Inlägg 21 februari 2012

Dagens samhälle existerar utifrån ett ständigt pågående förändringstryck. Man kan göra en liknelse mellan att leva i dagens turbulenta värld och en 100 meterslöpare – allt omkring oss händer i ett rasande tempo.

 

Läste i helgen en krönika i DI Weekend av Jan Gradvall, där han refererar till P1-programmet Kropp & Själ, från den 7 februari, där man hanterar temat stress. En av huvudfrågorna i programmet är: Är det egentligen någon skillnad mellan att stressa och att leva? Begreppet stress har i dag blivit så urvattnat att det håller på att förlora sin ursprungliga mening. Ett av problemen är att man ofta blandar ihop stress med ordet jäktad. En av deltagarna i programmet, stressforskaren Dan Hasson, framhåller att stress är en viktig och central del av livet. Vi behöver stress för att anpassa oss till en föränderlig värld.

 

Jag kan varmt rekommendera att investera i en paus i livet och lyssna på programmet Kropp & Själ frän den 7 februari.

 

Klicka och lyssna här.

Inlägg 13 februari 2012

Är det enbart pengar som motiverar oss att prestera lite mer på jobbet? När vi nu alltmer lämnar industrisamhället bakom oss och huvuddelen av arbetsstyrkan i många företag är kunskapsarbetare och ägnar sin tid åt kreativt arbete, kommer vi då i allt högre grad motiveras av andra värde, t ex. att självständigt få styra över vår tid på jobbet, att utmana och lösa problem eller utveckla sig inom områden som känns meningsfullt? Befinner vi oss i en brytpunkt där framtidens medarbetare kommer att ställa helt andra krav än dagens företag är vana vid. Jag har ställt denna fråga tidigare här på Tanka Tankar men jag tror det är en fråga som tål att både upprepas och reflekteras över.

 

Vi rör oss alltmer bort från ett synsätt som bygger på begreppet "arbetskraft" mot ett synsätt som bygger på "kunskapskraft". Motivation och drivkraft kommer inte av vad andra vill att jag skall göra utan vad jag själv inspireras och motiveras av. I boken Myten om moroten från 1993 belyser författarna Stefan Boethius och Martin Ehdin begreppet motivation på ett bra och tydligt sätt. I boken skriver man bland annat: "Den inre motivationen höjer arbetsglädjen och resultatet. Jag har inget inflytande på era värderingar, för de är djupt rotade i er själva. Skulle jag ens försöka, vore det manipulation och våldförande på er person och – inte minst – det skulle heller aldrig leda till någon genuin motivation. Därför kan jag inte, vill inte och tänker inte motivera er." Vidare skriver man: "Ni själva måste finna er egen mening och motivation. Det är nyckeln till all framgång. Känner ni glädje och övertygelse i det ni gör, kommer det att frigöra en enorm kraft".

 

Följande historia läste jag i en engelsk tidning för en tid sedan: "En ung arbetslös kille fick möjligheten att börja jobba i en fiskaffär på Manhattan i New York. Förväntningarna på honom var att han skulle sälja fisk. Men i glädjen över att fått ett jobb bestämde han sig för att bli den bästa på att filea en lax i hela New York. Han la ner mängder med timmar på att förädla konsten att filea en lax med två snitt utan något spill och utan några fiskben kvar i filéerna. Resultatet blev att folk stod i kö utanför fiskaffären för att få komma in och köpa fisk och titta på när killen fileade lax. Det behöver nog inte tilläggas att omsättningen för fiskaffären ökade kraftigt" .

 

Sensmoralen av berättelsen är - Man kan alltid välja hur man gör sitt arbete, även om man inte alltid kan välja själva arbetet. I boken "Drive" skriver Daniel H. Pink om motivation i kunskapssamhället. Klicka på länken nedan och se en pedagogisk animerad presentation av ett av Pink,s huvudbudskap i boken.

 

Animate - Drive: The surprising truth about what motivates us

Inlägg 7 februari 2012

För flera år sedan lyssnade jag på en strateg som uttryckte "att göra prognoser är som att köra bil genom att titta i backspegeln". Frågan är om det är så våra tongivande prognosmakare gör när de förutspår hur tillväxten skall bli i Sverige. Ofta är dessa prognosmakare otroligt säkra i sina uttalande när de anger exakt på decimalen hur stor förändringen skall bli. Men med facit i hand har de ofta missat med flera procent. I prognosen för 2008 missade man totalt. Man förutspådde en BNP tillväxt på 2-3,8 procent medan facit blev en nergång med 0,2 procent. För 2009 räknade prognosmakarna med en tillväxt runt 2,8 procent medan det verkliga resultatet blev som att köra in i ett totalt mörker med en nergång på minus 5,3 procent. Då tog man det säkra för det osäkra och bedömde tillväxten för 2010 till runt 0 procent. Men 2010 blev ett solskensår med en tillväxt på 5,5 procent. Då la prognosmakarna sig på en lagom nivå för 2011 på ungefär 3 procent. Även om slutresultatet för 2011 inte är fastsällt så ser tillväxten ut att hamna runt plus 4,5 procent.

 

Prognosmakarnas dåliga utfall får mig att tänka på apan som fick kasta pil mot en vägg med aktier för att avgöra i vilka aktier man skulle investera. Det visade sig att apan gjorde lika bra ifrån sig som experterna på Wall Street. "Ska man vara bombsäker skall man veta lite" – Tvärsäkra människor vet hur det är men ofta utifrån gamla kunskaper och ett gammalt perspektiv.

