Så var det dags för en efterlängtad sommarsemester

Men som vanligt inför ledighet så delar jag med mig av en favorit maträtt.

Strömming med en smak och doft av västkusten.

 

Du behöver till 4 portioner.

 

16 strömmingsfiléer

½ knippe gräslök

½ dl gräddfil

½ dl majonnäs

1 msk kaviar (går bra med ”vanlig” kaviar)

 

1 dl ströbröd

1 dl rågmjöl

3-4 msk smör

½ tsk salt

1 krm nymald peppar

 

Skölj strömmingarna och klipp bort ryggfenorna. Hacka gräslöken fint och blanda den med gräddfil, majonnäs, kaviar i en skål. Lägg ner filéerna i blandningen och låt stå i kylen en stund.

 

Blanda ströbröd och rågmjöl. Vänd de hopvikta filéerna i mjölblandningen. Stek strömmingarna i smör, på medelstark värme i 2-3 minuter på varje sida. Salta och peppra.

 

Bryn smör och häll det över fisken när den ligger på tallriken. Servera med lingon och potatismos.

 

Ett tipps.

Gör extra mycket marinad som du tar undan innan du lägger i filéerna, och servera den som ett tillbehör till den nystekta strömmingen.

 

Njut! Så hörs vi igen i augusti laddade med ny energi och nya tankar att tanka.

 

 

Inlägg 28 juni 2011

Bristen på rätt kompetens är numera den viktigaste frågan för företag över hela världen. Kompetensbristen hotar företagens tillväxt konstaterar konsult- och revisionsföretaget PWC i rapporten ”The talent race is back on”, som är en djupdykning i VD undersökningen, CEO Survey, som genomförts för fjortonde året i rad bland 1200 företagsledare i 69 länder, däribland Sverige.

 

Majoriteten av de tillfrågade anser att strategin för kompetensförsörjningen måste ändras. Företagen efterfrågar alltmer specialister medan alltför många i dag är generalister. Företagen upplever ett gap mellan skolornas utbildning och företagens efterfrågan. På sikt kan företagen komma att starta utbildningar i egen regi för att få fram rätt spetskompetens.

 

 

Klicka här och läs hela rapporten

Inlägg 21 juni 2011

Rättvis är ett ord vi använder ofta i hemmet, skolan och på arbetsplatsen. Lyssnade för flera år sedan på en militär som föreläste om rättvisa och fastnade då för följande uttryck; Det finns inget som startat så många krig som ordet rättvis. I min roll som organisationskonsult hör jag ofta att det är viktigt att en ledare är rättvis. Problemet är bara att ordet rättvis kan betyda så mycket att det nästan saknar innebörd. Risken är stor att vi gömmer oss bakom ordet rättvis som ett ytligt begrepp som kan tillämpas på allt och alla. Varje situation har sin unika rättvisa. Annars blir det som att ha punktering på ett däck på bilen och laga alla fyra för att vara rättvis. Jag tror det är viktigt att varje gång jag som ledare använder ordet rättvis skall det också föregås av en öppen dialog och reflektion om vad som ligger till grund för mitt ställningstagande och agerande.

 

Filosofipedagogen Liza Haglund använder en övning för barn som visar hur svårt begreppet rättvis kan vara. En övning som med fördel kan användas vid nästa ledarträff.

 

Fyra barn tar sig in i ett ödehus där de hittar en fin ljusstake. Johan ledde dem till huset, Sara såg ljusstaken först, Kalle har det väldigt fattigt hemma och Mia samlar på ljusstakar och saknar just en sådan i samlingen.

 

Vem av dem ska få behålla den?

 

Här finns inget givet svar. Här står tankeprocessen och dialogen i centrum samtidigt som argumentationen tränas i syfte att skapa samsyn kring begreppet rättvis just i denna situation.

 

Inlägg 17 juni 2011

Värden är inte svart eller vitt. Ibland behöver vi problemlösande specialisters och ibland behöver vi nytänkare för att finna helt nya möjligheter. I USA gjorde man ett experiment där ett antal bönder fick i uppgift att gissa vikten på en oxe. Ingen prickade rätt men medelvärdet av alla gissningar kom mycket nära det rätta svaret. Resultatet överraskade dock inte forskarna utan bekräftade bara vad man redan visste. Nämligen att när ett problem kan lösas med hjälp av erfarenhet är det bra att samla specialister. Men om vi söker helt nya möjligheter så är det inte specialisternas ”medelvärde” som kommer att hitta den där unika möjligheten. Då  kan det räcka med en person som vänder tänket, går på tvären och får en ”wild an crazy”- tanke. En ny tanke behöver inte vara fel bara för att man är ensam om den. Kapar vi alla vid knäna så blir de inte lika långa, de blir lika korta!

Inlägg 13 juni 2011

I boken Chinas New Management Revellution av strategikonsultföretaget Roland Berger
framträder en ny kinesisk ledarskapskultur baserad på traditionella kinesiska värderingar 
men anpassad till dagen snabba affärsliv.

 

Allt kan sammanfattas i nio ord.

 

Dynamic

Adapted

Flexible

Synthetic

Mutual

Consensual

Spiritual

Disciplined

Natural

 

Läs mer om...

Inlägg 7 juni 2011

”Nyss skulle man göra si, nu ska man göra så, för ett tag sedan var det viktigt, nu är det inte alls viktigt längre, hur vill de ha det egentligen”. Så skrev Bodil Jönsson i sin senaste bok, Tio år senare.

 

Vi kan konstatera att nuet är så full av överflöd att vi ständigt föregriper framtiden genom att skapa mentala förväntningar. Vi längtar efter den nya mobiltelefonen, den nya bilen och efter det nya semestermålet –

i stort sätt allt som inte finns att tillgå i nuet. Vilket gör att förväntningsekonomin håller på att ta över tillgångsekonomin. Det är inte här och nu som gäller utan i förväg. Tilltron och behovet av planering minskar i förväntansekonomin efter som planering bygger på erfarenheter från dåtid. Men när vi lever i nutid som om framtid redan är här finns det ingen erfarenhet att ta till. Nu gäller snabb kunskapsinhämtning, pragmatism och flexibilitet. I förväntansekonomin finns inte en lösning utan många möjligheter. Vinnarna kommer att vara de som är bäst på att utveckla och marknadsföra produkter som kunden inte är medveten om att hon har ett behov av förrän de finns i marknaden – en så kallad ”latent efterfrågan” 

Inlägg 2 juni 2011

”Vi kan inte lösa de problem vi skapat med samma tänkande som skapade dem”, sa Albert Einstein.

 

Vi försöker ofta lösa ett problem genom ett konceptuellt tänkande – mer av samma sak. Till sist försöker vi lösa ett problem som är olösbart. Det är då dags att höja blicken och lämna den konceptuella komfortzonen. 

 

Utan spaning ingen aning! Företag måste vara bra på att tidigt reagera och tolka signaler som visar att spelplan i vår omvärld håller på att förändras. När antalet avvikelser blir för många då har vi en ny spelplan att ta hänsyn till – då har vi fått ett helt nytt kontext där de gamla detaljerna inte passar in i den nya helheten. Att möta förändringar kan liknas med att reparera ett fartyg medan det är till sjöss, förändringar måste ske samtidigt som verksamheten fortsätter att fungera.

 

I en artikel i Strategy Business, ”How to bring innovations to market”, ger Vijay Govindarajan, Professor of International Business,  sin syn på på frågor om varför företagen har svårt att genomföra nya idéer - och vad de bör göra åt det.

 

Klicka här och läs hela artikeln

Inlägg 28 maj 2011

Enligt Winston Churchill är skillnaden mellan en optimist och en pessimist att en pessimist ser svårigheter i varje möjlighet medan en optimist ser möjligheter i varje svårighet

 

Jag har flera gånger tidigare skrivit om att en idé skapas tre gånger. Först som en mental tanke därefter i en teoretisk konstruktion och till sist i praktiken. Det först steget kostar ingenting men kan leda hur långt som helst om man bara vågar tänja på fantasins gränser. Om vi utgår ifrån att hjärnan har lika lätt att hantera fantasi som verklighet så är det bara att blanda och ge och se om det kommer ut några nya idéer. Se en idé som en samling mentala legobitar. Vissa legobitar är ”sanna” och andra är ”påhittade”. Med lite omvärldsspaning vad som sker och lite fantasi vad som kan ske så har vi snart en hel hög med mentala legobitar som kan bli startskottet på något helt nytt.

 

Jag blir glad varje gång jag hör eller läser om människor som vågar tänka nytt och ta ut svängarna riktigt ordentligt genom att använda sin fantasi till bristningsgränsen. Oavsett om man är intresserad av kulturutveckling eller inte så blir man glad och låter sig ryckas med in i fantasins värld när man läser artikeln ”Låt Göteborgarna bygga sin kulturstad” av Ted Hesselbom, chef Röhsska museet, i GP den 27 maj. Chefer i näringslivet borde ta efter Ted Hesselboms kreativa förmåga och författa en vision för sin verksamhet där man tänjer på gränserna för vad som är sant eller fantasi. Man vet aldrig vilka tankeprocesser man startar och inte heller var det landar.

 

Här kan du läsa hela artikeln

Inlägg 24 maj 2011

Det finns många hot som kan sätta den bräckliga världsekonomin i rejäl gungning. Hot som kan få stora konsekvenser för Sverige. Men vet vi vilka de är? När tiden inte räcker till kan det vara bra att få en snabb ögonblicksbild av hur det står till med ekonomin i världen.

 

Klicka här och läs artikeln ”Hoten mot världsekonomin” från VA.se

 

Inlägg 20 maj 2011

I den nyligen presenterade Sverigestudien, som genomförts för tredje året i rad, har 1000 utvalda svenskar rankat värderingar som bör gälla på arbetsplatser. Den egna hälsan hamnar inte överraskande på första plats men något överraskande är att det första ordet som ens handlar om kunder hamnar på 46:e plats.  När liknande studier gjorts i USA och Storbritannien hamnar kundfokus på första eller andra plats. Om detta är ett mönster som kommer att hålla i sig så riskerar Sverige att tappa rejält i den globala konkurrensen där bland annat tillväxtländer som Kina och Indien satsar hårt på att växa på olika marknader i hela världen. Sverige är ett litet exportberoende land som inte har råd att vara ”självgoda”. Vill man ironisera kan man sammanfatta resultatet från studien att svenska organisationer strävar efter ett rikt inre liv utan förändringar och utan kunder. 

 

Nedan kan ni ta del av hela studien.

Inlägg 16 maj 2011

Fast det nu är flera år sedan jag första gången läste boken ”Good To Great” av Jim Collins så känns den alltid lika aktuell varje gång jag tar fram och bläddrar i den.

 

”Good to Great” presenterar resultaten av ett femårigt forskningsprojekt. Collins och hans kollegor har identifierat samtliga börsnoterade amerikanska företag som uppfyllt två kriterier. Det första är att de under minst femton år varit ganska "vanliga" företag med börskurser som skvalpat runt index. Men sedan har något hänt. Efter en brytpunkt har de under minst femton år i rad haft en kursutveckling som varit minst tre gånger bättre än index. Collins fann elva företag som uppfyllde dessa kriterier. Collins och hans kollegor identifierade ett antal områden som gjort att dessa företag lyckas bli mer framgångsrika än andra.

 

Denna gång fastnade jag för området - ”Inse sanningens allvar”

De framgångsrika företagen insåg tidigt att det fanns olika problemområden att fokusera på och arbeta med. Samtidigt lät man dock inte dessa problemområden styra in företaget på en pessimistisk väg utan man var klar över att företaget hade stora möjligheter att utvecklas till det bättre om man lyckades lösa de identifierade problemområdena.

 

I studien konstaterade man att de framgångsrika företagen hade fokus på alla eller ett flertal av principerna nedan:


Led med frågor, inte svar – Det är svårt att veta exakt vart man skall börja och för att nå insikt om var problemområdena finns och vad de betyder för företaget behöver man ställa frågor innan man formulerar en massa svar.


Skapa dialog och debatt, inte tvång – Låt diskussioner och debatt styra företagets väg och låt inte några utvalda individer tvinga andra att följa deras idéer.


Undersök, men ge inte någon skulden – undersök företagets problemområden och gå på djupet, men ge inte någon avdelning eller någon personligen skulden för ett specifikt problem.

 

Bygg en alarmmekanism – information som inte får förbises skall snabbt och enkelt kunna spridas genom organisationen.

 

Mitt råd är att ta en titt då och då i ”Good To Great” för att inspireras och få nya tankar om hur man kan komma vidare i företagets ständigt pågående utvecklings och förändringsarbete.

Inlägg 10 maj 2011

Jag har flera gånger tidigare skrivit om behovet att skapa nya värden för världen, det vill säga helt nya produkter som vi kan leva av i framtiden. Jag tror på marknadsekonomi, men jag tror samtidigt att den skall bygga på sunda grunder. Jag kan se en tärande och en närande del i marknadsekonomin. Den förstnämnda har som huvudintresse att göra mer pengar på pengar - pengarna bli ett egenvärde. Den senare har som huvudintresse att skapa nyttovärde genom att växa och skapa nya värden för världen i form av nya produkter och tjänster som i sin tur skapar nya arbetstillfällen och ökad tillväxt.

 

Det måste vara brist på nya innovativa idéer när vi ser att allt fler investerar i guld i stället för producerande tillväxt. Världen har blivit guldgalen och de senaste veckorna har det sats nya prisrekord. Den starka tilltron till guld är i praktiken en enorm misstro mot en sund närande marknadsekonomi men också en misstro mot dagens penningsystem som en bräcklig papperskonstruktion med otydlig koppling till verkligheten. Utvecklingskraft uppstår när det finns mer att vinna än att förlora. En investering i guld är en investering i rädsla där det saknas tilltro till att finna nya produkter som skall skapa tillväxt och välfärd i framtiden. Eller som Andreas Cervenka uttrycker det i sin artikel i SvD i går ”Guldet kommer inte med många nya idéer, det anställer ingen, är ett ganska dåligt material att bygga dagis med och är mycket fattigt på näring”.

 

Vår framtid avgörs inte av hur mycket egenvärde vi kan skapa utan av hur stor mängd nyttovärde vi kan producera – nya värden för världen.

Inlägg 3 maj 2011

Är unga medarbetare svårare att leda än äldre? Kräver de mer av chefen? Förväntar de sig snabb karriärutveckling utan att behöva kämpa för det? Eller lyssnar cheferna inte tillräckligt noga på vad unga vill ha ut av arbetslivet och i stället erbjuder helt fel saker – sådant som kanske har fungerat förr, med andra generationers medarbetare och med ett helt annat läge på arbetsmarknaden? I undersökningen Konsten att leda unga har Kairos Future tillsammans med Kompetensgalan utrett precis det här: vad är egentligen ett framgångsrikt ledarskap av unga? Och ser chefer på saken på samma sätt som de unga?

 

Är du nyfiken på mer kan du ladda ner en kortversion av ”Konsten att leda unga” genom att klicka här

Inlägg 28 april 2011

För drygt två år sedan skrev jag i ett Tanka Tankar: Om två personer konkurrerar. Den ena drivs av att inte få det sämre medan den andre drivs av att få det bättre. Vem är mest motiverad - de som försvarar en position eller de som ser möjligheten att nå en position? Samma jämförelse kan vi göra mellan länder eller företag. En hungrig person uppskattar mat mer än en mätt.

 

Sverige tillsammans med Norge och Danmark hamnar i botten av rankningen över vilka länder som har de minst karriärsugna invånarna. Det framgår av den aktuella rapporten

”Randstad Workmonitor results Q1, 2011” från bemanningsföretaget Randstads där 29 länder i världen deltagit.

 

Mest motiverade är anställda i Indien, Mexiko och Kina. Undersökningen visar att 70- och 80-talisterna prioriterar ett intressant och fritt jobb framför en position med högre lön och mer ansvar.

 

Här tror jag att både vi som arbetar med ledarutveckling och arbetsgivare måste tänka i helt nya banor kring hur vi dels beskriver den framtida ledarrollen och dels öppet motiverar och stöttar den yngre generationen när de axlat ett ledaransvar. Det måste tydligt framgå att vi vill röra oss från det gamla chefskapet som bestämmer till ett utvecklande ledarskap.

 

Trenden för morgondagens arbetskraft är att de söker frihet, självständighet och vill i en allt större omfattning både leda och ta ansvar för sitt eget arbete. Ledarskapet får då en ny karaktär som mer kommer att handla om att förklara, fördjupa, inspirera och lyssna. Med andra ord, föra en aktiv kommunikation med sina medarbetare vart företaget är på väg, vad vi vill uppnå och hur vi skall ta oss ditt.

 

Nedan kan ni ta del av hela rapporten ” ”Randstad Workmonitor results Q1, 2011”

 

Rapporten belyser flera intressanta områden och är uppdelad i följande avsnitt:

 

1: social media -usage and benefits

2: mobility

3: satisfaction

4: personal motivation

Inlägg 20 april 2011

Adjö kontroll och förutsägbarhet, god morgon ovisshet och nytänkande - Vi kan inte längre ta förgivet att världen kommer att se ut så som vi planerat att den skall se ut. Vi måste ge oss ut och leta efter det oförutsägbara. Vi kan inte bara leta efter det självklara vi måste också respektera det orimliga. Risken är annars att i det vi avfärdar finns svaret. Det gäller att bära ”möjligheternas glasögon” som den finländska hjärnforskaren Matti Bergström så träffande uttrycker det.

 

För att tidigt kunna upptäcka nya mönster och förändringar i omvärlden behöver vi individer som är nyfikna på sådant som är nytt, sådant som vi inte känner igen. Det finns inget som företag är mer skriande behov av idag än nyfikna, förändringsbenägna och flexibla människor. Vi måste få varje individ i våra företag att märkbart öka sitt intresse för omvärldens möjligheter och öka fokus på morgondagens innovativa lösningar.