 

Jag tror vi har mycket att lära av prognosmakarnas misstag även när det gäller ledarskap och förändringsarbete i företag och organisationer. En stor del av dagens ledarskap utgår fortfarande ifrån att förändringar kommer då och då. Och just "då" genomför man stora förändringar för att korrigera för något man redan står mitt upp i eller i värsta för något som redan har hänt. Dagens ledare lever hela tiden i ett omvärlds- och företagsklimat som präglas allt mer av en ständig utvecklings- och förändringskamp. Ledare måste sluta att tillförlita sig till långsiktiga prognoser och istället träna sig i att ständigt spana efter vad som händer i omvärlden, leta nya möjligheter, testa och ständigt göra små förändringar i stället för "då och då" och ha modet att leva i en beta version samtidigt som man agerar och lär. Winston Churchill lär ha utryckt något i still med - "Flexibilitet är förmågan att ändra andra halvan av en mening utifrån hur den första halvan uppfattades"

Inlägg 30 januari 2012

Det är en hårfin skillnad mellan att gå sin egen väg och att gå vilse. Men vi skall vara glada att det finns personer som har modet att balansera på denna knivskarpa gräns. Annars hade många innovationer som skapat helt nya värde gått förlorade. Det är lättare att säga att det inte går och ge upp redan från början, än att säga att det här tror jag på och sedan envist kämpa på i den riktningen.

 

Den italienska läkaren Cesare Lombroso menade i mitten av 1800-talet att gränsen mellan genialitet och vansinne är "tunn och genomskinlig". Men kreativa människor är också envisa och arbetar extremt hårt för att komma fram till nya idéer och lösningar. Den som har många och täta kopplingar mellan hjärnans två delar är oftast en kreativ och skapande person. Kreativitet handlar om ett flöde av tankar som man måste våga följa utan att recensera men också modet att bryta mot givna regler och normer.

 

Vi lever i en global värld med möjligheter till samarbete över både företags-, lands- och kulturella gränser. Om man inte upplever att man är världsbäst utan motstycke i sin bransch, så kan det vara värt att leta efter någon där ute i världen som kan addera någonting helt nytt och få er att ta helt nya kliv in i framtiden. Man kan undra över varför inte mobiltelefoni bolagen gav oss Skype eller Iphone och varför inte ett skivbolag kom med Spotify och varför Voddler inte kom från filmindustrin. Svaret kan vara att man var självgod och fast i sina egna tankebanor. Eller så hade man inte förmågan att se helt nya kompetensområden utifrån ett helt nytt kontext.

Inlägg 24 januari 2012

Med risk för att upplevas som tjatig så återkommer jag ännu en gång till den gamla företagsdoktorn Ulf af Trolles uttalande: "Det går aldrig att rädda ett företag som går bra". Han menade att framgång föder övermod och överdrifter. Företaget fastnar ofta i sin egen förträfflighet. Ett uttalande som får vatten på sin kvarn när jag läser Tomas Augustssons artikel i SvD (23 januari) med rubriken "Fotogiganten föll på eget grepp". Artikeln handlar om företaget Kodak som under sina glansdagar hade 145 000 anställda som idag är nere på omkring en tiondel av den styrkan. Bolaget lyckades skaffa sig en närmast monopolliknande ställning och lönsamheten var länge enormt hög. Idag har tekniken sprungit ifrån Kodak och filmjätten har nyligen tvingats ansöka om skydd under den amerikanska konkurslagen. Det är sorgligt att konstatera att 1975 var Kodak med och uppfinner digitalkameran. Men Kodak tjänade då så våldsamt med pengar på sin befintliga verksamhet, att sälja film att man bestämde sig för att inta gå vidare med digitaltekniken. Framgångssagan för Kodak kunde fortsatt men man var alltför nöjd med sin egen förträfflighet för att uppmärksamma den teknikutveckling som pågick runtomkring i världen.

 

Det kan idag upplevas som osannolikt att Apple, Google eller Microsoft skulle kunna gå samma öde till mötes som Kodak. Men för alla företag som inte hela tiden tänker nytt och ligger på framkant så är det lätt hänt att tekniken springer ifrån dem och då bär det utför fortare än man tror. (se även mitt inlägg den 23 februari 2011)

 

Det tidigaste tecken på att en verksamhets affärsmodell tappar fart och måste förnyas är när nästa generations produkter innehåller mindre och mindre förbättringar som skapar nya värden för kunden. Under tiden som vi är upptagna med att skapa mer av samma sak blir vi omkörda av aktörer i marknaden som utmanar genom att ha tänkt på ett radikalt och utmanande sätt och lanserar helt nya produkter med helt nya värden. När en verksamhet enbart skuggar sina konkurrenter tappar man sina unika egenskaper till förmån för att "följa John". Ställ er följande frågor: - Finns det i dag ett stort överflöd av det vi erbjuder ? - Finns det behov i framtiden av det vi erbjuder ? - Kan någon annan redan nu göra det billigare och bättre ? - Vilken förmåga har vi att skapa nya värden för framtiden ?

 

Klicka här och läs hela artikeln i SvD av Tomas Augustsson

Inlägg 17 januari 2012

För andra året i rad har konsultbolaget Axholmen tillsammans med Linköpings universitet genomfört studien "Svenska företags utmaningar och fokusområden". 129 företagsledare från främst medelstora och stora företag, från olika branscher, har deltagit i undersökningen. Det är intressant att läsa att trots sämre ekonomi i hela marknaden tror

3 av 4 företag på en omsättningsökning för 2012. Lika intressant är att fyra av fem företag prioriterar effektivisering av personalen eller reduktion av personalen. 16 procent av företagen planerar att minska personalstyrkan medan 65 procent ska effektivisera egen personal, vilket brukar betyda att varje anställd ska jobba mer eller bättre. Denna typ av åtgärder har genomförts av de flesta företag sedan 2008. Risken är stor att det inte finns så mycket mer att ta av och då kommer den förväntade omsättningsökningen inte vara ett realistiskt alternativ utan bara ett önsketänkande. Jag tror att det är dags för företagen att sluta se lösningar utifrån mer av samma sak och istället börja tänka om och tänka nytt för att möta framtiden.

 

Nedan kan ni ta del av rapporten "Svenska företags utmaningar och fokusområden" från Axholmen och Linköpings universitet.

Inlägg 10 januari 2012

I och med förändringar och ökad komplexitet i både omvärld och internt i organisationer har många ledare fått en ny roll som mer kommer att handla om att förklara, fördjupa, inspirera och lyssna. När vi kommunicerar ett budskap inom en organisation har vi alltid ett syfte och ett mål. Det kan handla om att skapa förståelse och engagemang för företaget affärsidé eller värderingar, en ny produkt, en omorganisation eller en nya satsning i marknaden. Att nå in med sitt budskap har i förlängningen alltid ett ekonomiskt värde och att misslyckas leder oavkortat till en ekonomisk förlust. I slutet av 80-talet hörde jag för första gången talas om begreppet "kvalitetsbristkostnad". Ett begrepp som speglar den kostnad som uppstår i samband med till exempel produktionsmissar. På samma sätt uppstår det "kommunikationsbristkostnad" när vi inte lyckas kommunicera ett budskap på rätt sätt. Ett budskap är inte det man säger utan det som mottagaren uppfattar. Inget budskap blir kraftfullare än sättet det uttrycks på.

 

Ledare måste måste lyssna bättre, förstå sin publik bättre och lära sig att inspirera andra, säger Kevin Murray i sin nya bok The Language of Leaders. Boken bygger på intervjuer om ledarskap och kommunikation med ett 60-tal toppchefer runt om i världen.

 

Klicka här och se en videosammanfattning av boken i tre delar.

Inlägg 4 januari 2012

Vad skiljer dem som lyckas från andra? Ett tema som Jim Collins behandlat i flera av sina tidigare böcker, bl a. i "God To Great" och "How The Mighty Fall". I sin senaste bok "Great by Choice" fortsätter han på samma tema utifrån frågeställningen - " "Varför blomstrar några bolag under förhållanden präglade av osäkerhet, ja till och med kaos, när andra inte gör det?". För att illustrera frågeställningen använder Jim Collins tillsammans med sin medförfattare Morten T Hansen liknelsen från kända vildmarksexpeditioner. Det är inte slumpen som avgör om vi lyckas eller inte utan hur vi rustar oss för att möta det okända. De som överlever och når sina mål har inte drabbats av färre stormar än andra. Skillnaden är att de har varit "produktivt paranoida". De har sett svårigheter och hot överallt och minutiöst förberett sig för att kunna parera även de prövningar som de inte kunnat förutse. Collins och Hansen visar i sin studie att framgång i tider som är oförutsägbara, tumultartade och snabbrörliga har inget med tur att göra. Det handlar snarare om att förena kreativitet med disciplin i form av gedigna förberedelser. Studien visar också att de lönsamma och snabbväxande företagen var ekonomiskt mer försiktiga än jämförelseföretagen och hade även en högre likviditet än andra. Boken kan vara värd att läsa som en förberedelse inför 2012 som många spår som ett ekonomiskt tufft år med många stormar att reda ut.

Inlägg 23 december 2011

Den industriella produktionsprocessen har de senaste årtionden effektiviserats med hjälp av ny teknologi och automatisering samtidigt som en stor del av produktionen flyttats ut till låglöneländer. Detta har resulterat i att massproducerade varor, t ex. elektronik, har blivit billigare och billigare. Det gör att vi i dag får lika mycket av denna typ av varor för en mindre del av vår disponibla inkomst. Samtidigt finns det vissa typer av arbeten som inte går att flytta ut ur landet och samtidigt inte går att effektivisera i samma omfattning som många produktionsprocesser. Exempel på sådana arbeten är inom vården, skolan, barnomsorgen och andra samhällsnyttiga tjänster. Här kommer kostnaderna istället att öka beroende på stigande löner, ökad livslängd och ökad befolkningsmängd. Frågan är om vi är beredda att omfördela våra utgifter från det vi sparar på lågprisprodukter till att betala mer för samhällstjänster. Eller prioriterar vi istället att köpa ytterligare en platt tv. 

 

Nu stängar Tanka Tankar för i år och vi vill tacka alla läsare som varit inne och tagit del av innehållet på Tanka Tankar. Vi är tillbaka igen i början av januari 2012. Till dess - en riktigt god jul och ett gott nytt år.

Inlägg 14 december 2011

Så här inför julhandeln kan det vara bra att fundera lite över hur vi fattar beslut när vi shoppar. Det är många överväganden som påverkar oss när vi konsumerar. Merparten av alla våra konsumtionsbeslut fattar vi med hjärtat och legitimerar i efterhand med hjärnan. Vi vill gärna tro att vi är rationella i våra konsumtionsbeslut. Men frågan är hur rationella och fria vi verkligen är i våra val. Ett rationellt val betyder att du gör de val som gör dig mest nöjd. Det kräver att du först definierar vad det innebär att vara nöjd, och att vi sedan är konsekventa och logiska i våra bedömningar och beslut. Vill vi lyckas med att göra rationella beslut kan vi inte göra nya bedömningar och avväganden i varje beslutssituation. I stället måste vi skaffa oss en uppsättning personliga tumregler som styr vårt beslut. Utan dessa tumregler har vi inget att jämföra med och då tar de orationella känslorna över.

 

Nu är det inte så att vi bara köper varor av rationella och funktionella skäl. Vi köper också känslor som till stor del handlar om att skapa en identitet – vem är jag och vem vill jag vara. Allt fler varumärken laddas med en historia som ska hjälpa oss att skapar en bild om vilken identitet vi får om vi köper en viss produkt. Men sanningen är att en produkt eller ett varumärke är ett livlöst ting och vet inte vem vi är eller vad vi vill. Våra val och beslut utgår helt och hållet ifrån oss själva och handlar till stor del om hur mycket vi vill bli uppmärksammade och för vad. En annan sak som lurar oss är att vi adderar alla intryck vi får av vad andra har. Risken är stor att vi sedan strävar efter hela den adderade mängden utan tänka på att alla har inte allt – var och en har bara en del.