 

Hur hittar jag nytänkande förmågor till min organisation? Och hur blir jag själv mer kreativ?

I studien ”The Innovator´s DNA” presenteras sex års forskning kring nytänkandets DNA och tipsar om hur du kan utveckla din egen förmåga att tänka nytt och annorlunda.

 

Vad är det egentligen som gör att vissa människor tänker banbrytande, hittar nya lösningar på gamla problem, eller skapar produkter som marknaden inte ens visste att de saknade?

 

Hur gör de egentligen och vad kan vi lära av dem? I ett försök att närma sig svaret, ägnade en grupp forskare sex år åt att studera 3 000 kreativa ledare och 500 personer som startat innovativa företag eller utvecklat nya produkter.

 

Enligt studien ”The Innovator´s DNA” är det förvånansvärt få ledare som känner sig personligt ansvariga för att skapa nya strategiska lösningar inom företaget. Däremot känner de ansvar för att underlätta och skapa en bra miljö för själva innovationsprocessen. Det som särskiljer cheferna i studiens mest innovativa företag är att de inte delegerar det kreativa arbetet. De gör det själva!

 

Forskarna bakom studien identifierade att nyckeln till framgång är fem samverkande färdigheter där båda hjärnhalvorna samverkar för att generera nya upptäckter. I botten ligger en välutvecklad associationsförmåga, som paras med en lust och benägenhet för att ställa frågor, observera, experimentera och att nätverka. De mest innovativa entreprenörerna och ledarna lägger 50 procent mer tid på dessa aktiviteter än övriga.

 

Associera

Förmågan att sammanföra till synes helt skilda frågeställningar från olika områden är central och påminner starkt om renässansens Florens där familjen Medici samlade människor från vitt skilda discipliner, vilket ledde till helt nya idéer i skärningspunkten mellan ex vetenskap, filosofi, konst och arkitektur. Steve Jobs brukar säga att kreativitet handlar om att foga samman saker.

 

Ställa frågor

Genom att ställa frågor, gärna provokativa, får man igång en process där man börjar ifrågasättsa gamla sanningar. Medan de flesta ledare fokuserar på att förbättra existerande arbetssätt, ställer sig innovativa entreprenörer frågan varför, varför inte och vad händer om? Därigenom tvingas omvärlden att motivera sina ställningstaganden. Peter Drucker uttryckte kraften med att ställa frågor på följande sätt: ”The importent and difficult job is never to find the right answers, it is to find the right question”.

 

Observera

Innovatörer studerar gärna små detaljer – i mänskliga beteenden eller hos andra företag – för att hitta nya sätt att göra saker på. Här fungerar de nästan som antropologer eller beteendevetare i sin iver att studera och försöka förstå vad andra gör, varför de gör just så och se om det finns bättre lösningar.

 

Experimentera

Samtliga innovatörer som intervjuades i studien hade samma ledstjärna; ständiga experiment för att testa och undersöka omvärlden. De har plockat isär föremål, testat nya upplevelser eller tillbringat tid i andra kulturer. Som ledare förespråkar de en tillåtande företagskultur, där det är OK att misslyckas på vägen mot nya insikter och mål. Forskningsstudien visar också att ju fler kulturer en person levt i, desto större chans har han eller hon att skapa nytänkande produkter, arbetssätt eller affärer.

 

Nätverka

Här handlar det om att avsätta tid för att träffa andra människor. Inte minst personer som lever och tänker radikalt annorlunda än dig själv. Här skiljer sig innovatören från traditionella chefer, som snarare nätverkar för att sälja sig själva eller sitt företag. Innovatören besöker idébaserade konferenser, där artister, akademiker, politiker, äventyrare osv träffas för att dela med sig av färska tankar, projekt eller passioner. Möjligheter till korsbefruktning utgör en stor inspirationskälla för kreativa ledare.

 

Klick nedan för att läsa en längre sammanfattning av studien ”The Innovator´s DNA” från Harvard Business Review

 

Studien kommer snart ut i Sverige som bokform 

Sluta ödsla pengar på dyra ledarutbildningar. Skicka hela arbetslaget istället, hävdar forskaren Johan Bertlett i sin avhandling vid Lunds universitet. Närmare 200 anställda på flygplatsen Arlanda har ingått i Johan Bertletts studie som visar att chefen endast har begränsade möjligheter att påverka arbetsklimatet. I stället är det samspelet mellan chefen och de anställda som spelar den avgörande rollen. Därför bör företagen satsa på att samutbilda hela arbetslag menar Johan Bertlett i sin avhandling.

 

I stort sätt håller jag med Johan Bertlett men jag tror också att det finns ett stort problem i att företag och organisationer som skickar sina chefer på ledarutbildning sällan har ett uttalat syfte och mål med vad man vill uppnå med utbildningen och vad den skall leda till i det dagliga arbetet. Många chefer kommer tillbaka från ledarutbildningar och möter ofta en oförstående reaktion för det nya som chefen lärt sig på utbildningen. Här tror jag att Johan Bertell pekar på något väsentligt i sin avhandling. Det vill säga att mycket av vad chefer får ta del av och träna på i ledarutbildningar bör också medarbetarna få till sig och då gärna i samarbete med sina chefer. Jag tror att vi då skulle få till en mycket större förståelse hos medarbetarna men också ett större ansvarstagande för sitt eget agerande.

 

I och med förändringar och ökad komplexitet i både omvärld och internt i organisationer har ledare fått nya roller. Vi rör oss allt mer mot en decentraliserad organisation utifrån ledorden delegering, ansvar och delaktighet. Medarbetarna kommer i en allt större omfattning att vilja både leda och ta ansvar för sitt eget arbete. Ledarskapet får då en ny karaktär som mer kommer att handla om att förklara, fördjupa, inspirera och lyssna. Med andra ord, föra en aktiv kommunikation med sina medarbetare vart företaget är på väg, vad vi vill uppnå och hur vi skall ta oss ditt. Denna utveckling har också lett till en betoning på att varje medarbetare måste ta ett allt större ansvar för sina egna prestationer och dess resultat utifrån företagets övergripande värderingar, visioner och mål. En ekvation som inte kommer att gå ihop om vi i fortsättningen inte låter medarbetarna få möjlighet att ta till sig samma eller liknande kunskaper som chefer får ta del av på ledarutbildningar.

Inlägg 11 april 2011

Bara för att konjunkturen har vänt upp igen, inte minst i Sverige, är inte det samma sak som att företagsklimatet har blivit mildare. Tvärtom spår många ledare att konkurrensen kommer att hårdna under de närmaste två åren. 

I undersökningen Competing for growth har Ernst & Young intervjuat 1400 företagsledare runt om i världen. Företagen har en omsättning på mellan 250 och 1000 miljoner dollar. Över 85 procent av de tillfrågade ser en marknad med krympande marginaler och allt kortare produktlivscykler. Samtidigt ökar marknadens krav på utveckling och det finns en stor efterfrågan på nya produkter och tjänster. I undersökningen framgår att företag som vill lyckas måste vara flexibla för att kunna möta förändringstakten på marknaden. De företag som lyckas bäst är de som snabbt kan lansera en ny produkt eller tjänst på marknaden och lika snabbt dra tillbaka den igen om efterfrågan skulle minska.

 

Utöver en tuffare konkurrens med krav på kortare produktlivscykler, krympande marginaler och marknadens rop efter nya produkter och tjänster kräver marknaden att företagen är med och bygger ett hållbart samhälle på ett helt annat sätt än tidigare.

 

Klicka på länken nedan och läs rapporten Competing for growth från Ernst & Young

Inlägg 6 april 2011

Så fort miljö och klimatfrågan kommer upp till diskussion så hör man röster som säger ”vi måste göra något för att rädda det jordklot vi lever på”. Det är typiskt människan att göra sig störst av alla till och med större än vårt jordklot. Faktum är att jorden kommer med all säkerhet att både överleva och snurra vidare, men frågan är om människan kommer att göra det. Så vad vi människor bör fokusera på och diskutera är hur människan kan rädda människan genom att förändra sitt beteende Då får vi ett människa till människa perspektiv som vi både har lättare att förstå och hantera.

 

Varje dag läser vi om begreppet ”tillväxt” och tolkar det oftast som något positivt. Men tillväxt är enbart ett aktivitetsmått och tar inte hänsyn till om det är bra eller dåligt. Till exempel mäter BNP bara tillväxt i form av det ekonomiska värdet av producerade varor och tjänster men säger ingenting  om det är bra eller dåligt för samhället.

 

Om vi tror att en stadig och uthållig ekonomisk tillväxt är möjlig enligt dagens modell finns det ingen anledning att ifrågasätta några gamla sanningar. Men om vi tror att den ekonomiska tillväxten enligt nuvarande modell inte kommer att fungera i framtiden kan det vara på sin plats att börja fundera och diskutera hur en alternativ modell skulle kunna se ut.

 

I boken ”Prosperity without growth? – The transition to a sustainable economy” av Tim Jackson från brittiska regeringens hållbarhetskommission, skriver man ” En värld där saker och ting fortsätta som vanligt är redan otänkbart. Med en värld där nio miljarder människor strävar mot samma ekonomiska välfärd som OECD-länderna, skulle världsekonomin behöva vara 15 gånger större 2050 och 40 gånger större i slutet av seklet. Hur ser en sådan tillväxtekonomi ut?” (Boken finns på svenska -  Välfärd utan tillväxt : så skapar vi ett hållbart samhälle)

 

Klicka på mediaspelaren nedan och lyssna på en intressant debatt på temat ”Tillväxten och det hållbara välståndet” från Sveriges Radio.

Klicka på länken nedan och se videointervjun från Economist med Chris Field, ordförande för en av arbetsgrupperna inom FN:s klimatpanel IPCC (Intergovernmental Panel on Climate Change)

 

Chris Field on climate change

 


Inlägg 30 mars 2011

Så har vi ännu en gång blivit påminda om  ”The Black Swan”, ett begrepp myntat av författaren Nassim Nicholas Taleb som syftar på en högst osannolik händelse som i huvudsak har två karaktärsdrag: den är oförutsägbar och den har stor inverkan när den väl har hänt. Nassim Nicholas Taleb menar att vår förmåga att förutse världen har minskat med dess tilltagande komplexitet, vilket tyder på att det oförutsägbara, de svarta svanarna, får en växande roll. 

 

Förra året blev det många händelser som vi inte hade en aning om i förväg - askmoln, jordskalv, valutakriser, oljeläckor och terrorattentat. Händelser som kom att få stor påverkan på utvecklingen i samhället.  Nu blir vi ännu en gång påminda om ”The Black Swan” utifrån vad som händer i Japan och Nord Afrika. Förutom den mänskliga tragedin kommer det att finnas både vinnare och förlorare som en följd av dessa händelser. Kärnkraftsdebatten kommer att ta en ny vändning, vårt beroendet  av olja blir ännu en gång ett högaktuellt ämne, många företag får minskade export  medan andra får minskad import, alternativ energi får luft under vingarna – listan på exempel kan göras lång.

 

Om man vill förstå framtiden bättre måste vi lära oss att tänka det otänkta och hantera det omöjliga. Vi kan inte bara leta efter det självklara vi måste också ta hänsyn till det orimliga. Riskan är annars att det vi avfärdar får vi möta som en ”Black Swan” i framtiden.

 

För mig finns det inget annat sätt att ta sig in i framtiden än mentalt – och då handlar det om nyfikenhet, fantasi och modet att tänka och handla annorlunda.

 

Det kan vara värt för alla företag att ställa sig frågan ”vilka vingslag från den svarta svanen kan svepa omkull hela eller delar av vår verksamhet.

 

Tänk så här….

Det finns en liten del som jag vet att jag vet.

Det finns en liten del som jag vet att jag inte vet.

Men det finns en oändlig massa som jag inte har en aning om.

 

Klicka här för att se Tage Danielsson,s sannolikhetsmonolog från 1979

Inlägg 25 mars 2011

Skitig, grå och monoton. Det är ingen munter bild man får när man läser rapporten ”Bilden av industrin – En studie om vad ungdomar förknippar med näringslivets olika sektorer”, där Västsvenska Industri- och Handelskammaren frågat västsvenska gymnasieelever om vilka ord de förknippar med industrin. ”Avgaser, rök, långa arbetspass, gubbar i hängslebyxor” säger en gymnasieelev. ”Fabriker och arbetare som står i uniformer och arbetar som robotar. Jag ser ingen framtid i det arbetat” säger en annan. Rapporten talar ett tydligt språk när den konstaterar ”Snacka om att industrin har ett imageproblem”.

 

I undersökning har man delat upp frågeställningarna mellan industrisektorn och tjänstesektorn. Svaren om industrin är mer konkreta och fokuserar på det materiella medan svaren om tjänstesektorn är mer neutrala och fokuserar på olika yrkeskategorier.

 

Jag tror att resultatet av undersökningen har i stor utsträckning påverkats av att dagens gymnasieelever har svårt att spegla den världen de lever i med ett ständigt mediabrus, uppkopplade och nätverkande med bilden av ett näringsliv uppdelat i olika traditionella näringsgrenar och yrkesroller.

 

Klicka på länken nedan och ta del av hela rapporten från Västsvenska Industri- och Handelskammaren .

 

I mitt senaste Tanka Tankar, Att se framtiden i nutiden, skrev jag att vi rör oss mot ett allt mer postindustriellt kunskapssamhälle. Begreppet postindustriellt skall ses som ett uttryck för att vi lever mitt i en brytpunkt där vi rör oss från något känt mot något okänt som vi har svårt att förklara på ett entydigt sätt. Men vi kan redan nu se en tydlig utveckling att vi går mot en allt större integration av materiella och immateriella produkter. Och det är i den världen dagens ungdomar kommer att känna igen sig när man kommer ut i yrkeslivet och inte i ett fragmenterat näringsliv som skiljer på bland annat industri- och tjänstesektorn.

 

Jag skrev i ett tidigare inlägg - Kommunikation över gränser är något som den yngre generationen är riktigt bra på. Redan när de gått upp på morgonen väljer de med omsorg kläder som kommunicerar identitet. Sedan fortsätter de hela dagen att kommunicera över gränser med sms, facebook, twiter och bloggar. Det är inget tvivel om att dagens ungdom är födda och uppväxta med kommunikation i blodet. Vi andra får nog se oss som den generation som fortfarande försöker förstå vad som händer. Så vi skall vara glada för att 80-talisterna är den grupp som nu loggar in på arbetsmarknaden och tar över framtiden.

 

Nu är nästa generation på gång, de som är födda 1990 eller senare, det vill säga just den generation som tillfrågades i Västsvenska Industri- och Handelskammarens undersökning. Strategy & Business kallar i sitt senaste nummer denna grupp för generation C. En grupp som är vana vid att socialt samvaro sker på Internet. C står bland annat för ”connected” och ”communicating”. Denna grupp kommer 2020 att utgöra 40 procent av befolkningen i USA, Europa och BRIC-länderna. De organisationer som inte redan nu börjar anpassa sig inför de förändringar denna generations intågande kommer att innebära på arbetsplatserna i form av virtuella projektgrupper och anställda som ser sig som interna konsumenter, utsätter sin överlevnadsförmåga för en stor risk, skriver Strategy & Business

 

Nedan kan du ta del av hela artikeln från Strategy & Business 

 

Kanske kan det vara så att näringslivet idag saknar begrepp som ungdomen kan identifiera sig med och som tilltalar deras syn på en framtida arbetsplats, oavsett inom vilken näringslivssektor den finns.

 

Klicka här för att läsa rapporten Bilden av industrin av Västsvenska Industri- och Handelskammaren 

Här kan du läsa artikeln från Strategy & Business om generation C

Synen på näringslivet från morgondagens arbetskraft kommer att avgöras hur näringslivet kommunicerar innehållet i form av begrepp som utmanande, intressant, möjligheter, spännande, kreativt men också hur upplägget av olika utbildningar kommer att anpassas för att möta den värld som den yngre generationen växt upp med.   

 

Som tankeväckare kan du nedan ta del av några axplock från youtube som behandlar ämnet lärande för framtiden. Kanske är det dags för det svenska näringslivet att lägga ut filmer om morgondagens arbetsplats som tilltalar morgondagens arbetskraft.

 

Klicka på länkarna nedan för att se filmerna

 

 

Education Today and Tomorrow

 

7 skills students need for their future

 

What really motivates workers

 

 


Inlägg 20 mars 2011

Jag skrev i mitt senaste Tanka Tankar (Att se framtiden i nutiden) att vi otvivelaktigt rör oss allt mer mot ett postindustriellt samhälle där immateriella värden kommer att ta allt större plats både som en faktor för ekonomisk tillväxt och för samhälls-

utvecklingen. Internet har gjort det möjligt att sprida och få tillgång till kultur, beteenden, vanor och innovativt tänkande, vilket gett enorma möjligheter att finna helt nya mötesplatser och skapa en global affärsmässig samverkan. Jag skrev också att utvecklingen troligen går mot en integration av materiell och immateriell produktion och att Sveriges framtid kanske ligger i att ta sikte på den immateriella delen i den integrerade postindustriella produktionen.

 

I en färsk rapport från Boston Consulting Group på uppdrag av Google framgår att det totala värdet för Sveriges internetekonomi beräknas till 205 miljarder kronor 2009, vilket motsvarar 6,6 procent av BNP. Därmed är internetsektorn större än såväl byggsektorn som jordbrukssektorn.

 

I rapporten framgår att i den globaliserade marknad som skapats av internet har svensk kompetens och uppfinningsrikedom gjort landet till en exportör av både utrustning och idéer, lett av entreprenörer bakom internationella framgångar samt etablering av flera internationella aktörer.

 

Enligt undersökningen har 65 procent av de företag som är aktiva och säljer varor eller tjänster online vuxit de senaste åren.

 

 

Klicka på länken nedan och läs rapporten.