 

Ta chansen att njuta av varje tillfälle men när du står där och behöver göra dina val och beslut tänk då på den gamla tumregeln - "skilj mellan behov och begär och det är du själv som avgör var gränsen går".

 

Nedan kan du ta del av rapporten Nöjesplånboken som handlar om den svenska nöjeskonsumtionen 2011

Inlägg 7 december 2011

Om det industriella samhällets dominerande symboler var maskiner och massproduktion så kommer dagens dominerande symboler vara kunskap och nytänkande. I mitt senaste Tanka Tankar citerade jag Marcus Wallenberg utifrån hans roll som ordförande för IVA-projektet, Innovationsplan Sverige, där han bland annat sa – "...jag ser det som att Sveriges välstånd på lång sikt är direkt kopplat till att vi får innovationen på plats. Det måste bli ett tankesätt som genomsyrar alla delar av vårt samhälle".

 

Det är då glädjande att i den turbulens som råder i världen kunna konstatera att två olika undersökningar visar att Sverige ligger på topp när det gäller kreativitet och innovationer.

 

I undersökningen, The Global Creativity Index, från Martin Prosperity Institute rankas Sverige sammantaget som etta. Alla länder får ett Global Creativity Index (GCI) baserat på tre mänskliga faktorer: hur teknologiskt kunnig befolkningen är, arbetskraftskapaciteten samt öppenhet till nya idéer.

 

I undersökningen, Top 100 Global Innovators, har analysföretaget Thomson Reuters rankat världens 100 mest globala innovativa företag. Undersökningen visar att Svenska teknikföretag ligger i framkant när det gäller nya idéer. Sverige hamnade på fjärdeplats efter USA, Japan och Frankrike.

 

Klicka nedan och ta del av innehållet i de båda undersökningarna.

Inlägg 30 november 2011

Vi är många som gärna skulle vilja titta in i framtidens kristallkula för att kunna skapa en bättre framförhållning i verksamheten. Samtidigt vet vi hur svårt det är att sia om framtiden och speciellt i dessa turbulenta tider. Men det behöver inte hindra oss från att försöka. En som försökt är strategiföretaget Roland Berger. De har tagit fram sju megatrender som kommer att vara viktiga att ha koll på fram till 2030. Man har också försökt beskriva hur företagen kan möta innehållet i dessa megatrender. Även om en framtidsstudie i ett 20-års perspektiv kan ha svårt att komma ens i närheten av hur det verkligen kommer att bli, så väcker den onekligen massor med perspektiv som kan få oss att ta helt nya tankesprång - För utan spaning ingen aning!

 

Klicka här och ta del av studien från Roland Berger i ett pedagogiskt webbformat.

Inlägg 23 november 2011

Det är inget tvivel om att vi i västvärlden lever över våra tillgångar. Eller som en amerikansk professor vid ett universitet i Kina uttryckte det - "västerlänningar lever som rockstjärnor men presterar som medelmåttor".

 

Många västländer har samma problem som medverkande i TV programmet lyxfällan. Vi kan konstatera att nuet är så full av överflöd att vi ständigt föregriper framtiden genom att skapa mentala förväntningar. Vi längtar efter det nya huset eller lägenheten, den nya mobiltelefonen, den nya bilen och efter det nya semestermålet – i stort sätt allt som inte finns att tillgå i nuet. Vilket gör att förväntningsekonomin håller på att ta över tillgångsekonomin. Det är inte här och nu som gäller utan i förväg. Lösningen heter låna. För 15 år sedan motsvarade hushållens skulder i Sverige i genomsnitt 90 procent av den disponibla inkomsten. I Fjol var de uppe i 160 procent. Varför har då så många lånat så mycket? Svaret handlar till stora delar om att det är billigt att låna och det personliga ansvaret upplevs som relativt lågt. Vi har rört oss allt snabbare från en norm där det var självklart att spara före man konsumerade mot en norm där låna har blivit en rättighet för att kunna konsumera mera - och vips har vi en överkonsumtion på lånade pengar. En lånekarusell som är svår att stoppa när vi väl vant oss att leva över våra tillgångar och konsumera innan vi tjänat ihop pengarna. I en artikel i tidningen Axess – Normlösheten förklarar krisen – skriver författarna att den enskilt viktigaste förklaringen till de problem som världsekonomin står inför idag är att både medborgare och staten har lånat för mycket. Författarna väcker frågan om försvagade normer kring ansvarstagande har bidragit till allmänhetens tendens att överbelåna sig. Det vill säga om individen prioriterar kortsiktigt egenintresse framför ett långsiktigt ansvar.

 

Klicka här och läs hela artikeln från Axess

Inlägg 8 november 2011

Jag har flera gånger tidigare använt mig av uttrycket –

Utan spaning ingen aning! Vi lever i en intressant tid, men om något skall vara intressant så måste vi intressera oss för vad som händer. Både när det gäller det lilla i närtid och det stora i ett längre perspektiv.

 

World Business Council for Sustainable Development (WBCSD) är en organisation som består av ca 200 internationella företag, där av flera svenska, och syftar till att underlätta arbetet med att ställa om till en hållbar utveckling på affärsmässiga grunder.

 

Genom sin rapport Vision 2050 vill WBCSD utmana alla företag i världen att ompröva sina produkter, tjänster och strategier genom att sätta hållbar utveckling i centrum och finna nya möjligheter som leder till en ekonomisk hållbar tillväxt och en ekologisk balans. Vision 2050 uppmanar alla företag att göra förändringar som gör att 9 miljarder människor 2050 kan konsumera resurser motsvarande en planet, i motsats till 2,3 planeter om vi fortsätter producera och konsumera enligt "business as usual". Vidare skriver man i rapporten att förändringar är nödvändiga men också genomförbara och kommer att erbjuda enorma affärsmöjligheter för företag som fokuserar på en hållbar affärsstrategi.