Jag rekommenderar alla att ta sig tid att läsa avsnitten. Förord, Sammanfattning och Den svenska internetekonomin (totalt 5 sidor)

 

Sverige online – Hur internet omvandlar den svenska ekonomin av Boston Consulting Group

Inlägg 16 mars 2011

Det kommer att behövas 2 jordklot om dagens globala CO2-nivåer fortsätter öka i takt med den ökade konsumtionsnivån. 50 procent av jordens befolkning bor i städer och bidrar till 80 procent av CO2-utsläppen. 1,7 miljarder människor i Asien och Afrika kommer att flytta till en stad under de kommande 30 åren.

 

Enligt rapporten Reinventing the city från WWF kommer mer än hälften av den globala koldioxidbudgeten som mänskligheten har under hela detta sekel att förbrukas av städer under de närmaste 30 åren – om man inte redan nu börjar utveckla smartare lösningar. Globala CO2-utsläpp måste nå sin höjdpunkt innan 2015 för att därefter sjunka.

 

Jag har flera gånger tidigare under ämnet att utveckla nya värde för värden tagit upp Sveriges möjlighet att bli en ledande exportör av både miljöteknik och miljörådgivning (se bland annat inlägg 31 januari 2011). Den kompetens Sverige utvecklat inom hållbar stadsplanering och klimatinnovationer har stor exportpotential. Stadsdelar som Hammarby Sjöstad i Stockholm och Västra Hamnen i Malmö har redan gett inspiration och stått som mall för reproduktion i asiatiska jättestäder.

 

I går fick Malmö utmärkelsen Earth Hour Capital 2011 en utmärkelse som delas ut av WWF. Malmö  utsågs till vinnare för att man anses ha den mest ambitiösa och strategiska planen för hållbar stadsutveckling där man ligger långt framme inom områden som energieffektivisering, energismart byggande och stor satsning på solenergi.


 

Klicka här och läs rapporten - Reinventing the city från WWF

Inlägg 4 mars 2011

Omkring 300 000 jobb inom bilindustrin i Europa kan försvinna de närmaste femton åren. Företagen spås i stället expandera stort i Brasilien, Ryssland, Indien och framförallt i Kina.

 

Slutsatsen kommer från en konsultrapport om framtiden för bilindustrin från Roland Berger Strategy Conssulting, skriver Dagens Industri.

 

Nedan kan du läsa deras kortversion av rapporten -

Automotive landscape 2025: Opportunities and challenges ahead

Inlägg 1 mars 2011

I mitt senaste Tanka Tankar – Att se framtiden i Nutiden – skrev jag att vi rör oss otvivelaktigt mot ett mer postindustriellt kunskapssamhälle där immateriella världen kommer att ta allt större plats. Nu är det inte så att det postindustriella kommer att slå ut det industriella i samhället. Utvecklingen kommer troligen att gå emot en integration av materiell och immateriell produktion. Det materiella värdeskapandet kommer troligen att vara grunden i världsekonomin under en överskådlig framtid. Men vi bör ställa oss frågan om det kommer att vara grunden även för Sveriges framtid.

 

 

En bransch som på ett föredömligt sätt integrerat materiell och immateriell produktion är den svenska modebranschen. Ett av många exempel är modeföretaget Acnes som en gång startade som ett jeansmärke, men som idag är ett modeföretag med flera olika produkter som ständigt syns i utländska modemagasin. Idag säljs Acnes kläder av 700 återförsäljare i 45 länder. 2010 var det mest framgångsrika året någonsin för svensk modeindustri. 2010 såldes svenskt mode utomlands för 11,3 miljarder kronor vilket är en ökning med 1 miljard jämfört med 2009. Det ska också tilläggas att mellan år 2000 och 2010 har modeexporten ökat från 5,8 miljarder kronor till 11,3 miljarder kronor. Svenskt mode har blivit en bransch som kan bli en ledstjärna för många andra branscher mot en integrerad materiell och immateriell produktion som kan exporteras ut i världen. En bransch som har all möjlighet att lyckas med detta är miljöteknikbranschen ( se mitt inlägg den 31 januari 2011).

Inlägg 23 februari 2011

Jag vet inte vilken gång i ordningen som jag citerar företagsdoktorn Ulf af Trolles gamla uttalande ”Det går aldrig att rädda en organisation som går bra för de är ofta fast i sin egen framgång”. När dessa företag går som bäst är affärsidén redan överexploaterad. I mina föreläsningar brukar jag använda begreppet ”marknadsdöden” som ett uttryck för alla de företag som har så stort fokus på sin egen verksamhet att man glömmer att hålla koll på vilka nya produkter med helt ny teknik som håller på att växa sig så starka att de snabbt konkurrerar ut gammal beprövad teknik. Med en tillbakablick kan vi se att historien är full av före detta vinnare som inte finns längre eller är på väg mot ”marknadsdöden”. Företag som Pan Am, SAS, Hasselblad, Polaroid, Posten och företag inom bilindustrin och pappersindustrin finns på denna lista. Ämnet är idag högaktuellt inom Telecom branschen, bl a vad som händer inom Nokia. Man kan fråga sig vem som håller koll på kinesiska ZTE som 2010 levererade över 60 miljoner mobiler. Vilket gör ZTE till världens fjärde största mobiltillverkare.

 

Varför förlorar marknadsledande företag fotfästet totalt, kan nedgången upptäckas i tid och undvikas? Jim Collins menar att ingen, oavsett hur mäktig ett företag eller organisation är, är immun mot undergång. I boken ”Hur jättarna går under och varför vissa företag aldrig ger upp” försöker Collins sätta fingret på de mekanismer som förvandlar framgångsrika företag till förlorare. Ett av de stadier i ett företags livscykel som Jim Collins pekar ut som det mest kritiska är ”förnekelsefasen”, där den egna framgångens berusning övergår till en känsla av att något är fel men ändå gör man inget åt det i tid. Den allra viktigaste varningssignalen i detta skede är enligt Collins när allt färre personer i ledande befattningar blir kritiskt ifrågasättande. Vidare menar Collins att de ledare som håller i längden kännetecknas av att de aldrig riktigt går på myten om sin egen förträfflighet. Det kan vara bra att reflektera över att när man känner en stark framgång och är på väg med full fart mot toppen så ska man vara medveten om att på att andra sidan stupar det rakt ner.

Inlägg den 16 februari 2011

Ibland måste man våga kasta sten i eget glashus. Mina stenar heter framtidsforskare, framtidsstrateger och framtidsanalytiker. I efterdyningarna av den senaste lågkonjunkturen har det växt fram en mängd av experter som kan allt om framtiden och som torgför dessa kunskaper som ett räddande koncept. Frågan är om inte vår nutid redan är så komplex och fylld av möjligheter att det räcker och troligen blir över. Men kan det vara så att det känns tryggare att lyssna till en abstrakt analys om framtiden än att erkänna att man saknar dels kunskaper om vår komplexa nutid och dels förmågan att upptäcka och utnyttja de möjligheter som finns här och nu.

 

I mitt förra inlägg ställde jag frågan om företagens kunskaper idag är bättre än för 50 år sedan. Jag kom då fram till att svaret är ”nej det är de inte”. Troligen hade företag för 50 år sedan tillräckligt med kunskaper för att kunna hantera de omvärldsfrågor som fanns på den tiden. Dagens omvärld är betydligt mer komplex och vi får därför allt svårare att tolka hur världen fungerar runt omkring oss.

 

Vi måste sluta leta efter framtiden och i stället spana efter möjligheterna i nutiden genom att bli bättre på att tidigt observera, förstå och reagera på alla de signaler som redan finns i vår omvärld men som vi inte upptäckt - ännu. Det är sällan en avgörande förändring kommer som en blixt från en klar himmel. De förändringar som kommer att ha en avgörande betydelse för utvecklingen i världen inom en rimlig framtid finns redan här och nu. Problemet är att vi inte ser dem för vi är upptagna med att lyssna på abstrakta analyser om framtiden. Då är det bättre att utgå ifrån att framtiden är redan här – vi lever mitt i den.

 

Ställ er frågan; vad är omöjligt att göra idag men som skulle radikalt förändra hela vår verksamhet om det gick att göra? Bara för att vi inte kan besvara frågan så behöver inte svaret finnas i framtiden. Begränsningen kan ligga i att vi saknar kunskap och då är det nya kunskaper i nutiden vi skall leta efter och inte fly till framtiden och leta efter nya obesvarade frågor.

 

Det kan vara bra att ibland tänka på att framtiden och dåtiden aldrig ändras. Den förstnämnda har vi aldrig upplevt och den sistnämnda är vi färdig med. Det är faktiskt bara nutiden som förändras och den har vi alla möjligheter att göra något åt. Allt annat är historia eller spekulationer. Så att vänta är samma sak som att skjuta upp det till morgondagens nutid.

Inlägg den 10 februari 2011

 

Kanske är det dåtid att ett företag själv behöver äga all kunskap för att utveckla innovativa produkter. Avgörande för framgång handlar nog idag mer om att man har anställda som vet var, hur och med vem man skall kommunicera för att få tillgång till kunskaper för att utveckla innovativa produkter som marknaden vill ha i framtiden.

 

Kanske är det vad Stephen Elop, VD för Nokia, syftar på när han i ett internmejl konstaterar att Apple kom med sin första Iphone 2007 och att Nokia fortfarande inte har något som kan konkurrera. Android passerade i veckan Nokias Symbian som vanligaste operativsystemet i smartphones. Han skriver också "Den första Iphonen kom 2007 och vi har fortfarande inte någon produkt som kommer i närheten av den upplevelsen. Android kom med i spelet för bara lite mer än två år sedan och den här veckan tog de över vår förstaplats när det gäller sålda smartphones”.

 

Möjligen är det så att Nokia med sin Symbian helt förlitat sig på den egna kunskapen inom företaget medan Apple med Iphone och Google med Android använt hela världen som kunskapsfält

 

Kommunikation över gränser är något som den yngre generationen är riktigt bra på. Redan när de gått upp på morgonen väljer de med omsorg kläder som kommunicerar identitet. Sedan fortsätter de hela dagen att kommunicera med sms, facebook, twiter och bloggar. Det är inget tvivel om att dagens ungdom är födda och uppväxta med kommunikation i blodet. Vi andra får nog se oss som den generation som fortfarande försöker förstå vad som händer. Så svaret på om pappor alltid vet mer än ett barn är tvivelaktigt nej!

 

Så vi skall vara glada för att 80-talisterna är den grupp som nu loggar in på arbetsmarknaden och tar över framtiden.

Inlägg den 7 februari 2011

I mitt senaste inlägg tog jag upp urbaniseringstillväxten som ett tillväxtområde som kommer att skapa en enorm potential för företag som har förmågan att tidigt ta till vara på de möjligheter som uppstår i den explosionsartade befolkningstillväxten som äger rum i städer runt om i världen. Urbaniseringstillväxten kommer inte bara att skapa möjligheter inom områden som infrastruktur, sjukvård, bostäder och försörjning av energi, vatten och mat.

 

Urbaniseringsvågen kommer också att skapa en stor efterfrågan på olika konsumentrelaterade produkter. När människor flyttar in i städer och påverkas av den urbana miljön skapas successivt ett urbant beteende där efterfrågan på nya produkter hela tiden kommer att öka. Tänk på mobiltelefonen som på mindre än 15 år utvecklats från att vara en lyx för ett fåtal, till en nödvändighet för många men också blivit viktig för att uttrycka en identitet och tillhörighet beroende på vilken typ av mobiltelefon man har. Jag tror många kan känna igen sig kring den urbana trenden att investera i nya supermoderna kök samtidigt som det lagas allt mindre mat i hemmet medan vi spenderar allt mer pengar på restaurangbesök. När trenden nya kök mattas av skapas en ny urban trend i form av så kallade öppna kök som är integrerade med vardagsrummet. Denna trend skapar möjlighet att inte bara exponera kökets design utan också designen av varenda liten köksdetalj. En brödrost kan idag kosta mellan 100 kronor och 2000 kronor. Man kan då fråga sig varför många är beredda att betala 2000 kronor i stället för 100 kronor för en brödrost som har samma funktion. De flesta människor använder en brödrost i hemmet cirka 15 minuter per dygn. Resterande 23 timmar och 45 minuter är brödrosten ett exponerings och identitetsföremål och det är den tiden vi betalar för inte den tid det tar att rosta bröd.

 

Oavsett om det handlar om mobiltelefoner, kök, restaurangbesök eller brödrostar så kommer urbaniseringstillväxten i världen att skapa enorma möjligheter för företag som utvecklar och producerar nya urbana konsumentrelaterade produkter. Det är upp till varje företag att utveckla och tillhandahålla sin ”brödrost” i urbaniseringstillväxten.

Inlägg den 31 januari 2011

Jag har tidigare vid flera tillfällen skrivit om urbaniseringseffekten som ett stort tillväxtområde. Urbaniseringen var också huvudtemat vid världsutställningen i Shanghai 2010 med rubriken ”Better City, Better Life”. Urbanisering är ett tillväxtområde som kommer att skapa en enorm potential för företag som har förmågan att tidigt ta till vara på de möjligheter som uppstår i den explosionsartade befolkningstillväxten som äger rum i städer runt om i världen. Bara i Kina kommer antalet invånare i städer att öka med 350 miljoner människor de närmaste 20 åren. För att klara den kraftiga urbaniseringstillväxten kommer det att kräva ett stort mått av nytänkande inom områden som infrastruktur, sjukvård, bostäder, energi, vatten och inte minst försörjning av olika förnödenheter.

 

Ett område där Sverige ligger långt fram och har stora möjligheter att bli världsledande är miljöteknik. Totalt exporterade Sverige miljöteknik för 32 miljarder kronor 2009. Kina är idag Sveriges näst största exportmarknad för miljöteknik (störst är Tyskland). I Kina, Indien och Sydamerika handlar det om enorma utmaningar när dessa länder genomgår världshistoriens största och snabbaste urbaniseringstillväxt. Marknaden för miljöteknik kommer att vara enorm. Mer är en tredjedel av Kinas stimulanspaket på omkring 4000 miljarder kronor går till miljöteknik och energiinvesteringar.

 

Ett företag som utnyttjat möjligheten att exportera svensk miljöteknik är Sweco som har en central roll i planeringen den kinesiska ekostaden Caofeidian.

 

 

Inlägg 25 januari 2011

För flera år sedan uttryckte Bosch följande slogan: ”Vi levererar inte ett 4 millimeters borr vi tillhandahåller ett 4 millimeters hål”. En variant på detta uttryck hörde jag senare på en ledarkonferens där chefen för ett energibolag uttryckte: ”Vi levererar inte energi vi tillhandahåller komfort”. Dessa sloganer uttrycker tydligt en insikt om att det är farligt när ett företag fastnar i att se sina produkter som ett egenvärde i ett smalt perspektiv i stället för att se verksamheten som ett nyttovärde i ett brett perspektiv.

 

Ett företag som aldrig fick möjlighet att ta del av dessa sloganer, men som vi kan lära en hel del av, var Isbolaget som fans i Stockholm en bit in på 50-talet. De levererade is till butiker, restauranger och hushåll som använde isen till isskåp för färskvaror. Bolaget hade ett stort förtroende hos sina kunder och hade därför ofta tillgång till nycklar så man kunde leverera isen tidigt på morgonen innan affärerna öppnade. Men i slutet av 40-talet tog absorptionskylskåpen över mer och mer i marknaden. Isbolaget fortsatte dock envist att leverera sin is som vanligt men till sist blev konkurrensen från kylskåpstillverkarna så stor att man tvingades lägga ner verksamheten helt och hållet. Många tyckte då att Isbolaget borde tidigt ha insett att man skulle ha anpassat sin verksamhet från att leverera is till att leverera kyla med ny teknik. Men faktum är att Isbolagets egentliga styrka inte var isen och inte ens kylan. Det var distributionen. De hade lyckats få en komplex och omfattande logistik att fungera och styrkan i deras erbjudande var att leverera en vara dit den skulle, i rätt tid. Men företaget såg inte verksamheten som ett nyttovärde utan såg enbart sin produkt som ett egenvärde, samtidigt som man fokuserade på kylskåpet som en konkurrent. Tänk om Isbolaget istället set logistik som ett nyttovärde då skulle företaget kunna erbjuda distribution av vilka varor som helst, när och var som helst.

 

Var lägger ni ert fokus idag, på produktens egenvärde i ett smalt perspektiv eller verksamhetens nyttovärde i ett brett perspektiv och hur kommer er  företagshistoria se ut om fem, tjugo eller femtio år?

Inlägg 19 januari 2011

För att finna nya lösningar på dagens problem gäller det att ha en vilja att ompröva och förmågan att bryta sig loss, flytta gränser och skapa helt egna spelregler. Kraven på ett uthålligt samhälle driver idag fordonstillverkarna att finna nya lösningar för morgondagens fordon. Att den framtida bilen kommer att drivas av el eller biobränsle är inget nytt. Men kommer det att vara möjligt att bygga den biomaterialbaserade bilen med utgångspunkt från träfiberns egenskaper? Den frågan ställer föreningen Nyskaparna och tog det första initiativet att sammanföra skogsindustrin och fordonsindustrin för en branschöverskridande konferens om The Virgin Car.

 

Klicka här och läs hela artikeln i Svensk Papperstidning

 

I ett tidigare inlägg skrev jag  att det skall bli spännande att följa Södra Cell som nu tar ett historiskt steg in i ett nytt produktområde när man vid pappersbruket i Mörrum ska förvandla veden till massa för framställning av textilfiber i stället för papper. Förnyelsebar vedbaserad textilfiber kommer att kunna ersätta bomullsfiber och oljebaserad syntetfiber. Kanske är detta också ett intressant område för samarbete mellan skogsindustrin och fordonsindustrin. 

Inlägg 7 januari 2011

En kastrull med vatten på en spis visar väldigt få tecken på att vattnet ska börja koka tills precis innan det händer. Att uppfatta förändringar handlar om att se motsvarigheterna till de små, små bubblorna som uppstår innan de blir uppenbara för alla andra. Dessa inledande små bubblor kan vid första anblicken framstå som obetydliga, men de är tecken på att något är på väg att hända . Världen sjuder av små, små bubblor – en del kommer att leda till helt nya möjligheter - för de som ser dem !

 

För drygt ett år sedan var det lätt att konstatera att under 2010 skulle det bli vinter-OS, kungligt bröllop, fotbolls-VM och regerings val. Men det är många fler händelser som vi aldrig kan veta i förväg. Askmoln, jordskalv, storaffärer, valutakriser, oljeläckor, terrorattentat, händelser som kom att få stor påverkan på den utvecklingen i samhället.

Så, vad kan vi då vänta oss av 2011?

 

Att möta framtiden handlar om spaning. Globalisering och ökad konkurrensutsatthet kräver ett större omvärldsorienterat fokus. Det är upp till var och en att höja blicken, notera och värdera vad som sker och sedan våga lita på det egna omdömet - men utan spaning ingen aning!

 

Boka en inspirationsföreläsning på temat "Förändringar i Omvärlden". Klicka här för att ladda ner en beskrivning av innehållet.

Inlägg 29 december 2010

Det är ofta jag hör människor säga ”det var bättre förr”, men jag tror inte tyngdpunkten i yttrandet ligger på att det var bättre utan snarare på att det var förr.

 

När vi bodde i Stockholm var det mysigt att ibland ta en runda på Skansen och uppleva svunnen tid. Men det är ju inte så att jag skulle vilja stanna kvar där för evigt, efter en stund längtade man tillbaka till livet i modern tid.

 

Att höja blicken och tidigt vara öppen för vad som sker i vår omvärld är centralt för en fortsatt god utveckling efter som ett öppet nyfiket sinne utgör grundförutsättningarna för nytänkande. Sveriges framtid kommer inte att avgöras av vad vi producerade igår eller producerar idag utan vad vi kommer att producera i morgon. Så helt avgörande för fortsatt utveckling och välfärd är att tillräckligt många ser möjligheter i stället för faror när vi blickar in i framtiden. Vad vi tror och tänker om framtiden präglar våra beteenden. Ser vi

möjligheter kommer vi att fokusera på dessa och ser vi hot kommer dessa att ta över och styra vårt tänkande och handlande.

 

”För att lyckas i längden så behöver man förändra i förebyggande syfte”

 

Vi kan välja att möta framtiden på tre sätt. Den ena är proaktivt

att ständigt leta nya möjligheter. Den andra är att vara reaktiv, att försöka springa i kapp utvecklingen. Den tredje är att vara passiv, att blunda hårt och hoppas på att det hela snart är över.

 

Lågkonjunkturen legitimerade argument som ”det känns helt fel att göra något

nu – det är bäst att vänta”. Därmed backade flertalet företag till ett passivt vänteläge och har nu fullt upp att vara reaktiva och försöka springa i kapp.

 

I ett tidigare Tanka Tankar skrev jag att i en ekonomisk lågkonjunktur blir företag som björnar. De går i ide för att övervintra och leva på sina fettreserver. Men när de vaknar till våren är de tillbaka i samma verklighet men betydligt magrare och utan krafter. Genom att skapa ett  ”vänteläge” i organisationen minskar chanserna drastiskt att skapa nytänkande och åstadkomma offensiva satsningar.

 

Ett företag som gick opåverkade rakt igenom lågkonjunkturen var Apple som mitt i lågkonjunkturen släpper sin Iphone och sedan när konjunkturen är påväg upp släpper man sin Ipad. Volvo PV säger att man skall bli bilindustrins Apple och man får bara hoppas att man inte startat den resan nu utan långt tidigare som en proaktiv satsning. Många företag dammar nu av och drar igång utvecklingsprojekt som hamnade i malpåse under finanskrisen. Men många av dessa företag skulle kunna vara lika proaktiva som Apple men vågade inte. Varför? Kanske var de på Skansen och tittade på björnarna.

 

En handbollstränare berättade för mig att han delade in en match i 6-minuters intervaller och alla spelarna hade till uppgift att varje gång som han ropade ”ny intervall” så skulle alla spelare mentalt ställa om till 0-0 oavsett resultatet på måltavlan. Det var hans sätt att få spelarna att hela tiden vara proaktiva och bara fokusera på nästa intervall. När vi nu går in i 2011 ta då chansen att ställa om till 0-0 och proaktivt fokusera på nästa period.

 


 

Gott nytt år önskar Tanka Tankar alla sina läsare

Inlägg 21 december 2010

Vi lever livet framlänges men förstår det baklänges. Men om vi alltid först måste förstå innan vi rör oss framåt så kommer vi alltid att ligga steget efter dem som söker förståelse samtidigt som de rör sig framåt.

 

Den kinesiska regeringen har tydligt uttalat en ambition att Kina ska bli världsledande inom vetenskap, teknik och innovation och har också satt upp konkreta mål för en sådan satsning.

 

När det gäller antalet vetenskapliga artiklar är Kina redan nummer två i världen. Och vad gäller antalet globala patent beräknas Kina gå om Japan och USA redan nästa år. Antalet kinesiska patentanmälningar inom Patent Cooperation Treaty System har ökat med 29 procent i fjol medan antalet svenska patentanmälningar minskat med 13 procent.

 

Nu skall man inte sätta likhetstäcken mellan antalet patent och förmågan att kommersialisera innovation. Kvantitet är inte allt, Kina handikappas av liten internationell erfarenhet av varumärkesbyggande och marknadsekonomiskt ledarskap.

 

All sådan kunskap kan inte enkelt köpas in. Så vi skall inte underskatta det försprång som skapats i Europa och USA men också Japan, Sydkorea och Taiwan, i form av flera decenniers erfarenhet av företagsbyggande och träning på marknader över hela världen. Sådant kulturellt kapital är inte lika enkelt att kopiera som en produkts funktion, design eller en datakod. 

 

Men vi skall samtidigt ha respekt och ta Kina på fullt alvar när Kina uttrycker att man inte nöjer sig med att vara ”hela världens verkstad” utan också har en tydlig ambition att bli ”hela världens hjärna”. För att möta denna framtida utveckling redan nu bör Sveriges näringsliv satsa på en kunskapsutveckling kring begreppet ”Brain Management”.

 

Tanka Tankar önskar alla läsare en riktigt god jul

Inlägg 17 december 2010

Nedan kan du se ett anförande i två delar av professor Tim Jackson från brittiska regeringens hållbarhetskommission

I mitt inlägg nedan den 24 juni skrev jag bland annat ” Jag tror på marknadsekonomi, men jag tror samtidigt att den skall bygga på sunda grunder. Inom miljöområdet har vi under en längre tid talat om ”hållbar utveckling”. Jag tror att det nu är hög tid att i större omfattning införliva marknadsekonomin under detta begrepp och börja tala om en hållbar marknads-ekonomisk utveckling.”.

 

Inlägget var en fortsatt fundering kring mitt inlägg den 10 juni då jag skrev ” Inför julen 2008 fick jag en tankeställare som fortfarande hänger kvar. Inte bara handeln utan även regeringen gick ut och uppmanade att vi skulle handla mer så att de ekonomiska hjulen inte skulle stanna. Jag funderade då över hur långt in i framtiden en sådan ekonomi- och affärslogik kommer att hålla innan det brakar ihop nästa gång. Vi kan ju inte gång på gång konsumera mer och mer av samma sak även om samma ska är lite bättre idag än i går”.

 

Hur skall vi då förhålla oss till framtiden om man höjer blicken över dagens problem med finanskris och lågkonjunktur. Om vi tror att en stadig och uthållig ekonomisk tillväxt är möjlig enligt dagens modell finns det ingen anledning att ifrågasätta några gamla sanningar. Men om vi tror att den ekonomiska tillväxten enligt nuvarande modell inte kommer att fungera i framtiden kan det vara på sin plats att börja fundera och diskutera hur en alternativ modell skulle kunna se ut.

 

Vi kan inte lösa problem genom att tänka på

  samma sätt som vi gjorde när vi skapade dem.

                                                                                             A. Einstein

 

Den brittiska regeringens hållbarhetskommission har i sin rapport ”Prosperity without growth? – The transition to a sustainable economy” tagit upp många svåra frågor kring hur en ekonomisk modell skulle kunna se ut för framtiden. Rapporten har väckt stor uppmärksamhet och diskuteras nu i flera länder.

 

I rapporten skriver man bland annat:

Under de senaste 25 åren har den globala ekonomin fördubblats, medan uppskattningsvis 60% av världens ekosystem har brutits ned. Globala koldioxidutsläppen har ökat med 40% sedan 1990 (Kyotoprotokollet "basår"). Betydande brist på viktiga resurser - såsom olja – kan vara mindre än ett decennium bort. En värld där saker och ting fortsätta som vanligt är redan otänkbart. Med en värld där nio miljarder människor strävar mot samma ekonomiska välfärd som OECD-länderna, skulle världsekonomin behöva vara 15 gånger större 2050 och 40 gånger större i slutet av seklet. Hur ser en sådan tillväxtekonomi ut?

 

Nedan kan du hämta hela rapporten ”Prosperity without growth? – The transition to a sustainable economy”

Inlägg 13 december 2010

Sverige är ett exportberoende land som framgångsrikt skapat tillväxt, jobb och välstånd genom att företag har tagit fram lösningar som varit internationellt konkurrenskraftiga. Det är ingenting som kan tas för givet. Innovationer och nya marknader måste ständigt skapas, i en allt starkare global konkurrens.

 

I mitt inlägg den 7 december skrev jag – ”Även om det kommer att ta sin tid att ändra människors beteenden så kan läsplattorna vara startskottet på en dramatisk påverkan inom ett antal tunga industrigrenar. T ex pappersindustrin, tryckerier, transporter och distribution.”

 

Vi vet redan nu att efterfrågan på tidningspapper sjunker dramatiskt i hela världen, främst i USA men Europa ligger inte långt efter.

 

Det skall därför bli spännande att följa Södra Cell som nu tar ett historiskt steg in i ett nytt produktområde när man vid pappersbruket i Mörrum ska förvandla veden till massa för framställning av textilfiber i stället för papper. Förnyelsebar vedbaserad textilfiber kommer att kunna ersätta bomullsfiber och oljebaserad syntetfiber.

 

Boka en inspirationsföreläsning på temat "Förändringar i Omvärlden". Klicka här för att ladda ner en beskrivning av innehållet.

Inlägg 10 december 2010

Hur länge gäller det som gäller? 


Vad är rätt och vad är fel och vad är sanning och vad är lögn? Det var enklare förr, om man sa det på nyheterna kl. 20.00 på STV så var det sant och stod det i kvälls-

pressen var det lögn. Så enkel är inte världen idag. Mängden information ökar hela tiden och det kommer att bli allt svårare att finna sanningen.


Internet är en fantastisk källa, men det är också ett formidabelt avbrottssystem som griper tag och distraherar vår uppmärksamhet. Vårt surfande och ständiga klickande på nätet sprider våra tankar åt alla möjliga håll. Webben gör att vi minns allt sämre eftersom vi inte längre behöver komma ihåg något – sanningen blir det vi klickar på!


All ny information som vi observerar hamnar på hjärnans ”arbetsminne” för bearbetning. Arbetsminnet är beroende av att vara aktivt. Så fort det stängs av, det vill säga så fort du kopplar bort din uppmärksamhet, så raderas det. Så spara knappen heter reflektera – tänka efter. Då ökar möjligheten att informationen blir kunskap och sparas på hjärnans hårddisk - långtidsminne . Kunskap är det som finns kvar när vi glömt allt annat.


Om vi betraktar mängden information som finns att tillgå via media t ex tidningar, Internet, tv och radio, som oändlig så blir den del av den totala information vi tar till oss oerhörd slumpmässig. Om vi då samtidigt lever med uppfattningen att denna slumpmässiga information är ”sanning” så kommer vår ”sanna” uppfattning att bli ytterst begränsad och fragmenterad.


Om vi inte ska hamna i en förtroendekris som en följd i avsaknaden av den absoluta sanningen ökar kraven på den enskilde individen att hela tiden uppmärksamma information och händelser i vår omgivning och för en liten stund ge det företräde i vårt tänkande så ny information hinner utmana gamla kunskaper.


Botemedlet är att vara nyfiken och ta sig tid att höja blicken och skapa jordmån för reflektion och nytänkande. Bakom varje etablerad sanning ligger en ny och väntar!

 

Läs även mitt inlägg den 15 november om de tre tidsdimensionerna längden, bredden och djupet.

 


Inlägg 7 december 2010

Många har redan utropat läsplattan Ipad som årets julklapp. Svaret vet vi om några veckor.

 

I mitt senaste Tanka Tankar på temat ”Nya värde för världen” skrev jag – ”I takt med att tekniken kring läsplattorna utvecklas får media industrin ett nytt verktyg för att uppdatera och skapa närhet till användarna i realtid. Även om det kommer att ta sin tid att ändra människors beteenden så kan läsplattorna vara startskottet på en dramatisk påverkan inom ett antal tunga industrigrenar. T ex pappersindustrin, tryckerier, transporter och distribution.”

 

Nu finns Ipad att köpa i Sverige och en stor huvudfråga bland mediaföretagen är om läsplattor som Ipad kommer att bli lösningen på tidningsdöden.

 

Lyssna nedan 10 minuter vad man säger i programmet Medierna i Sveriges Radio P1 den 4 december 2010

Inlägg 3 december 2010

En fråga som jag ofta ställer vid mina föreläsningar om förändringar i omvärlden är ”varför ser vi inte det som vi

borde se?”.

 

De senaste veckorna har jag tillbringat på Guadeloupe, en ö i Caribien, 800 mil från Sverige. Ön har cirka 500 000 invånare och en och en halv gång så många bilar. Under min rundresa på ön såg jag två Volvo och inte en enda SAAB. En iakttagelse som får mig att höja blicken och sätta in Sverige i ett större perspektiv.

 

Svensk industri är bra men vi är långt ifrån alltid så bra som vi själva tror om vi placerar oss i ett världsperspektiv. Vårt något snäva perspektiv gäller inte bara bilindustrin utan också stora delar av vår övriga industri. Vi framhåller till exempel ofta IKEA när vi vill stoltsera med ett svenskt framgångsrikt företag. Vi skall med all rätt vara stolta över våra framgångsrika svenska företag. Men vi får samtidigt inte glömma att i ett globalt perspektiv finns företag som är gigantiskt mycket större och framgångsrikare och tyvärr nämner vi aldrig dessa företag. Inom marknadsområdet detaljhandelskedjor har IKEA vuxit till en gigantisk kedja med en omsättning på 220 miljarder kronor. Detta placerar IKEA på plats 30 på listan över världens största detaljhandelskedjor. Detta skall dock jämföras med nummer ett på listan som är det amerikanska Walmart med en omsättning på 3000 miljarder kronor och nummer två, franska Carrefour med 900 miljarder kronor i omsättning. Ett företag som dessutom leds av en svensk. H&M hamnar på plats 60 på listan.

 

Varför ser vi då inte längre än näsan är lång, är vi hemmablinda eller självnöjda? Ser vi bara det som vi redan känner igen, då är risken stor att vi blir kvar i allsvenskan och missar att tävla och jämföra oss med de stora giganterna på tillväxthimmelen. Så höj blicken och betrakta Sverige insatt i ett större perspektiv. Skapa helt enkelt ett större ”känna igen”. Ett enkelt tips för omvärldsspaning är att räkna svenska varumärken när ni reser i andra länder och jämföra dessa med antalet andra varumärken ni ser inom samma bransch.

 

Varför inte börja med att boka en inspirationsföreläsning på temat "Förändringar i Omvärlden". Klicka här för att ladda ner en beskrivning av innehållet.

 

”Ställ dig på giganternas axlar och se lite längre med deras hjälp” 

                                                                                           Newton

Inlägg 17 november 2010

I jakten på att hela tiden fånga nya intryck har Tanka Tankar nu packat ner kamera, video och dator för en spanings och inspirationsresa. Vi hörs här på Tanka Tankar igen den 3 december.

 

”Den som aldrig vågar lämna land i sikte

når aldrig nya oceaner”

Inlägg 15 november 2010

Hur ofta har jag inte hört folk säga ”allt går mycket fortare i dag, man hinner inte med”. Men sanningen är att tiden går precis lika fort i dag som den alltid har gjort, 60 minuter är en timme och 24 timmar är ett dygn. Man kan säga att på den punkten var vår herre rättvis, alla fick lika mycket tid.

 

Uttrycket ”allt går mycket fortare i dag, man hinner inte med” bottnar i att vi enbart ser tiden som en ”längd”  – hur lång tid har jag på mig att göra det här? Men tiden har också de två andra dimensionerna ”bredd” och ”djup”. Där bredden står för hur mycket information och görande som vi försöker pressa in under samma tidslängd. Det är just denna tidsdimension som får oss att känna stressen ”allt går mycket fortare idag, man hinner inte med”. Vi kan inte, hur gärna vi än vill eller försöker, ta till oss all tillgänglig information eller göra allt som kommer i vår väg. Lösningen heter prioritering och val. Den tredje dimensionen heter ”djup” och representerar den tiden vi lägger ner på att förstå och värdera allt som vi fyller de andra två tidsdimensionerna med. Här är det viktigt att förstå skillnaden mellan information och kunskap.  Information är allt det som i olika former flödar i vår omgivning i form av samtal, möten, tidningar, TV, radio, nätet etc. Kunskap är den informationen vi tar till oss och gör till vårt eget, något vi tolkar, värderar och sätter i ett samanhang och sedan tror på och är beredd att agera utifrån. Lösningen för att information skall bli kunskap heter reflektion och insikt.