 

Rapporten pekar också på att beteendeförändring och social innovation är minst lika viktigt som teknisk innovation. Smarta system, smarta människor, smartare design och smartare företag kommer att segra.

 

Vision 2050 behandlar tre övergripande frågor: Hur ser en hållbar värld ut och vad innebär det? Hur kan vi göra det till en verklighet? Vilken roll kan företagen spela för att skapa snabbare framsteg mot en sådan värld?

 

Nedan kan ni ladda ner hela rapporten Vision 2050 från World Business Council for Sustainable Development.

Inlägg 1 november 2011

Enligt FNs beräkningar passerade jordens folkmängd i går         7 miljarder. Runt år 1960 passerade befolkningen tre miljarder människor. På bara drygt 50 år har befolkningstalet mer än fördubblats. Hur kommer då framtiden att se ut? FN vet med relativ god säkerhet att befolkningsökningen kommer att plana ut runt 9 miljarder människor år 2050. Förhoppningsvis kommer den pågående ekonomiska utjämningen i världen att fortsätta och att fler och fler länder häver sig över fattigdomsstrecket. Här kommer den pågående globaliseringen att vara en viktig faktor i fortsättningen. Det innebär att konkurrens sker på jämnare villkor, och låglöneländer får en möjlighet att utvecklas till normallöneländer. Vilket kommer att resultera i en bättre välfärd i världen.

 

För att få en bättre bild av utvecklingen i världen rekommenderar jag att se den korta presentationen nedan av National Geographic Magazine. Samt den pedagogiskt lysande presentationen av 200 års utveckling av professor Hans Rosling på 4 minuter.

Inlägg 28 oktober 2011

Aldrig har har det varit så viktigt som nu att följa vad som sker i vår omvärld. Detta är inte så konstigt när förändringsvindarna blåser både kraftigt och konstant och ingen vet vad som är ett normaltillstånd i framtiden, om det ens finns något. Om nu ingen vet hur det kommer att bli så blir den stora utmaningen för företag att kunna besvara frågan: Hur ska vi möta och hantera framtiden när allting är osäkert?

 

Många av de förändringar som sker nu kommer i olika omfattning att förändra villkoren för nationer, branscher, företag och individer. Men i förändringsvindarnas kölvatten kommer det att uppstå mängder med nya möjligheter - för de som ser det och kan hantera det!

 

Att möta framtiden handlar om spana, leta, notera, värdera och kommunicera vad man ser. Att vara intresserad av vad som sker i omvärlden inom många områden är ett sätt för företag att mentalt förbereda sig inför kommande händelser. Vi vet inte under vilken sten framtiden gömer sig. I dagens komplexa värld måste företagen satsa mer på att få varje individ i organisationen att märkbart öka sitt intresse för vad som sker i omvärlden och få dem att snabbt kommunicera tillbaka vad de uppfattar som morgondagens möjligheter. Genom internet och sociala medier har kontakterna mellan företag och omvärlden suddats ut.Vi är idag endast en knapptryckning från ett världsomspännande nätverk av människor. Nytänkande är idag inget som måste födas av en eller några personer inom ett företag. Det sker i första hand mellan en mängd personer med helt skilda kompetenser och preferenser. En idé som fångas upp kan snabbt utvecklas i en kedja av kreativ kommunikation och växa till en produkt eller tjänst som får en enorm genomslagskraft i marknaden. Men utan spaning ingen aning!

 

I Think:act, Strategy in time of crisis, från Roland Berger Strategy gör man en liknelse mellan omvärlden och ett Formel-1 lopp. I ett F1-lopp körs bilarna i ett mycket högt tempo. För att överleva och ha en chans att vinna måste föraren vara intuitiv i både sitt tänkande och handlande. Men föraren är inte ensam under sitt lopp. Föraren stöds hela tiden av ett team experter som övervakar varje detalj som bränsleförbrukning, motorns prestanda, slitage på däck och bromsar. Även förarens hälsa som blodtryck, puls och mentala välmående övervakas samt konkurrenternas agerande och position. All denna information analyseras och resultatet återförs löpande till föraren via radiokontakt. Så även när hastigheten är 300 kilometer i timmen kan föraren momentant analysera och planera för framtiden i loppet. För att möta morgondagens utmaningar måste vi öka vår förmåga att fokusera på många saker samtidigt för att dels kunna reagera intuitivt och dels förstå och strategiskt hantera komplexa mönster i omvärlden.

 

Här kan ni läsa hela Think:act, Strategy in time of crisis, från Roland Berger Strategy

Globaliseringen har skapat en konkurrenssituation som världen tidigare aldrig skådat. Att vi har en maktförskjutning österut är det nog ingen som tvivlar på men vi talar väldigt lite om hur stor denna maktförskjutning i själva verket är. Världens största valutareserv är Kinesisk och består av pengar som flödar in i landet när västerländska bolag investerat eller byggt fabriker. För de pengarna köper den kinesiska centralbanken utländska värdepapper, i syfte att dels undvika att den egna valutan, yuanen, blir för stark och därmed säkerställa konkurrenskraft mot omvärlden, och dels bygga upp enorma ekonomiska reserver och därigenom skaffa sig en maktposition i världsekonomin. Kina har idag ekonomiska resurser att lösa delar av skuldsättningsproblemen i Europa genom att köpa upp statsobligationer. Och det är precis vad landet gör för tillfället. Frågan är om vi överskattar skuldkrisen i förhållande till förändringen i maktbalansen. Priset kan bli att Kina framöver får ett allt större inflytande över både statsfinanser och styrningen av bolag i väst.

 

Att skuldkrisen är en akut fråga i det korta perspektivet är ett faktum. Men den största frågan för västvärlden i ett längre perspektiv blir att lösa vad som ska skapa tillväxt i de "gamla" industriländerna när kartan ritas om. Det är lätt att tro att det som fungerade en gång bör fungera igen, att medlen och metoderna för tillväxt i dag är detsamma som i går. Få svenska innovationer under efterkrigstiden har lett fram till nya storföretag med hemvist, utveckling och produktion förlagd till Sverige.