 

Vår strävan över att ständigt hinna med så mycket som möjligt ”här och nu” gör att vi ständigt kortar ”längden” och fyller på ”bredden. Tyvärr får ”djupet” stryka på foten – det blir ingen tid över för reflektera och bygga nya kunskaper. Vi behöver kontinuerligt, både som individer och som organisation, bygga nya kunskaper för att kunna hantera den komplexa värld vi lever i. Men då räcker det inte att bara korta ”längden” och fylla på ”bredden”. Då är risken stor att det bara blir mer av samma sak.

 

Om vi vill skapa utveckling och nya värde måste vi ge reflektion, det vill säga djupet i tidsdimensionen, företräde en liten stund så det nya hinner utmana det gamla. Det krävs mål, mening och disciplin för att hantera all den information som finns i vår omgivning. Den som klarar av detta och samtidigt bygger nya kunskaper ligger flera steg före alla andra.

Så nästa gång du står inför ”allt går mycket fortare i dag, man hinner inte med”, så fundera över hur du prioriterar balansen mellan tidens längd, bredd och djup.

 

”It ain´t what you do it´s the way that you do it”

                                            Mihály Csíkszentmihályi

Inlägg 9 november 2010

För 15 år sedan hade de flesta svenska företag ett ganska litet fokus på Kina och Indien – idag har merparten av alla företag dessa länder på sin agenda. Men hur många företag har idag Afrika på sin agenda?

 

En kastrull med vatten på en spis visar väldigt få tecken på att vattnet ska börja koka tills precis innan det händer. Att uppfatta förändringar handlar om att se motsvarigheterna till de små, små bubblorna som uppstår innan de blir uppenbara för alla andra. Dessa inledande små bubblor kan vid första anblicken framstå som obetydliga, men de är tecken på att något är på väg att hända .

 

Vi talar ofta om Afrika som om det vore ett enda land. Men Afrika är en kontinent med 53 länder – alla med sina egna karaktärsdrag, kulturer och folkslag. Men det hindrar inte från att konstatera att Afrika är en kontinent med stor tillväxtpotential. 2008 köpte Afrikas konsumenter varor för 860 miljarder dollar, en siffra som väntas öka till 1,4 biljoner dollar år 2020. Sedan år 2000 har antalet mobilanvändare ökat med 316 miljoner.

 

Bland de faktorer som talar för Afrika är en växande medelklass. I dag har Afrika 50 miljoner människor som räknas till medelklass men den siffran beräknas öka till 400 miljoner till år 2050. Redan i dag har Afrika en större medelklass än Indien.

 

Bland Afrikas 53 länder är Sydafrika den mest utvecklade ekonomin men flera andra länder börjar nu utveckla sig i rätt riktning, till exempel Nigeria, Egypten och Kenya.

 

För drygt ett år sedan listade Time i sin artikel ”10 ideas changing the world right now” Afrika som ett tillväxt område för framtiden.

 

Världen sjuder av små, små bubblor – en del kommer att leda till helt nya möjligheter ,för de som ser dem - Afrika kan vara en sådan bubbla !

 

Klicka här för att läsa artikeln i Time - ”10 ideas changing the world right now”

Inlägg 2 november 2010

Urbaniseringen en tillväxtmöjlighet för Sverige?

 

Ibland ser man inte skogen för alla träden. Så är det också när man letar trender. Man blir närsynt och då gäller det att ta ett steg tillbaka och reflektera över vilka är de stora händelserna i omvärlden och vilka möjligheter skapar dessa.

 

Urbaniseringen är ett tillväxtområde som kommer att ha stor betydelse för utvecklingen i världen. Den största ekonomiska tillväxten kommer att ske i städer. År 1800 bodde 2 procent av världens befolkning i städer, år 1950 hade siffran växt till 29 procent. 2008 passerades mittlinjen då över 50 procent av världens befolkning lever i städer. Även om urbaniseringstrenden pågår i hela världen så sker den största explosionen, 95 procent av ökningen, i utvecklingsländerna.

 

Sextio miljoner människor om året släpper varje år plogen för att ta jobb i en stad i Asien, Indien, Afrika och Sydamerika. Kina har redan idag fler än 100 städer med mer än en miljon invånare och år 2030 beräknas Indien ha 68 städer med över en miljon invånare. Denna enorma tillväxt kommer att förändra både beteenden hos befolkningen men också kraven på ökat utbud av produkter, tjänster och service.

 

Nettoinkomsten per person och år på landsbygden i Kina är ca. 4700 yuan (motsvarar ungefär lika mycket i svenska kronor) mot ca. 15700 yuan i städerna. Urbaniseringen ses som en tillväxtmotor och därmed lösningen på fattigdomen. Fler och fler industrier och fabriker etableras på landsbygden. Bönder blir företagare och byarna blir småstäder.


En ökad urbanisering kommer otvivelaktigt att leda till ett ökat konsumtions-mönster som i sin tur ger ökad levnadsstandard för många. Den snabbt växande medelklassen i Asien kommer inom 20 år att stå för hälften av världens konsumtion. Kina och Indien lär, föga överraskande, producera flest medel-klassmänniskor framöver, och spås ha en miljard vardera år 2030. Denna ökning kommer också att föra med sig en efterfrågan på helt nya tjänster som sjukvård, livsmedel, vatten, bostäder, energi och infrastruktur. Bara för att klara av transporterna i de indiska städerna måste man bygga 35-40 mil tunnelbane- och förortslinjer per år. Det är 20 gånger mer än vad landet byggt de senaste 10 åren.


Sverige är känt för sin kvalitet inom teknik, miljö, bygg och transport, så de svenska företagen som har bra lösningar som kan underlätta urbaniseringen så är möjligheterna hur stora som helst. Kanske är urbaniseringstrenden i världen inte bara en möjlighet att minska fattigdomen utan också en tillväxtmöjlighet för svensk exportindustri.  

 

Inlägg 29 oktober 2010

Order ”vinnarskalle” är ett begrepp som används allt oftare i både näringslivet och sportsammanhang. Det handlar om personer som har en dröm eller en vision och vågar gå sin egen väg för att förverkliga den.  Dessa personer lyssnar inte alltid på vad andra tycker och tänker och följer inte alltid alla regler och normer och uppfattas därför som lite struliga och på gränsen till besvärliga. Men de vet vad de vill och det är inte sällan som de lyckas och då hyllar vi dem, men inte förrän i efterhand. Det som skiljer ”vinnarskallen” från andra är just modet att våga gå sin egen väg, att lägga ribban högre än förnuftet och hålla fast vid sin ambition trots motgångar. Här har vi andra mycket att studera och lära av dessa ”vinnarskallar”. Vi behöver fler personer som vågar lämna den normala mallen och leta nya vägar. Personer som är nyfikna, envisa och vågar tänka annorlunda och inte minst passionerade av att lyckas.

 

 

Inlägg 22 oktober 2010

"Om något är enkelt, behåll det enkelt. Om något är komplicerat gör det enkelt"

                                                                                                     Albert Einstein

 

Alla vi som sysslar med att kommunicera budskap letar hela tiden efter förebilder som vi imponeras av. När man blir imponerad då påverkas man att lära och ta efter.

 

Hans Rosling, professor i internationell hälsa, kan konsten att både fånga publiken och göra budskapet tydligt.

 

Så här på fredagseftermiddagen  kan det vara värt att ta några minuter och låta sig imponeras av Hans Roslings senaste föreläsningar på TED.

 

Sedan är det bara att öva under helgen för att testa i nästa vecka

Inlägg 21 oktober 2010

Jag skrev i mitt senaste Tanka Tankar - Nya värde för välden. ”Den stora frågan för västvärlden blir att lösa vad som ska skapa tillväxt i de ”gamla” industriländerna nu när kartan ritas om. Det är lätt att tro att det som fungerade en gång bör fungera igen, att medlen och metoderna för tillväxt i dag är detsamma som i går”.

 

Vi står för ett historiskt maktskifte när tyngdpunkten på ekonomisk tillväxt i världen flyttas bort från industriländerna till utvecklingsländerna i Asien och Sydamerika. Dessa länders snabbväxande marknad väntas svara för 70-90 procent av den globala tillväxten i de flesta branscher de närmaste 10 åren.

 

Fortune Globel listan rankar de 500 största företagen i världen mätt i intäkter. Högst på listan ligger USA med 139 företag, därefter Japan med 71 företag och på tredjeplats Kina med 46 företag. 1975 hade hälften av världens 500 största företag sitt huvudkontor i USA. Men 15 år senare hade andelen krympt till drygt en tredjedel och på den allra senaste listan är den amerikanska andelen nere i 28 procent. Vid mitten av 70-talet hade Sverige 13 företag på listan, men idag har antalet minskat till 5 företag. Listan visar en tydlig maktförskjutning mot Asien men också mot Brasilien och Ryssland.

 

Förra året var första gången som företag från tillväxtländerna köpte fler företag från de industrialiserade länderna än tvärtom. Sammanlagt köpte tillväxtländerna för 105 miljarder dollar från industriländerna i väst medan västerländska företag köpte företag från tillväxtländerna för 74 miljarder dollar.

 

Avslutningsvis kan vi konstatera att Kina är på väg att bli världsledande vad gäller innovation. Landet väntas gå om Japan och bli nummer 1 för patentsökningar 2012.

 

Tänk om era konkurrenter rör sig 4 gånger snabbare än vad ni gör på fem år. Då kommer konkurrenterna inte bara att vara ifatt om fem år utan ligga 15 år före er.

Det som tog Väst över 100 år att uppnå har tagit Kina just 15 år.

Inlägg 18 oktober 2010

Såg ni Dokument inifrån, ”Den stora utmaningen – vad skall vi leva av?”, på SVT 2 i går kväll. Alla i svenskt näringsliv borde göra det. Programmet gav en bra bild av vad som händer i Kina , Kinas roll i framtiden och hur det påverka oss.

 

På slutet får Victor Norman, professor i ekonomi frågan: Skall vi inte vara rädda för Kina?  Nej, vi skall inte vara rädda för Kina svarar Victor Norman. Är det någon vi skall vara rädda för så är det oss själva, vår förmåga att ställa om oss. Det är inte Kina som är faran, det är vår förmåga att kanalisera huvud och händer dit för det kostar mest.

 

Klicka här för att se programmet  via SVT play.

Inlägg 15 oktober 2010

Är svenska företag passiva eller proaktiva?

Asiens utvecklingsländer framstod länge som världens fabriksgolv. Västvärldens flyttade stora delar av sin tillverkning av produkter österut för att sedan konsumeras i väst.

I västvärlden lades fokus på kunskapsekonomin som nyckeln till fortsatt ekonomisk tillväxt. Men frågan är om inte utvecklings -länderna håller på att ta över och bli störs både inom tillverknings- och kunskapsekonomin.

 

Kina håller på att bli ett viktigt centrum för forskning och utveckling, varumärkesutveckling och design. Kina är på god väg att bli världsledande vad gäller innovation. Landet väntas gå om Japan nästa år och bli nummer 1 för patentsökningar.

 

Kina har 560 miljoner människor som är under 30 år. Tillgången på välutbildade, språkkunniga och hungriga akademiker håller på att explodera. Kina har bestämt sig för att genomföra ett i världshistorien aldrig tidigare skådat kunskapslyft. Idag finns det 17 miljoner studenter på 2000 universitet. Kina är på väg att bli ett land som präglas av kreativitet och innovationskraft. Här finns en stor potential för reklammakare, designers, forskare, företagare och entreprenörer. 300 universitet utbildar inom marknadsföring och över 800 universitet har design på schemat. Kina utexaminerar årligen 600 000 civilingenjörer i Indien är motsvarande siffra 350 000.

 

Sverige är bra men vi är inte alltid så bra som vi tror. Kommer svenska företag, när Kina är världens största tillverknings- och exportland och Indien den näst största, fortfarande vara konkurrenskraftiga. Jag tror att våra möjligheter att möta hoten och utnyttja möjligheterna kommer att avgöras av vår förmåga att snabbt upprätthålla en hög kunskapsnivå och innovationstakt.

 

Enligt SEB:s tillväxtbarometer 2010 tror 82 procent av de små eller medelstora företagen i Sverige på tillväxt under de närmaste åren skriver Dagens Industri den 14 oktober 2010. För att uppnå tillväxt svarar 80 procent av företagen att det ska ske genom försäljning till nya och gamla kunder. ”Det är alarmerande att så få vill växa genom innovation på nya varor och tjänster. 56 procent av dem som svarat har som ambition att växa internationellt. Då behövs innovationskraft för att kunna konkurrera” säger Ingela Hemming, SEB till DI.

 

Det är farligt för ett företag att betrakta sig som ”färdigtänkta”. Det leder oavkortat till att vi blir passiva och glömmer att leverera ”nytänkande”. I ett företag som inte är ”färdiga” finns en proaktiv rörelse som skapar energi, en känsla av att man är på väg någonstans.

Inlägg 12 oktober 2010

Vad betyder det att kunna lita på varandra?

I en global ekonomi med olika politiska och sociala miljöer kan tillit vara en avgörande faktor för hur väl ett land lyckas dra till sig investerare och köpare av landets produkter och tjänster.

Tillit underlättar ekonomiska transaktioner eftersom köpare och säljare som litar på varandra vågar lägga mindre andel resurser på komplicerade kontrakt och olika kontroller. Om misstänksam-

heten istället är stark kan det bli svårt att få till stånd en annars lönsam affär. En slutsats man kan göra är att den ekonomiska tillväxten i ett land rimligen blir gynnsammare när investerare,                                               konsumenter och producenter vågar lita på varandra

 

För tredje året i rad har Reputation Institute undersökt hur människor upplever olika länder.

Undersökningen baseras på intervjuer med 40 000 invånare i G8-länderna (Kanada, Frankrike, Tyskland, Italien, Japan, Ryssland, Storbritannien och USA) som har fått delge sin inställning till 38 av världens länder. Institutet har ställt frågor som hur den intervjuade upplever ett land i fråga om anseende, tillit och värderingar. För första gången ligger Sverige etta på listan (Norge nr. 5, Finland nr. 6 och Danmark nr 7).

 

Undersökningen visar att ett lands varumärke spelar roll för dess företags framgångar, eftersom det påverkar hur många som vill köpa produkter och tjänster från landet.

 

Att Sverige hamnade på första plats i undersökningen gör att svenska företag kan dra nytta av att de kommer från Sverige genom att stärka sina produkters och tjänsters koppling till det svenska. Ett tydligt exempel är IKEA men även Volvo Personvagnar talar om att man strävar efter att tydliggöra den skandinaviska kulturen i sina bilar. Resultatet från undersökningen från Reputation Institute kan också användas i företagens strategiska marknadsföring för att öka sina globala affärsmöjligheter men också för att marknadsföra och öka turismen i Sverige.

 

Klicka här för att ladda ner rapporten från Reputation Institute

 

Klicka här om du vill se och lyssna på en sammanfattning

Inlägg 7 oktober 2010

Vi har alla olika perspektiv på saker och ting. När jag för många år sedan för första gången skulle flyga utomlands, en semesterresa till Torremolinos i Spanien, sa min mamma som aldrig varit utomlands; ”vad skall du där och göra, gräset är inte alltid grönare på andra sidan”. Då kom jag att tänka på Neil Armstrong som var den förta människan att 1969 besökta månen, och där finns inte ens något gräs.

 

Nu räcker det inte längre att som turist utforska våra egna världsdelar nu skall vi även ut i rymden och turista.

 

Rymdturism som affärsidé är inte något nytt påfund. Redan 1954 upprättade Thomas Cook, världens äldsta resebyrå, en väntelista kallad ”Moon Register” för privatpersoner som ville åka till månen. Över 6000 personer anmälde sitt intresse. Men tyvärr lades projektet ner när Thomas Cook bytte ägare.

 

Men nu ska superentreprenören Richard Branson se till att vi skall kunna turista i rymden.

Nu är det bara 18 månader kvar tills vi tar folk ut i rymden, säger Richard Branson, och tillägger att prislappen för en resa ligger på 200 000 dollar. Faktum är att sju stycken privatpersoner redan har genomfört sin rymdfärd. Men Branson nöjer sig inte med att ta folk ut i rymde han har också visioner om att etablera hotell i rymden som rymdturister kan använda som en bas för vidare färder mot månen. Väl installerad på hotellet kan man uppleva soluppgången 15 gånger per dag och en resa runt jorden – var 80: minut. Det skall också tilläggas att Spaceport Sweden i Kiruna är aktuell för rymdresor några år efter 2012.

 

Men frågan är om rymdturismen är till någon nytta förutom för penningstarka personer som längtar efter en upplevelsekick.

 

Förutom att det ger oss mer kunskap om rymden så ger denna typ av upplevelser oss produkter i vardagen.

 

I mitt förra Tanka Tankar skrev jag om den svenska entreprenören och rymddesignern Cecilia Hertz. Hennes företag ”Umbilical Design” inriktar sig mot tekniköverföring från rymdindustrin till konsumentprodukter och produkter för extrema miljöer.

 

Det är viktigt att sätta upp drömmar, visioner och mål. Det är inte alltid man når ända fram men ofta kommer man väldigt nära.

 

Jag tror att varje företag i Sverige skulle må bra av att ha en egen måne. Det spelar inte så stor roll var vi finner vår måne, bara vi finner den. Den behöver med andra ord inte ligga i rymden, det räcker att den ligger i framtiden och sätter fokus på att finna nya lönsamma produkter och tjänster för framtiden

 

En resa börjar alltid med ett första steg. Även om det bara är till Torremolinos.

Inlägg 4 oktober 2010

”Fredrik Reinfeldt kan inte fortsätta att tala om arbetslinjen utan att ha en tydlig politik för företagen. Det räcker inte med att fler ska jobba, det måste ju finnas jobb att gå till”, säger Företagarnas vd Anna-Stina Nordmark till di.se. den 3 oktober.

 

Arbetsfrågan är en viktig politisk fråga men till sist hamnar ändå frågan tillbaka till näringslivet. Jag tror inte att många nya innovationer har kommit till utifrån politiska propositioner utan ifrån kreativt nytänkande personer och företag.