 

Marcus Wallenberg har varit ordförande för IVAs projekt, Innovationsplan Sverige, som nyligen överlämnades till regeringen. I en intervju i senaste numret av DI Dimension fick Marcus Wallenberg frågan: Varför engagerar innovationsfrågan dig så? "Jag ser det som en absolut avgörande fråga i konkurrensen mot de nya länderna som nu håller på att skapa större industrier. Dessutom ser jag det som att Sveriges välstånd på lång sikt är direkt kopplat till att vi får innovationen på plats. Det måste bli ett tankesätt som genomsyrar alla delar av vårt samhälle" svarade Marcus Wallenberg.

 

Klicka här för att ta del av IVA rapporten, Innovationsplan Sverige – underlag till en svensk innovationsstrategi.

Inlägg 17 oktober 2011

Det var bättre förr, inte för att det var bättre utan för att det var förr.

Ingen kan skapa framtidstro genom att påstå att det var bättre förr. Oavsett om vi alla ibland kan ägna oss åt nostalgiskt dagdrömmeri så önskar nog alla att det skall bli lite bättre i morgon än idag. Och tur är nog det för människans längtan efter utveckling är en drivkraft som gjort att vi fått det bättre och bättre. Ställ er frågan vem som är mest motiverad – de som försvarar det gamla eller de som ser möjligheten i det nya.

 

Kommunikationsföretaget Scantech frågade 1 059 svenskar om vilken tidsperiod efter andra världskriget som det var bäst att bo i Sverige. Den bästa perioden var 1960- och 70-talet tyckte alla åldersgrupper utom den mellan 18 och 34 år. Man kan fråga sig om svaret beror på att vi under denna period befann oss i ett samhälle som var relativt reglerat, lite grått, moraliskt och massor av fördomar. På den tiden fanns bara Televerket för telefonkunder och Sveriges Television för tv-tittaren. Att befinna sig i en sådan situation skapar ofta en positiv kraft att ta sig därifrån, att ta sig till något nytt och bättre. Idag har vi det ekonomiskt mycket bättre och vi har tillgång till massor av ny teknik samt har mycket större frihet. Så sanningen är nog att vi inte längtar tillbaka till 1960- och 70 talet.

 

Det ekonomiska hotet i världen utlöser just nu panikaktioner. Men panikreaktioner leder aldrig till genomtänkta och rationella lösningar. Världen är aldrig svart eller vit, det finns oändligt med nyanser av gråskala. Man kan fråga sig varifrån paniken kommer och vad som ligger till grund för denna panik. Ofta kommer den från så kallade experter som till största delen är självutnämnda. Deras antagande baseras ofta på kriterier som de själva definierat. I efterhand har de ofta fel i sak men har en stor skuld i den konsekvens paniken skapade. Vad de flesta saknar idag är en positiv vision om framtiden som får oss att släppa försvaret och i stället gå på en offensiv som skapar nya möjligheter som leder till att vi får det lite bättrer i morgon än idag

Inlägg 10 oktober 2011

Vem ska skapa nya jobb för framtiden och var skall dessa jobb skapas? Frågan leder tankarna till den gamla metaforen – vilket kommer först , hönan eller ägget? Med andra ord företag eller arbetstillfällen. Enligt uppgifter från det ekonomiska samarbetsorganet OECD var det sammanlagda antalet arbetslösa i de 34 medlemsländerna drygt 44 miljoner i mitten av 2011. Av dessa arbetslösa personer är 22 miljoner ungdomar. I USA, världens största ekonomi, har bara 58 procent i arbetsför ålder en anställning. Ser vi på frågan utifrån ett världs perspektiv så finns det idag 3 miljarder människor på jorden som vill ha ett arbete, enligt undersökningsföretaget Gallup. Problemet är att det bara finns 1,2 miljarder riktiga heltidsjobb. I runda slängar är alltså 1,8 miljarder människor arbetslösa. I den aktuella boken, The coming jobs war, menar Gallups ordförande Jim Clifton att fler arbetstillfällen är en av mänsklighetens absolut viktigaste framtidsfrågor. Om världen lyckas trolla fram fler bra jobb väntar fred, välstånd och harmoni, om det misslyckas hotar kaos och revolutioner, upplopp och misär menar Jim Clifton.

 

Det är inte svårt att räkna ut att arbetslösheten och framför allt ungdomsarbetslösheten är en tickande bomb som vi redan upplevt delar av genom ockupationen av Wall Street, den arabiska våren och kravallerna i London. Eller som någon uttryckte det i en krönika - Bilar brinner där det inte finns någon framtidstro. Det ligger i hela Sveriges intresse att alla försöker dra sitt strå till stacken för att finna nya jobb, nya arbetsroller och utveckla helt nya arbetsområden. Landets ekonomiska hälsotillstånd vilar ytterst på förmågan att alla tar ansvar för att skapa jobb. Fler jobb är lika med högre skatteintäkter, bättre statsfinanser, minskade sociala klyftor och bättre ekonomisk välfärd för individen.

 

Alla har vi hört berättelsen om han som letade efter sin cykelnyckel under gatlyktans sken. Inte för att han tappat den just där utanför att det var det enda stället där det var ljust. Ett grundproblem för många är föreställningen om att man skall hitta sitt jobb under gatlyktans sken precis som om alla jobb redan är formade och färdiga. Efter som ingen vet under vilka stenar framtidens möjligheter finns kan vi lika bra vända på alla. Men då är det viktigt att var och en ändrar sin attityd från "att få ett jobb" till "att skaffa ett jobb". Man måste lämna ljuset från gatlyktan och ge sig ut i mörkret och vända på stenar.

Inlägg 2 oktober 2011

Jag hörde någon som utryckte: Vi lever i 2000-talets affärsprocesser som bygger på ett kunskapssamhälle men försöker sköta dem utifrån 1900-talets industriella ledningsteorier med 1800-talets människosyn. Industrisamhället byggde på kollektivism, piska och morot för att skapa prestation medan kunskapssamhället bygger på självständighet, inspiration, motivation och gränsöverskridande. När industrialismen var ung och sökte organisatoriska modeller tog man i stor utsträckning efter tidigare stora organisationer som kyrkan och militären. Längst upp satt folk som tänkte, under dessa fans de som hade tillräckligt med kunskap för att göra sitt jobb och längst ner fanns de som skulle genomföra. Organisationen sågs som en maskin där människan var en del av maskineriet. Vilket också är en av anledningarna att den vanligaste chefen var en tekniker eller ekonom som förstod sig på mekanik eller kalkyler.

 

Låt mig berätta en historia jag hörde för ett tag sedan: För 2500 år sedan besökte den grekiske filosofen Sokrates sin gode vän Iskomakos på hans landsgods utanför Aten. Han frågade då hur man gör för att leda verksamheten på ett sådant stort gods med 100 tals människor. Iskomakos berättade att han som husbonde tillhanda höll mat, kläder och skor till alla människorna på godset. Han hade då kommit på att för att få alla att prestera så bra som möjligt fick de som överpresterade bättre kläder, skor och mat medan de som underpresterade fick sämre kläder, skor och mat. Då kunde alla se vem som underprestera och att de då skulle få ett incitament att prestera bättre.

 

Vi kan idag skratta åt denna historia men det är en ledarfilosofi som också tillämpats under större delen av industrialismen och tyvärr än idag. En metod som går ut på att antingen tillför vi någon en belöning eller tar något ifrån dem som en markering. Detta brukade man benämna som ett sätt att skapa motivation. Men motivation kommer inte av vad andra vill att jag skall göra utan vad jag själv inspireras och motiveras av. Dagens unga arbetskraft är vana vid att "tänka själv" och vill inte styras utifrån "gör så här". Dessa människor är vana vid att kunna ta fram en laptopp, smartphon eller Ipad vart som helst i världen för att koppla upp sig och leverera. Vi rör oss allt mer bort från ett synsätt som bygger på begreppet "arbetskraft" mot ett synsätt som bygger på "kunskapskraft". Frågan är om ledarskapet går i otakt.

Inlägg 20 september 2011

"Att vara eller inte vara, det är frågan", så skrev Shakespeare i Hamlet. Efter att ha rest omkring på Secilien i bara tio dagar upplever man snabbt att vi kommer från två olika kulturer. Jag som svensk från en "att göra kultur" med fokus på prestation och italienaren från en "att vara kultur" med fokus på att leva. Rätt eller fel? Svaret beror på utifrån vilket perspektiv man betraktar det. Ser man det utifrån ett nationalekonomiskt perspektiv kan man som svensk tycka att vår "göra" kultur är det som fungerar bäst. Men om man betraktar livet utifrån ett socialt fungerande perspektiv så blir det nog "vara" kulturen som segrar. Två olika kulturella perspektiv som båda skall fungera inom ramen för ett gemensamt EU. Att vara eller att göra, det är frågan.

Inlägg 9 september 2011

Våra förväntningar skapas genom den historia som vi väljer att berätta. I en test bjöds 600 personer på att avgöra priset på olika viner genom att man fick smaka på viner i helt olika prisklasser. Allt från det billigaste bordsvin till de mest exklusiva vinsorterna. De flesta trodde att de billigaste vinerna tillhörde den dyrare kategorin. Det visade sig också att personer som inte är medvetna om priset inte heller njuter mer av dyrt vin. Men om man däremot tror att ett vin är dyrt kommer man med stor sannolikhet att bedöma det som gott men också sätta en högre prislapp på det. Motsatsen är även att om man vet att ett vin är billigt så kommer det också att smaka billigt.Våra mentala smaklökar är mångbottnade. Allt ligger i våra förväntningar. Så när systembolaget delar in viner efter pris blir det den historia som vi kommer att ta till oss och våra förväntningar blir därefter. Så tänk på vilken historia ni berättar i marknaden om era produkter för att väcka känslor och skapa förväntningar som kunden är beredd att betala för.

 

 

Nu stänger Tanka Tankar fram till den 20 september för en spaningsresa till ett skuldsatt Italien men förhoppningar om goda viner.

Inlägg 5 september 2011

I mitt senaste nummer av Tanka Tankar, utblick för insikt, hänvisade jag till en artikel i The Economist om att bilindustrin i år har en kapacitet att tillverka 94 miljoner fordon, men efter-

frågan är bara 64 miljoner. Bara i Europa är överkapaciteten 30 procent. Jag ställde då frågan vem inom bilbranschen som kommer att helt bryta nuvarande mönster och ta fram bil-

marknadens första motsvarighet till ”Iphone”. Senare läste jag ett utalande från GMs marknadschef att han vill att GM ska bli bilvärldens Apple med innovativa produkter med mycket "vill ha-känsla". Detta ligger helt i linje med trenden att dagens konsumenter blir  allt mer "upplevelsejägare" och beredda att betala mer för upplevelsebaserade produkter. I och med att bilen bygger mer och mer på elektronik och så småningom eldrift har bilbranschen alla möjligheter att bli en upplevelse produkt i linje med Iphone och IPad. Men då krävs det att bilindustrins syn på bilen ändras från stort, fort och hästkrafter till attityd, identitet och ansvar. Vi får inte glöms att den största trenden i världen är urbaniseringstrenden och den urbana ungdomen letar ständigt efter trendiga identitetsskapande produkter med högt kunskaps och upplevelseinnehåll, men också med ett stort miljönansvar. När nu Volvo PV gör ett samarbete med jättekoncernen Siemens om utvecling av elbilar kan det vara ett steg i att ändra bilens identitet från en plåtburk med rörliga delar till en elektronik burk fylld med upplevelser och kunskaper.