 

I drygt femtio år har den privata sysselsättningen i Sverige stått och stampat på samma nivå trots att antalet invånare i landet har ökat med över två miljon. På över femtio år har vi inte lyckats ta oss förbi ett nollsummaspel. Under de kommande tio åren beräknas folkmängden i Sverige öka med ytterligare ca. 600 000 personer. Kan det vara så att vi saknar den kreativa viljan att finna och skapa helt nya produkter och tjänster som ger arbetstillfällen som bättre passar in i en värld som rör sig mot nya beteenden och livsvillkor ? I mitt senaste Tanka Tankar nämnde jag bl.a. urbaniseringstrenden. Den största ekonomiska tillväxten kommer att ske i städer och då i första hand i utvecklingsländerna. En trend som kommer att föra med sig en stor efterfrågan på helt nya produkter och tjänster. Här finns en stor exportmöjlighet för svenska företag. Framtidsbranschen den närmaste tioårsperioden kommer att heta innovation.

 

En stor del av företagets utvecklingskraft styrs av framtidstro. Ett företag fyllt av människor som tror på framtiden agerar därefter vilket förr eller senare kommer att avspeglas i företagets tillväxt. På samma sätt gäller det omvända, ingen framtidstro ingen tillväxt.

 

Som både individer och organisationer söker vi ständigt framtidsbilder som ger energi i form av mening, glädje och utmaning. Att arbeta med framtidstro och framtidsbilder ger oss en arena där vi kan pröva våra tankar. Avgörande för hur långt vi vågar resa i våra kreativa tankar är den gräns vi själv sätter för vår fantasi och nyfikenhet.

 

Trots att många företag har en ambition att låta innovation, kreativitet, experimenterande och gränsöverskridande vara vägledande för utvecklingen av företaget så styrs beslut, handlingar och belöningar i första hand av en effektivitets- och rationalitetslogik snarare än kreativitet och utveckling.

 

Det är farligt för ett företag att betrakta sig som ”färdigtänkta”. Det leder oavkortat till att vi levererar mindre ”nytänkande”. I ett företag som inte är ”färdiga” finns en rörelse som skapar energi, en känsla av att man är på väg någonstans.

 

Arbetsplatsen är ett viktigt centrum för kreativitet och innovation. Det är där många nya kunskaper och nya idéer omvandlas till nya produkter och lösningar. Följaktligen är det en nyckel till framgång på 2010-talet att utforma arbetsplatser som främjar kreativitet och producerar innovativa lösningar.

 

I Sverige kretsar mycket kring trygghetsfrågor, men gör det oss verkligen tryggare? Eller leder jakten på ständig trygghet till raka motsatsen?  För varje nytt hot lägger vi stor energi på att ta oss tillbaka till tryggheten igen. Ett ständigt uttryck i det svenska samhället är att trygga människor vågar. Men frågan är om tryggheten inte gör att vi fastnar i "här och nu". Vi lägger så stor vikt och energi vid att skapa trygghet att vi inte vågar pröva våra vingar inom helt nya områden. Om vi vill skapa nya innovativa produkter och tjänster som ska göra oss konkurrens kraftiga för framtiden kan vi inte sätta den trygga vanan framför en utmanande möjlighet. Många lyfter idag ett varnande finger för att vi som nation inte är tillräckligt hungriga och utmanande i våra förhållningssätt. Vi bör ta varningen på så stort allvar att varje företag ställer sig frågan "hur kan vi utveckla helt nya värde som stärker vår framtida utveckling?".

Inlägg 30 september 2010

Läsplattan är här för att stanna. Läsplattan kommer att ställa helt nya krav på media företagen samtidigt som den öppnar upp enorma möjligheter för både sändaren och mottagaren. Men den kommer också i längden att bli förödande för pappersindustrin, tryckerier och distributörer.

 

En tidning har normalt bara ett värde fram till tidningen är läst sedan är värdet i regel förbrukat. Med läsplattan kommer media att sträva efter att skapa ett ”dygnetrunt värde” genom att kontinuerligt

uppdatera innehållet och därmed skapa ett läsvärde i varje stund.

 

Flertalet företag strävar idag efter att leda sina målgrupper till sina hemsidor för att där ta kontroll över företagets profilutveckling. Tänk så mycket enklare det blir när läsaren mitt i en artikel eller annons kan klicka sig direkt till ett företags hemsida. Alla företag kommer att kämpa för att få in en klickbar adress i så många medier och på så många sidor som möjligt.  Profilbyggandet kommer inte som i de traditionella tidningarna bara att bestå av ord och bild, nu kommer även filmen att få en stor roll i kommunikation med mottagarna. Konsumenterna är idag vana vid You Tube formatets rappa och kvalitetsvarierande sätt att förmedla budskap. Här finns en stor framtid för nya yrkesgrupper.

Inlägg 28 september 2010

Titta på bilden till höger. Vilken pil pekar framåt och vilken pekar bakåt? Jag är övertygad om att de flesta väljer att den översta pilen pekar framåt. Varför - det finns ingen naturlag som säger att det är så, vi får det inte med modersmjölken och det är ingen DNA gen som vi ärver in. Utan det handlar om ett tidigt inlärt beteende som skapar mönster och styr hur vi tänker. Tänk er då hur många sådana mönster vi har lärt in under årens gång och där hjärnan ligger bråkdelen av en sekund före och styr vårt handlande. Då är det många beslut som vi fattar utan att först förstå

varför vi fattar dem, det vill säga det går fort och ibland blir det fel.

 

 

 

 

 

 

Ett målande exempel är när en hjälporganisation skulle införa en ny medicin som skulle förhindra en sjukdomskatastrof i ett fattigt land i Asien. För att få alla att ta medicinen tog man fram en enkel bildserie som man placerade på medicinburkarna. Men alla vägrade att ta medicinen. Det visade sig att i detta land läser man, precis som i många andra icke västerländska länder, ett budskap från höger till vänster.

 

När ni nästa gång har fattat ett beslut eller svarat på en fråga, stanna då upp en liten stund och fundera över hur många olika tankar använde jag för att komma fram till mitt beslut eller svar. Desto färre tankar som föregått mitt beslut desto större är sannolikheten att jag varit styrd av mina inlärda beteenden. Desto fler tankar jag tänkt desto fler perspektiv har jag provat och sannolikheten har ökat att jag omprövar mina inlärda beteenden – först överflöd sedan urval!

 

Jag sammanfattar med ett av mina favorit citat - ”Ska man vara bombsäker skall man veta lite!”.

Inlägg 24 september 2010

Jag fortsätter på mitt tidigare tema ”Det finns alltid ett nytt sätt, men vi har inte kommit på det – än!”

 

Hur kan humlan flyga? Ett svar kan vara att humlan inte vet om att den inte borde kunna flyga. Utan denna regelbegränsning så är det bara för humlan att flyga på.

 

Alla kommer vi ihåg backhopparen Jan Boklöf med sin unika ”uppfinning” V-stilen. Usch, sa experterna, det här måste vi förbjuda. Jan Boklöf struntade i både regler och stilpoäng och satsade på det som sporten går ut på att hoppa längs och vinna. I dag använder hela världseliten V-stilen. Boklöfs förklaring till V-stilens framgång är att det gäller att luta sig så långt fram att man ligger före vinden så den blåser dig framåt. Boklöfs regelbrotts tänkande borde kunna användas inom många utvecklingsområden genom att vi mentalt lutar oss framåt och flyttar fram de blockerande gränserna. 

 

Ett sätt för oss som sitter fast i våra regelbegränsningar är att samla på sig en massa nya intryck som gör att jag luckrar upp mina blockeringar. Det kan vara oerhört svårt att komma på nya idéer om man inte först försöker komma förbi sitt regeltänkande.

 

Ofta blockeras vi av olika regler som finns i vår vardag. Att regler behövs inom många områden kan knappast ifrågasättas men att de också kan bli ett mentalt fängelse antyder redan själva definitionen av ordet.


Att finna nya affärer handlar till stor del om att gå över gränser och göra djärva hopp i fantasin. En av mina favoritövningar för att skapa nya intryck och mentala skärningspunkter är att gå till en välsorterad tidningskiosk och leta upp några tidningar som jag normalt inte läser. Jag läser sedan slumpmässigt några artiklar och försöker koppla ihop vad jag läser med något arbete jag håller på med eller andra intryck som jag skaffat på annat håll. Jag kan garantera att man får många nya fantastiska idéer på denna upptäcktsresa

 

Jag tillbringade gårdagen på bokmässan i Göteborg och där kan man tala om att utsättas för en flod av nya intryck som ger upphov till helt nya perspektiv. På mässan vimlade det av folk som såg som sin uppgift att bryta blockerande regler. När jag lämnade mässan kom jag att tänka på uttrycket – ”det finns en plats bortom rätt eller fel, vi ses där”. Den platsen måste vara bokmässan i Göteborg. 

Inlägg 20 september 2010

Så har vi vaknat upp till en ny dag och matchen är över. Retoriken löd redan sent i går kväll – det finns ingen vinnare!

 

Budskapen i en valrörelse präglas, precis som all annan information, av mängder av ord, mer eller mindre utan innebörd. Men ord utan känslor når bara ut men aldrig in. För att lyckas med att gå från informera till kommunicera måste man se skillnaden mellan information och kunskap. Information är just alla dessa ord som flödar mellan oss i form av tidningar, TV, radio, nätet etc. Kunskap är den informationen vi tar till oss och gör till något vi tror på och är beredd att agera utifrån. Men då måste informationen beröra och väcka känslor. Verktygen för detta brukar vi benämna med pedagogik, retorik och dramaturgi.

 

Ändå fortsätter vi både inom politiken och näringslivet att öka mängden information för att nå ut med budskap men glömmer att ställa oss frågan - når vi in?  Tyvärr är det så att den som satsar på information tycker om att bli hörd medan den som satsar på kommunikation tycker det är viktigt att få gehör. Att kommunicera budskap handlar om att nå ut på ett sätt som når in. I valrörelsen har partierna haft fullt fokus på att nå ut för att vinna och då får nå in vänta till framtiden. Då går det som det går – det finns ingen vinnare! 

Inlägg 14 september 2010

Mitt förra inlägg avslutade jag med - Det gäller att leva efter inställningen ”det finns alltid ett nytt sätt, men vi har inte kommit på det – än!”

 

Det som oftast hindrar oss att finna det där nya sättet är våra ”blockerande erfarenheter” som blir som ett filter mot nya intryck. När många människor i ett företag delar dessa ”blockerande erfarenheter” på grund av att man levt med samma regler och normer under lång tid så blir det som ett filter för en hel organisation.

 

Det är farligt för ett företag att betrakta sig som ”färdigtänkta”. Det leder oavkortat till att vi levererar mindre ”nytänkande”. I ett företag som inte är ”färdiga” finns en rörelse som skapar energi, en känsla av att man är på väg någonstans.

 

Som både individer och organisationer söker vi ständigt framtidsbilder som ger energi i form av mening, glädje och utmaning. Att arbeta med framtidstro och framtidsbilder ger oss en arena där vi kan pröva våra tankar. Avgörande för hur långt ett företag vågar resa i sina kreativa tankar är den gräns företaget själv sätter för organisationens tillåtelse att fantisera och vara nyfiken.

 

Alla branscher påverkas av externa trender som inverkar på deras verksamhet över tid. Det gäller att tidigt nå insikt med ledning av de trender som går att observera redan i dag – att leta framtiden i nutiden.


Ta till exempel mobiltelefoner. Tidigare stod de traditionella teknikföretagen som Nokia, Sony Ericsson och Samsung för hela teknikutvecklingen i marknaden. Hur kan då Apple som aldrig tidigare utvecklat mobiltelefoner komma fram med en helt ny pryl som sopa banan i hela marknaden. Ett svar kan vara att man inte hade några ”blockerande erfarenheter”.

 

Fler borde tänka som Apple. I stället för att studera marknaden utifrån accepterade gränser  bryter man istället sig loss och flyttar gränserna eller skapar helt egna spelregler.

 

Det här är inget nytt beteende hos Apple. Till exempel observerade man tidigt den flod av olagligt utbytte av musikfiler över nätet som tog fart i början av 2000-talet. Man slöt då avtal med ledande musikbolag och startade iTunes musikbutik på nätet. I dag laddas det ner över 3 miljoner låtar i veckan och iTune står därmed för 70 procent av den legala nedladdningsmarknaden. Man kan bara konstatera att Apple är bra på att se framtiden i nutiden.

 

Jag vet att jag skrivet det flera gånger tidigare  -  men jag upprepar det igen.

 

En idé skapas tre gånger

-       först som en mental tanke

-       sedan i en teoretisk konstruktion

-       därefter i praktiken

 

Det första steget, ”mental tanke” kostar ingenting – den är gratis. Börja där för där har ni möjligheten att ta ut svängarna. Vi vet aldrig vad som kommer fram.

 

Ta följande frågeställning till hjälp:

”Vad är idag omöjligt att göra i vår verksamhet men skulle förändra förutsättningarna för hela företaget om det gick att göra?”.

Inlägg 9 september 2010

I mitt förra inlägg refererade jag till boken ”Blue Ocean Strategy” med anledning av det akuta behovet att finna helt nya näringsgrenar som skapar ”de nya jobben”. Vad var otänkbart i går men självklart i dag och vad är otänkbart i dag men självklart i morgon? Om vi vrider tillbaka tiden till 1870 var Sverige ett fattigt land där många flydde Sverige för att det inte fanns tillräckligt med mat på bordet. Hundra år senare, 1972, var Sverige världens tredje rikaste land enligt OECD. För drygt 100 år sedan hade man inte hört talas om många av dagens basindustri, en industri som vi idag både tar för givet och kräver allt mer av. Men många av dessa industrigrenar har redan gjort stora tekniska framsteg som avsevärt ökat produktiviteten, vilket resulterat i att man producerar mer av samma sak och att tillgången nu överstiger efterfrågan i marknaden. När ett företags produkter och tjänster levererar samma värde som sina konkurrenter signalerar det att företaget sitter fast i vad man i boken Blue Ocean Strategy kallar för den blodiga konkurrensens röda ocean.

 

Sveriges framtid kommer inte att avgörs av vad vi producerade igår eller idag utan vad vi kommer att producera i framtiden. Om vi vrider fram klockan tretio år i tiden, hur många idag okända branscher kommer det att finnas då? Det kan vara värt att betänka om en person för tretio år sedan skulle få frågan hur vi kommer att kommunicera med varandra i framtiden skulle denna person troligen inte svara, PC, mobiltelefon, mail, Google, Ipode, Skype, bloggar, mobilt bredband, Spotify eller twitter.  Det gäller att leva efter inställningen

 ”det finns alltid ett nytt sätt, men vi har inte kommit på det – än!”

Inlägg 6 september 2010

Tänk Längre och Tänk Större

I valrörelsen talar alla partier om att man vill skapa ”de nya jobben”. Men vad menas med ”nya jobb” och var finns de? Om vi vill klara framtida tillväxtmål så måste vi skapa helt nya jobb inom näringsgrenar som inte finns idag. En sådan satsning kräver en stor portion innovativt tänkande och massor med jäv… anamma. Vi får inte glömma att större delen av den tillväxtökning vi ser för tillfället beror på den globala lager-påfyllnaden efter lågkonjunkturen. Sveriges BNP beräknas landa på 4,2 procent i år. Men redan nästa år beräknas den bromsa in till strax under 3 procent. Vad händer med tillväxten när lagern åter är fulla och det visar sig att det inte finns någon under-liggande tillväxt, d v s köpkraft utöver det som fanns tidigare. 

 

”Företag når aldrig nya oceaner om man inte vågar lämna land i sikte”

 

Citatet ovan får mig att tänka på en bok jag läste för en tid sedan. Boken heter ”Blue Ocean Strategy” och tar sin utgång i att marknaden består av två sorters oceaner, röda och blå.

 

Röda oceaner representerar alla branscher som finns idag. Det är det marknadsutrymme man känner till. Blå oceaner betecknar branscher som ännu inte existerar - det okända marknadsområdet. I de röda oceanerna är branschgränserna definierade och spelets konkurrensregler är kända. Här försöker företagen vara bättre än sina rivaler för att därigenom ta en större del av marknadens efterfrågan. Alltefter som marknaden får allt fler aktörer blir möjligheterna till vinster och tillväxt begränsade. Produkterna blir en handelsvara med en mördande konkurrens.

 

Blåa oceaner definieras som outnyttjad marknad där man skapar en helt ny efterfrågan med möjligheter till en lönsam tillväxt. Denna typ av företag uppstår ofta genom att flytta branschgränser och ändra på spelreglerna. Boken tar upp många intressanta exempel som får en att tanka helt nya tankar.

 

I mitt förra Tanka Tankar (Nya värde för världen) skrev jag att de flesta företagen i västvärlden håller sakta på att lite yrvaket vaknat upp efter en förfärlig ekonomisk näradödenupplevelse men tacksamma för att ha livet i behåll. Ungefär som en boxare som golvats av en klockren träff mitt på hakspetsen - men rest sig på nio. Frågan är om de ekonomiska säkerhetsmarginalerna är så små att vi vid nästa lågkonjunktur ligger kvar när domaren räknat till tio.

 

Så här i efterhand tror jag att svaret är ja – vi kommer att ligga kvar om vi fortsätter att leta efter ”de nya jobben” i den röda oceanen.

 

Nedan kan du se en intro film om "Blue Ocean Strategy".

Inlägg 1 september 2010

När jag blir stor ska jag…

När jag får tid ska jag…

När jag är färdig med …. ska jag…

När jag får råd ska jag…

När jag blir pensionär ska jag…

 

I en tid när allting finns tillgängligt blir vi mest nyfikna på det som väntar runt hörnet. Vi längtar inte efter framtiden. Vi lever som om den redan är här – framtiden har flyttat in i nutiden.

 

Nuet är så full av överflöd att vi ständigt föregriper framtiden genom att skapa mentala förväntningar. Vi längtar efter den där nya prylen eller nya upplevelsen. I stort sätt allt som inte finns att tillgå i nuet.

 

För många företag kommer kundens framtida förväntan blivit viktigare än deras nutida tillgångar. 

 

Det kan vara bra för företag att ibland tänka på att framtiden och dåtiden aldrig ändras. Den förstnämna har vi aldrig upplevt och den sistnämna är vi färdig med. Det är faktiskt bara i nutiden som vi har möjligheter att påverka framtiden.

 

Tänk OM ni haft möjligheten att redan nu gå en runda i framtidens samhälle - 10 år framåt -  titta och lyssna på vad människor gör och talar om. Jag tror vi skulle bli både förvånade och överraskade av mängder av saker vi inte skänker en tanke idag 2010.

Med den vetskapen skulle företaget kunna börja leverera framtiden redan i nutiden.

Det är inte här och nu som gäller utan i förväg.

Inlägg 24 augusti 2010

Alla gillar en snackis!

 

En snackis är ett budskap som sprider sig som en löpeld och som många vill ta del av.

 

I helgen gjorde jag en film på 1min 37 sek från segel tävlingen Tjörn Runt på västkusten och ladda upp den på YouTube fyra timmar efter seglingen var avslutad.

 

48 timmar senare hade över 2600 personer tittat på filmen. Det blir totalt 65 timmars uppmärksamhet av ett budskap.

 

Varför är vi inte lika bra inom företag och organisationer att skapa en snackis kring viktiga budskap som vi vill att alla medarbetar ska ta del av?

 

Att kommunicera ett budskap handlar till stor del om att beröra, inspirera och skapa engagemang. Man kan inte bara skriva ett budskap i ett mail eller i PowerPoint bilder och tro att det ska beröra mottagarna.

 

Film håller på att bli ett centralt kommunikationsmedel. Därmed är vi tillbaka i en värld före Gutenberg, där kommunikation handlade om att använda berättandet som en bärare av ett budskap.

 

Varje vecka laddas det upp ca. 60 000 nya filmer på You Tube, vilket motsvarar 12 timmars film varje minut.


 

Ingen vill missa en snackis!

Inlägg 16 augusti 2010

Semestern är över och hängmattan är nerplockad

Nu är temat "Nya Värde för Världen" paketerad i ett nytt Tanka Tankar som du kan ladda ner .

 

Inom kort startar vi upp ett nytt spännande ämne.

Nu intar Tanka Tankar hängmattan - men först ett sommartips

 

Under semestern vill vi gärna äta och dricka gott och ha tid att njuta tillsammans. Men vi vill också att det ska gå lätt och snabbt att tillaga maten. Jag rekommenderar att testa en av mina sommarfavoriter. En färgstark och väldoftande sommarmåltid – pasta med räkor, blåmusslor och saffran, färdig på 30 minuter. Smakar och doftar himmelsk!

 

Du behöver till 4 personer

1 nät blåmusslor

3-4 vitlöksklyftor, finhackade

1 stor gul lök, hackad

2 morötter, skurna i tunna stänger

smör

1 dl vitt vin

1 förpackning saffran

3 dl matlagningsgrädde

salt, svartpeppar

500 g oskalade räkor eller 200 g skalade

500 g färskpasta (två paket)

gräslök, klippt

 

Gör så här

Ansa och skölj musslorna. Kasta de som inte är stängda eller stänger sig när man knackar på dem. Fräs löken i smör tillsammans med morötterna. Tillsätt musslor och vin. Låt puttra några minuter till alla musslorna har öppnat sig. Lägg i räkorna och dra kastrullen åt sidan. Hetta upp grädden och slå i saffran, rör om och smaka av med salt och peppar. Koka färskpastan enligt anvisningar på paketet. Blanda pastan, musslor och räkor. Slå över saffrangrädden och hetta upp. Servera med gräslök.

Att dricka till.

Vad passar mer utmärkt en sommarkväll än ett källarsvalt musserande vitt vin.

Prova det prisvärda Chapel Hill Sparkling Chardonnay från Ungern (nr. 7649), 59 kr.

 

Njut !

 

Nu intar Tanka Tankar hängmattan och så hörs vi igen i augusti. 
 
Hoppas du får en härlig semester och tar tillfället att ladda både kropp och knopp. 

Inlägg 29 juni 2010

Jag lyssnade igår på dagens sommarpratare som var dokumentärfilmaren Babak Najfi. Han talade om hur viktigt det är att man har drömmar. Drömmar som skapar framtidstro och drivkraft att kämpa mot något man vill uppnå, även om vägen dit kan vara både krokig och svårforcerad.

 

 

När jag föreläser om förändrings och utvecklingsarbete brukar jag fråga ”Var får du dina bästa idéer någonstans?  De flesta svarar; i duschen, i bilen, när jag tränar, i sängen, när jag är ute och går. Varför svarar ingen ”på jobbet” ?

 

En stor del av företagets utvecklingskraft styrs av framtidstro. Ett företag fyllt av människor som tror på framtiden agerar därefter vilket förr eller senare kommer att avspeglas i företagets tillväxt. På samma sätt gäller det omvända, ingen framtidstro ingen tillväxt.


Som både individer och organisationer söker vi ständigt framtidsbilder som ger energi i form av mening, glädje och utmaning. Att arbeta med framtidstro och framtidsbilder ger oss en arena där vi kan pröva våra tankar. Avgörande för hur långt vi vågar resa i våra kreativa tankar är den gräns vi själv sätter för vår fantasi och nyfikenhet.

 

Av alla de framtidsbilder vi skapar kan vissa framstå som mer eller mindre konkreta och andra som mer eller mindre abstrakta. De konkreta är ofta en sammansättning av redan tänkta tankar och praktiserade handlingar medan de abstrakta är oprövade idéer.

 

Vill vi förändra är det viktigt att våga tänka om, tänka bort och tänka nytt. Om vi enbart använder oss av det konkreta är risken att vi enbart fokuserar på det som är troligt och inte vad som kan vara möjligt.

 

Människor som vill ha trygghet är sällan särskilt kreativa. Det är egentligen först när vi lämnar tryggheten och vågar oss ut på okända marker som verklig utveckling och förändring äger rum – ”den som aldrig vågar lämna land ur sikte kommer aldrig att upptäcka nya landvinningar ”

 

När jag lyssnat klart på Babak Najfi så slår det mig att det är ofta inom kulturvärlden som nya värden i form av böcker, film, teater och konst skapas utifrån just drömmar, fantasi och nyfikenhet.

 

Många företagsledare och andra chefer borde göra till vana att föra samtal med författare, filmare, konstnärer och andra kreativa fria yrkesgrupper för att få insikt om andra sätt att tänka och skapa.

 

En integrering mellan näringslivet och kulturen kan öppna sinnen och fantasi och skapa helt nya intryck – få oss att gå utanför våra normala roller och ramar. En skådespelare, konstnär eller musiker ser saker på ett annat sätt än näringslivsfolk. Desto fler sinnen som stimuleras i vår hjärna desto lättare är det att få fäste för nya perspektiv och tankemönster.

 

Det handlar, enkelt uttryckt, om att göra arbetsplatsen till en lustfylld kunskapsmiljö – en kreativ arena, där individen möter en miljö som inspirerar till nytänkande. En miljö där man vill, får och vågar gå hela vägen ”från kreativ tanke till målstyrd handling”. En miljö där vi inte låter oss fastna i gamla tankemönster. Där man kan skapa framtiden genom att experimentera utan att vara rädd för att misslyckas - att skapa nya värde för världen.

Inlägg 24 juni 2010

Finns det mer än en kapitalism? Jag kan se två, en närande och en tärande kapitalism. Den tärande delen kan vi kalla för finaskapitalism och den närande för industrikapitalism. Den förstnämnda har som huvudintresse att göra mer pengar på pengar - pengarna är ett egenvärde. Den senare har som huvudintresse att växa och skapa nya värden för världen i form av nya produkter och tjänster som i sin tur skapar nya arbetstillfällen och ökad köpkraft - att skapa nyttovärde.

 

Jag tror på marknadsekonomi, men jag tror samtidigt att den skall bygga på sunda grunder. Inom miljöområdet har vi under en längre tid talat om ”hållbar utveckling”. Jag tror att det nu är hög tid att i större omfattning införliva marknadsekonomin under detta begrepp och börja tala om en hållbar marknadsekonomisk utveckling. 


Jag tror att en närande kapitalism bygger på en sund marknadsekonomi som tar utgångspunkt i att man sår innan man skördar. Tyvärr ser vi en allt växande tärande finans kapitalism som vänt på begreppet och lockar med möjligheten att skörda innan man sår. I stället för att skapa nyttovärde pumpar man ut pengar som lån i avsikt att göra mer pengar på pengar – och vips har vi en överkonsumtion på lånade pengar. En lånekarusell som är svår att stoppa när vi väl vant oss att leva över våra tillgångar och konsumera innan vi tjänat ihop pengarna.

Ingen har under de senaste åren kunnat undgå begreppet ”finansbubbla”, men jag tror vi är många som har svårt att förstå hur den dels uppstod och dels varför den sprack. Men det hindrar inte ifrån att vi så gott vi kan försöker att förstå – i alla fall om vi i framtiden vill se en hållbar marknadsekonomi och inte bubblor. Varför inte börja med att se den svenska filmen ”Överdos” (baserad på boken En perfekt storm) av den liberale författaren och debattören Johan Norberg och filmaren den förra PR-mannen och presschefen för Moderaterna Martin Borg. Filmen har säkert både fel och brister och vinklad av författarna. Men den ger utan tvekan en inblick och en tankeställare om bubblornas ekonomi. Sen är det upp till var och en att bilda sig sin

egen uppfattning om den framtida ekonomiska utvecklingen.

 

 

Inlägg 21 juni 2010

Vi är många som följer händelserna kring oljekatastrofen i Mexikanska golfen och inte minst turerna kring Carl-Henric Svanberg. Mannen med stora framgångar bakom sig från Assa Abloy och Ericsson som nu hamnat på djupt vatten i egenskap av BP-ordförande. Han har nog ställt sig frågan många gånger den senaste tiden – Hur kunde det bli så här och var det värt det?

 

Att vara med och konkurrera på världsmarknaden är som att köra rally utan kartläsare. Full fart in i ett kurvigt parti som man sedan måste bromsa sig igenom för att inte åka av. När ska jag gasa igen blir huvudfrågan. Ingen har det exakta svaret, men precis som i alla tävlingar där marginalerna är små så gäller det att våga chansa om man vill vinna. Desto tidigare jag trycker på gasen desto större chans har jag att vinna, men tyvärr också att försvinna.

En skicklig ledare måste ha förmågan att bedöma om det är mer att vinna än att förlora i en given situation. Om man vill vinna framgångar är det en ständig balansgång mellan tur och otur. Tur får inte leda till högmod och onormalt höga risknivåer medan otur inte får framkalla rädsla för att misslyckas eller att kritiseras av andra. Ledare borde studera och lära av professionella pokerspelare. Det är skickligheten att bedöma sannolikheten för det ena eller det andra och i samma moment ha en klar bild av konsekvensen av sitt val. För marginalerna är små, det handlar om att vinna eller försvinna – tur eller otur.

Inlägg 18 juni 2010

Trots den allt ökande optimismen i näringslivet är ett tecken som oroar för framtiden att investeringar och satsningar på nya produkter och tjänster fortsätter att minska. Enligt en rapport från PriceWaterhouseCoopers uppgav för ett år sedan 33 procent av de tillfrågade svenska bolagen att de planerade satsningar på nya produkter och tjänster. Nu har denna siffra minskat till 17 procent. Om företagen sitter och håller i slantarna och är försiktiga tills de ser en ökning av efterfrågan av just deras befintliga produkter och tjänster är risken stor att man får vänta länge. Det finns kanske ingen efterfrågan av deras utbud längre. Marknaden frågar efter andra värde för världen.

 

Det är farligt för ett företag att betrakta sig som ”färdigtänkta”. Det leder oavkortat till att vi levererar mindre ”nytänkande”. I ett företag som inte är ”färdiga” finns en rörelse som skapar energi, en känsla av att man är på väg någonstans.

Paradigmskifte uppstår när våra livsmönster förändras, ofta i samband med ändrade värderingar och preferenser i samhället. Ibland snurrar det 180 grader. Tänk tanken att bilen inte längre är en statussymbol där märket på motorhuven talar om vem jag är. Hur många av oss när vi skall ut och resa går fram och tittar vilket märke det är på tåget, flyget eller spårvagnen. Tänk om vi i framtiden inte bryr oss om vilket märke det sitter längs fram på bilen. När identiteten i stället sitter i om den är miljövänlig, går lätt att parkera, slukar minimalt av hushållskassan.  Då kan man fråga sig varför man idag fortsätter att tillverka bilar som går i 200 km/tim och har ett par hundra hästkrafter när urbaniseringen står för en av den största tillväxtökningen och där medelhastigheten i städer är under 40 km/tim? Vist har vi alla upplevt hur förnuftet drar mot nödutgången när känslorna stormar in. Men vad är förnuft och vad är känslor i framtiden – tänk om de byter plats. Det är inte många år sedan man satt i fikarummet och jämförde antalet hästkrafter, vrålet av en v8:a och acceleration från 0 till 100. Nu svänger man sig gärna med utsläpp mätt i gram koldioxid per kilometer. Och snart sitter vi där med känslan att det är tufft att köra en batteridriven bil som är så tyst att man hör vad man tänker men också kommunicerar ansvar och omsorg . Kanske vi i framtiden ändå går fram och tittar vilket märke som sitter i fronten (jag tänkte skriva motorhuven, men då finns ju ingen sådan längre) men nu tittar vi efter ett märke som identifierar ansvar och omsorg. Förnuft och känslor har bytt plats. Vi kommer att uppleva många paradigmskiften av den här typen i framtiden. Det är farligt att vara färdigtänkt !


                     ”I framtiden finns det viktigare krafter än hästkrafter”

Inlägg 16 juni 2010

Enligt rapporten ”The rise of the creative masses” från Innovation Inside är svenska företag bäst i Norden när det gäller de anställdas syn på vikten av ett bra innovationsklimat. Av de tillfrågade svenskarna anser 59 procent att det är mycket viktigt att vara innovativ och kreativ på arbetet. Men bara 27 procent av de tillfrågade i Sverige säger att de själva är mycket kreativa och innovativa i på jobbet. Man kan ju dels fråga sig varför det är så stort gap mellan vad man tycker är viktigt och vad som sedan utförs i praktiken och dels varför inte 100 procent i undersökningen säger att det är mycket viktigt med kreativitet och innovation. Kan det vara så att vi är fullt upptagna med att göra mer av samma sak, det vill säga - det vi är bra på just nu?

 

Nedan kan du hämta rapporten från Innovation Inside

Världen befinner sig just nu i en drastisk förändring där verkligheten kännetecknas av en kamp mellan en gammal ordning och en ny. Det är en kamp mellan det rådande och det möjliga. Tekniken har i dag nått en sådan utveckling att den skapar nya vanor, möjligheter och levnadsmönster. Mönster som för de företag som lever med ett innovativt finger i luften kan dra nytta av och skapa helt nya affärsstrukturer.

 

Att konkurrera om kostnaderna på befintligt utbud med nya ekonomiska stormakter som Kina, Indien, Ryssland och Brasilien, är en tvivelaktig strategi. En mer förnuftig strategi borde vara att istället konkurrera med nya idéer som förvandlas till innovativa tjänster och produkter – nya värde för världen.


En stor anledning till att både samhället och företag hela tiden utvecklas är våra önskemål om något annat. Detta något annat är en avgörande faktor för vår drivkraft att tänka nytt och utveckla. Det kan därför finnas stor anledning att fundera över vad som är vårt nästa ”något annat” och redan nu påbörja resan dit. Den som kommer dit först är vinnare i marknaden.


Arbetsplatsen är ett viktigt centrum för kreativitet och innovation. Det är där många ny kunskaper och nya idéer omvandlas till nya produkter och lösningar. Följaktligen är det en nyckel till framgång på 2010-talet att utforma arbetsplatser som främjar kreativitet och producerar innovativa lösningar.


Enligt ledande ekonomiska institutioner ligger nyckeln till tillväxt, välstånd

och sysselsättning i framtiden i ländernas och företagens förmåga att fånga nya behov i marknaden, skapa nya idéer och forma innovativa lösningar .

Inlägg 13 juni 2010

Är det enbart pengar som motiverar oss att prestera lite mer på jobbet? När vi nu alltmer lämnar industrisamhället bakom oss och huvuddelen av arbetsstyrkan i många företag är kunskaps-arbetare och ägnar sin tid åt kreativt arbete, kommer vi då i allt högre grad motiveras av andra värde, t ex. att självständigt få styra över vår tid på jobbet, att utmana och lösa problem eller utveckla sig inom områden som känns meningsfullt? Befinner vi oss i en brytpunkt där framtidens medarbetare kommer att ställa helt andra krav än de företagen är vana vid utifrån industri-samhällets ”jag gör mitt jobb och får betalt, skall jag prestera mer vill jag ha mer betalt”. Daniel H Pink, författaren till boken ”Drivkraft”, menar att företagen gör fel när de försöker skapa inspiration bland medarbetarna genom att lova dem pengar. Han menar att detta fungerade bra i industrisamhället där man, i viss mån, kunde höja kvalitet och produktivitet genom att lova belöning för ett monotont tempoarbete.