Inlägg 30 augusti 2011

Inte konstigt att bilindustrin har problem.

I slutet av 80-talet hade ungefär 80 procent av alla ungdomar i Sverige mellan 18 och 24 år körkort. I dag är det 60 procent. En situation som är lika i många andra länder. En anledning är att ungdomsperioden har förlängts med fördröjd övergång till vuxenlivet som följd. Vilken i sin tur är en konsekvens av hur samhället har utvecklats. För att få jobb krävs mer utbildning än förr, utan jobb har man sämre ekonomi och inte råd att skaffa körkort och bil. Dagens ungdom är väldigt storstadsorienterade samtidigt som städer med universitet och högskolpr växer. När man studerar i en storstad har man inte så stort behov av bil. Man bor ofta relativt centralt med tillgång till en väl utvecklad kollektivtrafik. Det finns dock en tydlig koppling mellan att ta körkort och bilda familj. Då flyttar man ofta ut från centrum med försämrade möjligheter att utnyttja kollektivtrafiken. Om denna trenden fortsätter så blir resultatet att många skjuter fram tiden för att skaffa körkort och bil. Men det blir samtidigt många år som bilindustrin tappar mängder med kunder.

Inlägg 24 augusti 2011

Att en stor del av den svenska fysiska industrin flyttar ut sin verksamhet utomland är ingen nyhet. Men nu flyttar även tjänsteföretag utomland och denna gång via de virtuella nätverken. Facebook håller på att utvecklas till världens effektivaste reklamplats. Bara i Sverige finns över 4 miljoner Facebook konton där användarna gladligen förser reklambyråerna med allt de vill veta som kön, civilstånd, ålder, yrke, bostadsort, åsikter och intressen. Enligt flera undersökningar är reklam på de sociala nätverken mycket effektivare än i traditionella medier. Många svenska företag finns redan på Facebook och ännu fler står på kö för att få hjälp att ta sig dit. Enligt externa bedömare uppgår reklam intäkterna på Facebook i år till 25 miljarder kronor och nästa år väntas summan vara 35 miljarder kronor. Den svenska reklambranschen omsätter totalt över 60 miljarder kronor per år. En summa som antingen kan urholkas eller öka beroende på om den svenska reklambranschen tappar kunder till utländska aktörer eller vinner kunder på en ökad global marknad. För när tjänsterna sker över den virtuella världen spelar det ingen roll var reklam företagen är placerade. Detta är en utveckling som vi kommer att få se inom många olika branscher. ”Det finns alltid ett nytt sätt. Men vi har inte kommit på det - än! ”

 

Jag har flera gånger tidigare skrivit om förskjutningen från materiella till immateriella värde. När jag för flera år sedan lite mer ingående studerade en pris och informations etikett på en IKEA produkt såg jag att det stod ”Disign by IKEA  made in Taiwan”. I veckan som gick tog Apple över titeln som världens högst värderade börsbolag och passerade oljebolaget Exxon Mobile. Ett bolag som för 15 år sedan var i djup ekonomisk kris, värderas nu till 337 miljarder dollar. Om man studerar baksidan på en Iphone upptäcker man att det står ”Designed by Apple in California. Assembled in China”.  Här kan man dra slutsatsen att immateriella värdet från design/utveckling väger tyngre för tillverkningslandet/platsen, företagets marknadsprofil och produktens identitet än var den materiellt producerats. Att utveckla ett land, en plats, ett företag eller en produkt handlar om att utveckla en tydlig identitet som utstrålar en så stark påverkan att alla vill vara där, tala om det eller äga det.

Inlägg 10 augusti 2011

Sveriges framtid kommer inte att avgöras av vad vi producerade i går eller producerar i dag utan vad vi kommer att producera i morgon. Den stora frågan för många länder blir att lösa vad som ska skapa tillväxt i de ”gamla industriländerna” när den ekonomiska tillväxtkartan håller på att ritas om. Det är lätt att tro att det som fungerade en gång bör fungera igen, att medlen och metoderna för tillväxt i dag är detsamma som i går.

 

Jag har flera gånger skrivit i Tanka Tankar om behovet för Sverige att utveckla nya värden för världen och inte bara fokusera på att producera mer av samma sak. Ett behov som nu blir allt tydligare i dagens turbulenta världsekonomi med stor risk för en dubbeldipp. Vi måste helt enkelt bli mer innovativa i vår syn på hur nya ekonomiska värden ska skapa och hur vi ska skapa dem. Vi måste utveckla nya tillväxtområden – nya värden för världen.

 

Men pessimism löser inga problem. Det är därför glädjande att så här i sommartider när Sverige är som vackrast kunna konstatera att Sverige i rask takt håller på att få en helt ny basindustri i form av turism.

 

Turismens exportvärde, mätt som utländska besökares konsumtion i Sverige, var 87 miljarder kronor i fjol enligt siffror från Tillväxtverket. Det var mer än 50 procent mer än järn- och stålexporten och mer än dubbelt så mycket som värdet av den svenska exporten av personbilar. Förra året sysselsattes drygt 162 000 personer inom eller som en följd av turistbranschen. De senaste tio åren har turistsektorn bidragit med nästan 31300 nya jobb, som motsvarar en ökning med 24 procent, enligt Tillväxtverket. Under motsvarande period har den totala sysselsättningen i Sverige ökat med cirka fem procent.

 

Sverige har inom turistindustrin en stor outnyttjad tillväxtpotential men det behövs fler säljande turistprodukter i form av destinationer med högt upplevelsevärde. Sverige har inte bara fina städer utan också helt unik skärgård, skogsarealer och fjällvärld. Men det krävs också drivande entreprenörer som ser möjligheter och vågar testa och ta risker. Så turis-tnäringen, Sveriges nya basindustri, har alla möjligheter att bli ännu större framöver och tillföra Sverige nya värden.