 

Se nedan Daniel H. Pinks TED-föredrag 

Inlägg 10 juni 2010

Inför julen 2008 fick jag en tankeställare som fortfarande hänger kvar. Inte bara handeln utan även regeringen gick ut och uppmanade att vi skulle handla mer så att de ekonomiska hjulen inte skulle stanna. Jag funderade då över hur långt in i framtiden en sådan ekonomi- och affärslogik kommer att hålla innan det brakar ihop nästa gång. Vi kan ju inte gång på gång konsumera mer av samma sak även om samma ska är lite bättre idag än i går. Eller som Daniel Pink uttrycker det i sin bok ”En helt ny värld”;  Self-storage - en verksamhet som ägnar sig åt att ge människor en plats där de kan förvara saker som de inte behöver – har blivit en industri som årligen omsätter 17 miljarder dollar i USA, vilket är mer än vad hela filmindustrin gör.

 

1958, inför VM i fotboll, var det år då TV-apparaten befäste sin plats i de svenska hemmen.

Hemelektronikkedjornas senaste bokslut är dock ingen munter läsning. Tuff konkurrens och låg intjäning präglar en förlusttyngd bransch. Men enligt hemelektronikbranschen står hoppet den närmaste tiden till fotbolls VM 2010. Snart kommer väl branschen med idéen att man borde ha VM lite oftare!

 

Alla kan inte fortsätta att vara på samma sockerbit. Genom att erbjuda mer av samma sak fastnar man i en intensiv priskonkurrens gentemot sina konkurrenter. Det leder till en situation där Sparks gamla slagdänga från 1974 ”This town ain´t big enough for the both of us” passar som ett perfekt soundtrack. Samtidigt som alla aktörerna var för sig stämmer upp med: ”and it ain´t me who´s gonna leave”.

 

Låt oss för en liten stund anta att den finans kris som drabbade världen hösten 2008 inte var en cyklisk konjunkturnergång utan starten på en ny affärslogik. Det skulle kunna innebära att företag med gamla affärsmodeller kan komma att gå under på samma sätt som dinosaurierna dog ut när klimatet förändrades – men nu handlar det om förändringar i affärsklimatet.

 

Jag upprepar än en gång den gamle företagsdoktorn Ulf af Trolles uttalande ”Det går aldrig att rädda en organisation som går bra” där han menade att framgång föder övermod och överdrifter. När företaget går som bäst är affärsidén redan överexploaterad. Det är dags att utveckla och göra något nytt. Jag tror det är dags för hemelektronikbranschen att lämna 1958 års affärslogik.

 

Lyssna och se Sparks  This town ain´t big enough for the both of us”


Inlägg 7 juni 2010

Alla har vi hört berättelsen om han som letade efter sin cykelnyckel under gatlyktans sken. Inte för att han tappat den just där utanför att det var det enda stället där det var ljust. I mitt inlägg den 26 maj ställde jag frågan med anledning av den ökande arbetslösheten - ”vem ska skapa nya jobb för framtiden och var skall dessa jobb skapas?”. Ett grundproblem för många av dagens arbetssökande är föreställningen om att man skall hitta sitt jobb under gatlyktans sken precis som om alla jobb redan är formade och färdiga. Man bör omformulera sökandet till -  ”hur kan jag hitta ett nytt sätt att arbeta?”. Då måste man lämna ljuset från gatlyktan och ge sig ut i mörkret och leta.


Glädjande har fler och fler fattat vart utvecklingen är på väg och väljer att mixa ihop sitt yrkesliv. De kallas för kombinatörer.

De utför sina jobb på olika ställen och i olika anställningsformer. Plocka till exempel ihop minst två av följande kompetensområden: utbildare, formgivare, skribent, kock, forskare, jurist och producent – och du har en typisk kombinatör.


En duktig kombinatör kommer att bli en eftertraktad arbetskraft på många håll i näringslivet. Att röra sig mellan olika kompetensområden och miljöer ökar både mängden intryck och kontakter. Nätverket växer snabbt och erfarenheter som vunnits på ett håll går att återanvända på ett annat. Det kommer inte att vara en lätt arbetsgrupp att hantera. De vet vad de vill, vad de kan och vad de är värda. Men troligen kommer det vara denna nya typ av arbetsgupp som kommer att utveckla nya värde för värden.

Inlägg 1 juni 2010

I dag är det den första sommardagen enligt almanackan samtidigt som solen skiner från en klarblå himmel här i Göteborg. Därför hoppar jag idag över förnuft, fakta och logik till förmån för inspiration och njutning och låter bildspelet nedan tala direkt till känslorna.

Inlägg 28 maj 2010

Förmågan att snabbt reagera på information och händelser i omvärlden är avgörande för alla företag. Desto bättre företaget blir på att tidigt observera, förstå och reagera på signaler som visar att spelplanen i vår omvärld håller på att förändras, desto fortare kan man möta förändringar. Att gå från ett invant beteende till något nytt handlar om att släppa det trygga och invanda till förmån för det mer osäkra men samtidigt spännande och utmanande. Men då måste vi ha modet att släppa taget och bryta invanda mönster. Det handlar helt enkelt om att skapa sig en större mental referensram.


Varje ny förändring är som att ge sig ut på en ny resa  -  att röra sig från något känt till något okänt. Våra erfarenheter och kunskaper fungerar som referensramar som gör att vi känner oss trygga med vår nuvarande situation. När vi utsätts för förändringar rubbas vår trygghet. Våra referensramar räcker inte till. Det nya ligger utanför vår mentala referensram. Vi känner inte igen, vi har inget att jämföra med. Det är detta faktum som gör att vi människor ofta har svårt att möta förändringar. Vi bygger själva in ett tröghetsmoment redan från början – ”Vi vet vad vi har men inte vad vi får”.


För att tidigt upptäcka förändringar i omvärlden kräver individer som är nyfiken på sådant som är nytt, sådant som vi inte känner igen. Det finns inget som företag är mer skriande behov av idag än nyfikna, förändringsbenägna och flexibla människor.


Framgångsrika företag noterar förändringar i omvärlden snabbare, beslutar snabbare vad som behövs göras och genomför besluten snabbare. Man kan säga att sådana företag är proaktiva. 

 

Se min video "Förändringar och mental referensram" på sidan Seminarier

Inlägg 26 maj 2010

Antalet arbetslösa satte rekord i april och uppgick till 9,8 procent av arbetskraften i Sverige enligt Statistiska centralbyrån, SCB. Omräknat i antal huvud blir det 483 000 personer vilket är

80 000 fler än under samma månad i fjol. Det är med andra ord

fler och fler som vill ha jobb men arbetstillfällena ökar inte i samma takt. Den stora frågan blir då – vem ska skapa nya jobb för framtiden och var skall dessa jobb skapas. Inte konstigt att detta är en het politisk fråga för alla partierna så här inför valspurten.

 


 

Mina tankar far då till den gamla metafor frågan ”vilket kommer först - hönan eller ägget?” Med andra ord företag eller arbetstillfälle.

 

 

Få svenska innovationer under efterkrigstiden har lett fram till nya storföretag med hemvist, utveckling och produktion förlagd till Sverige. Det är inget tvivel om att våra storföretag är en mycket viktig faktor för finansiering av vår välfärd i nutid, men de bidrar tydligen i mindre utsträckning till framtidens tillväxt och till ny sysselsättning.

 

Inom reklamvärlden finns sedan förra året ett nyinstiftat pris som delas ut vid den årliga Guldäggsgalan. Priskategorin heter Titanägget och ges till någon inom reklambranschen som – ”driver branschen framåt och tänjer på gränserna”.  Om motsvarande pris fanns inom företag och offentlig verksamhet hur många priser skulle vi då dela ut och till vem?

 

Tillbaka till frågan om ”hönan eller ägget”. Jag tror vi behöver hönor som värper en helt ny typ av ägg – varför inte guldägg som skapar nya värde för världen!

Inlägg 24 maj 2010

”Det största hotet mot den svenska industrins konkurrenskraft är våra egna attityder. Den sorgliga tolkningen gör i alla fall jag av studien 2010+” skriver Carin Fredlund i DI i förra veckan. Jag har nu läst studien där man listat de värderingar som råder i samhället och på arbetsplatser. Jag kan bara hålla med vad Carin Fredlund skriver i sin artikel. Det är direkt deprimerande att konstatera att begrepp som kreativitet och innovation inte finns med på listan över de tio högst värderade egenskaperna. Detta i en tid då nytänkande är livsviktigt för utveckling och framåtskridande.


Trots att många företag har en ambition att låta innovation, kreativitet, experimenterande och gränsöverskridande vara vägledande för utvecklingen av företaget så styrs beslut, handlingar och belöningar fortfarande av en effektivitets- och rationalitetslogik snarare än kreativitet och utveckling.


Tyvärr fastnar vi både som individer och organisationer i våra egna mönster. Vi lär oss att dansa ringlekar där alla steg är förutsägbara. Det är tryggt och det skapar ordning, att vara den som prövar nya danssteg upplevs störande då alla trampar fel och på varandras tår.


Men det är farligt för ett företag att betrakta sig som ”färdigtänkta”. Det leder oavkortat till att vi levererar mindre ”nytänkande”. I ett företag som inte är ”färdiga” finns en rörelse som skapar energi, en känsla av att man är på väg någonstans.


Svenska företag får i snitt en halv idé per medarbetare och år. I japan är snittet 20 idéer.


Vi måste få varje individ i våra företag att märkbart öka sitt intresse för omvärldens utmaningar och öka fokus på morgondagens innovativa lösningar. De ”nya” utvecklingsländernas framsteg kan vara det bästa som hänt oss eftersom marknaden för de svenska företagen blir större än någonsin. Men då måste vi också anpassa oss efter den efterfrågan som uppstår när beteenden och behov förändras. Vi måste flytta över en hel del av vårt fokus från ”mer av samma sak” till innovativa idéer som kan leverera nya värde för världen. Men om vi bara tillverkar samma saker som kineserna gör får vi också vänja oss att agera på en marknad där konkurrensen ökar och priserna sjunker.


Det är dags att ställa sig följande frågor:

-       Finns det i dag ett stort överflöd av det vi erbjuder ?

-       Finns det behov i framtiden av det vi erbjuder ?

-       Kan någon annan redan nu göra det billigare och bättre ?

-       Vilken förmåga har vi att skapa nya värde för framtiden ?


 

 

Här kan du ladda ner studien Sverige 2010+  

Inlägg 20 maj 2010

Svanar är vita och därmed basta…eller? Det räcker med en enda observation för att slå håll på denna vedertagna sanning. Det var precis vad som hände i Australien på 1700-talet när man upptäckte de första svarta svanarna.


”The Black Swan” blev också titeln på en bok av Nassim Nicholas Taleb som syftar på en högst osannolik händelse som i huvudsak har två karaktärsdrag: den är oförutsägbar och den har stor inverkan när den väl har hänt. Han menar att vår förmåga att modellera och förutse världen har minskat med dess tilltagande komplexitet, vilket tyder på att det oförutsägbara, de svarta svanarna, får en växande roll. Han menar också att om du vill förstå framtiden till den grad att du kan förutse den, måste du införliva element från framtiden. Och mig veterligen finns det inget annat sätt att ta sig in i framtiden än mentalt – och då handlar det om nyfikenhet, fantasi och mod.


En svart svan kan uppstå i skepnad av ett askmoln som lamslår världen, ett megastort oljeläckage som hotar miljön  eller ett land som havererar och kan leda till ett sammanbrott inom EU. Och – än en gång utlöstes alltihop av något som ingen hade räknat med. Var och hur det sker nästa gång är, enligt Taleb, omöjligt att svara på.


Eller som Gunnar Örn uttrycker i senaste numret av DI-Dimension; ”Vem kunde i början av 2007 ana att världsekonomin var på väg ned i den djupaste krisen i fredstid sedan den stora depressionen? Eller att världens största centralbank skulle försöka sänka räntan under noll? Eller att Volvos beställningar av nya lastbilar skulle rasa med 99,7 procent på ett år?


Det kan vara värt för alla företag att ställa sig frågan ”vilka vingslag från den svarta svanen kan svepa omkull hela eller delar av vår verksamhet.


Tänk så här….

Det finns en liten del som jag vet att jag vet.

Det finns en liten del som jag vet att jag inte vet.

Men det finns en oändlig massa som jag inte har en aning om.

 

Klicka här för att se Tage Danielsson,s sannolikhetsmonolog från 1979

Inlägg 18 maj 2010

ceostudy-930x300

IBM genomför vartannat år den mest ambitiösa vd-studien i världen. I år har personliga djupintervjuer genomförts med 1541 vd:ar i 60 länder och i 33 olika branscher. Av de 85 nordiska vd.ar och generaldirektörer som har intervjuats är 16 svenska.


”Det mest slående resultatet i undersökningen är att man anser att omvärlden har blivit alltmer oförutsägbart och därmed mer komplex” säger IBM:s strategichef i Dagens Industri den 18 maj. Han säger också ”Majoriteten av vd:arna förväntar sig en ökad komplexitet, något som bara knappt hälften anser att de har förmåga att klara av. Det tyder på att de förändringar som företagen står inför är mer omfattande än någonsin tidigare”


Jag skrev i ett tidigare Tanka Tankar 

"Vi är vana att möta en omvärldsutveckling som är förutsägbar utifrån rationella grunder, det vill säga att det finns logiska förklaringar till det som händer. Men allt fler företag står nu inför situationen att marknaden inte utvecklas ”som den borde”, vi ställs inför snabba och oförklarliga förändringar i omvärlden. I samma stund landar vi i problematiken att spelplanen vi har att hantera inte längre är begriplig – den är komplex. Med komplex menar vi att vi inte på förhand kan förstå skeendet, det finns inga självklara logiska samband. Vi måste sluta leta efter framtiden i den förlängda färdriktningen och i stället spana efter det oväntade och acceptera att vi inte kan styra framtiden. Vi måste erkänna att vi arbetar i en omvärld som präglas av ett stort inslag av osäkerhet. Vi måste bli bättre på att tidigt observera, förstå och reagera på signaler som visar att spelplanen i vår omvärld håller på att förändras. Ett första steg är att identifiera begränsningarna i våra egna tankesätt, vad styr vad vi letar efter och vilka blockeringar leder det till - Lyssna efter paradigmskifte – när antalet avvikelser från den accepterade sanningen blir för många. Då har vi en ny spelplan att ta hänsyn till."


 

Här kan ni ladda ner IBM Global CEO study 2010

Inlägg 14 maj 2010

 

Hunger är inte nödvändigtvis att människor svälter. Hunger kan också vara begäret efter mer; att vilja äta mer, konsumera mer, säger Jens Assur. I nya fotoprojektet ”Hunger” vill fotografen Jens Assur få oss att fundera över hur vi egentligen behandlar världen vi lever i.


 Vad händer med miljön? Vad händer med ekonomin? Vi får hela tiden dubbla budskap. Vi uppmanas konstant att konsumera mindre för miljöns skull, samtidigt som vi uppmanas att konsumera mer för ekonomins skull, säger Jens Assur.

Med bilden som verktyg vill Jens Assur påverka oss att göra andra val än de vi gör idag?Under våren 2010 har Jens Assur lanserat fem fotoböcker under samlingsnamnet ”Hunger”. Böckerna har skickats till Sveriges 1.000 viktigaste opinionsbildare med syfte att få igång en diskussion om hur vi ska skapa ett långsiktigt hållbart samhälle.


För att ge en bild av hur människans livsstil påverkar miljön har Jens Assur skildrat några av världens metropoler, t ex. Bombay, Los Angeles och Shanghai? Jens Assur hoppas att bilderna ska få den enskilda individen att börja fundera. 


Den 29 maj – 26 september kan man ta del av Hunger-projektet genom en utställning på Kulturhuset i Stockholm.

 

Det som blev tydligt för mig när jag läste om Jens Assurs fotoprojekt är att emellanåt känns det som om det inte räcker med att ha det bra utan man måste ha det bäst. Eller som jag läste någon stans för flera år sedan - ”skilj mellan behov och begär och det är du själv som avgör var gränsen går”. Det kan vara bra att tänka på när man står där och behöver göra sina val i vardagen.


Klicka här för att se intervju i SVT med Jens Assur

Inlägg 10 maj 2010

glödlampa

De flesta företagen i västvärlden har just lite yrvaket vaknat upp efter en förfärlig ekonomisk näradödenupplevelse men tacksamma för att ha livet i behåll. Ungefär som en boxare som golvats av en klockren träff mitt på hakspetsen - men rest sig på nio. Frågan är om de ekonomiska säkerhetsmarginalerna är så små att vi vid nästa lågkonjunktur ligger kvar när domaren räknat till tio.


I Sverige kretsar mycket kring trygghetsfrågor, men gör det oss verkligen tryggare? Eller leder jakten på ständig trygghet till raka motsatsen?  För varje nytt hot lägger vi stor energi på att ta oss tillbaka till tryggheten igen. Ett ständigt uttryck i det svenska samhället är att trygga människor vågar. Men frågan är om tryggheten inte gör att vi fastnar i "här och nu". Vi lägger så stor vikt och energi vid att skapa trygghet  att vi inte vågar pröva våra vingar inom helt nya områden. För en tid sedan läste jag en artikel där jag fastnade för  orden "stötskydd" och "stöttålighet". Det första går ut på att man ska klara sig undan livets törnar, det senare på att man ska kunna klara törnarna när de väl kommer. Givetvis behöver vi båda , men en ensidig satsning på "stötskydd" gör att "stöttåligheten" blir lidande. Om vi vill skapa "nya värde för världen" som ska göra oss konkurrens kraftiga för framtiden kan vi inte sätta den trygga vanan framför en utmanande möjlighet. Många lyfter idag ett varnande finger för att vi som nation inte är tillräckligt hungriga och utmanande i våra förhållningssätt. Vi bör ta varningen på så stort allvar att varje företag ställer sig frågan "hur kan vi utveckla nya värde för världen som stärker vår framtida utveckling?".

 

Om två personer konkurrerar. Den ena drivs av att inte få det sämre medan den andre drivs av att få det bättre. Vem är då mest motiverad - de som försvarar sin position eller de som ser möjligheten att nå en ny nivå. En hungrig person uppskattar mat mer än en mätt.