Inlägg 1 oktober 2012

Min hund har på ålderns höst fått artros, en form av förkalkning i ledarna. Man märker det tydligt när han behöver resa sig upp. Då tar det lite tid att komma igång. Botemedlet heter glykosamin, ett medel som hjälper till att "smörja" lederna. Jag kan idag se likheter med många företag som stelnat så i sina former att man har svårt att ställa om och hitta nya möjligheter när man hamnar i en lågkonjunktur. Här heter botemedlet inte glykosamin utan nytänkande och förändringsvilja.

 

Som en följd av den pågående lågkonjunkturen har många företag valt att krympa sin verksamhet genom osthyvelprincipen . Men att hyvla ner organisationen är ingen lösning i sig själv utan mer ett sätt att snabbt parera en pågående krissituation. Inget företag har lyckats bygga en framtidsutveckling med hjälp av en osthyvel. Risken är stor att man står kvar med en ostskalk när konjunkturen vänder.

 

Nya idéer är ofta en kombination av gamla beståndsdelar. Tänk på alla de tusentals olika kokböcker som finns runt om i världen. Varje recept i alla böcker är bara olika kombinationer av existerande ingredienser. Tänk "kokbok" när ni befinner er i en lågkonjunktur.

 

Vända på synsättet och fokusera på vad ni under rådande omständigheter kan åstadkomma med de resurser ni har. Då tvingas vi att växla perspektiv från " vi får dra ner eftersom vi inte har råd" till "hur kan vi åstadkomma något nytt med de medel vi har". Detta synsätt skulle medverka till en mer konstruktiv process som säter igång en positiv utvecklingseffekt istället för ett passivt förhållningssätt.

Inlägg 25 september 2012

Sviterna av vårens finansiella turbulens leder till en nedgång i ekonomin under hösten. Utvecklingen förstärks av att flera länder i Europa nu byter från en expansiv finanspolitik till hårda besparingar. Samtidigt drabbas många exportföretag negativt av att kronan förstärkts kraftigt på senare tid. BNP-prognosen för tillväxten 2013 sätts till 1,2 procent. Det framgår av Svenskt Näringslivs konjunkturrapport för tredje kvartalet, som har titeln "Tumskruvar".

 

Klicka här och se en intervju med Stefan Fölster, chefekonom på Svenskt Näringsliv.

Inlägg 23 september 2012

Att spana efter trender om vad som kommer att hända i framtiden är viktigt för att kunna fatta bra beslut redan idag. Men ibland kan det vara minst lika viktigt att titta i backspegeln och få ett samlat perspektiv på hur det blev som det blev. Den insikten vi kan få av att studera gårdagen ger oss möjligheter att undvika misstag som leder i fel riktning när vi skall fatta beslut om vilken väg vi ska välja för att möta morgondagen.

 

Berättelsen "300 Years of FOSSIL FUELS in 300 Seconds" ger på ett snabbt och pedagogiskt sätt en samlad insikt om 300 års utveckling fram till idag. En insikt värd att ta med sig när vi fattar beslut för framtiden.

Inlägg 19 september 2012

Inför Almedalen 2012 frågade Kairos Future en framtidspanel bestående av opinionsbildare och beslutsfattare om vad de tror om Sveriges förutsättningar i ett internationellt perspektiv.

 

I rapportens inledning skriver man bland annat följande:

 

18 år går fort

Tänk dig tillbaks till 1994. Sverige befann sig då mitt i den djupaste ekonomiska krisen i mannaminne. På teknikfronten hade mobiltelefonerna just lämnat släpstadiet och trendsättarna började tala om Internet som "the next big thing". I USA hade president Clinton nyligen svurits in, och i Kina hade en ny generation ledare börjat göra sig hemmastadda. Tänk dig nu framåt till 2030. Det ligger lika långt fram i tiden som 1994 ligger bak. Vad hinner hända i världen fram till dess? Vad blir 2030-talets motsvarighet till mobiltelefonen? Hur kommer den globala spelplanen och maktbalansen att ha förändras? Och vad kommer allt detta innebära för oss här i Sverige?

 

Här kan du läsa hela rapporten Sverige 2030 från Kairos Future.

Inlägg 5 september 2012

I mitt senaste inspirationsbrev som handlar om Gränslös utveckling (som du kan ladda ner här nedan) skriver jag bland annat: Genom internet och sociala medier har kontakterna mellan företag och omvärlden suddats ut. Vi är idag endast en knapptryckning från ett världsomspännande nätverk av människor. Nytänkande är idag inget som måste födas av en eller några personer inom ett företag. Det sker i första hand mellan en mängd personer med helt skilda kompetenser och preferenser. En idé som fångas upp kan snabbt utvecklas i en kedja av kreativ kommunikation och växa till en produkt eller tjänst som får en enorm genomslagskraft i marknaden.

 

I en intervju i e-tidningen "Innovation Management" ger upphovsmannen till begreppet open innovation, professor Henry Chesbrough, sin syn på utvecklingen av oppen innovation de senaste tio åren. Han säger bland annat i intervjun att när han 2003 skrev sin första bok i ämnet gjorde han en Google sökning på begreppet oppen innovation och fick 200 träffar. Vilket ska jämföras med när han gjorde samma sökning för några månader sedan och fick 483 miljoner träffar. Han säger vidare att med denna utveckling kan man konstatera att oppen innovation är på väg mot en tipping point.

 

Klicka här och läs hela intervjun men professor Henry Chesbrough i "Innovation Management"

Nytt nummer av Tanka Tankar

Nu är sommarledigheten över och det är hög tid att kavla upp ärmarna.

 

Nedan kan du hämta senaste numret av TANKA TANKAR på temat - Gränslös utveckling

 

Du får gärna skicka det vidare till någon du tror kan vara intresserad

 

Trevlig läsning

Inlägg 26 juni 2012

Aldrig har tillgången till information varit lika omfattande som nu och aldrig har valfriheten varit lika stor. Människors medieanvändning påverkar i hög grad deras verklighetsuppfattning, åsiktsbildning och i förlängningen deras beteenden.

 

Om vi betraktar mängden information som finns att tillgå, via t ex tidningar, Internet, tv, radio, som oändlig så blir den del av den totala information vi får till oss oerhörd slumpmässig. Om vi då samtidigt lever med uppfattningen att denna slumpmässiga information är "sanning" så kommer vår "sanna" uppfattning att bli ytterst begränsad och fragmenterad. Om vi då utgår ifrån att tillgång till ny information är bränslet för att bygga nya kunskaper så kan vi konstatera att avsaknad av information gör att vi mer eller mindre lever med en begränsad och till och med bristfällig kunskap. Därför är det lätt att våra slutsatser blir fel eller starkt begränsade efter som vi enbart utgår från vår egen mentala kunskapsram – eller uttryckt som "ska man vara bombsäker skall man veta lite!".

 

Skillnaderna i mediekonsumtion mellan olika människor ökar. Enligt en undersökning från Göteborgs universitet har andelen som är storkonsumenter av nyhetsmedia ökat samtidigt som de som sällan eller aldrig tar del av nyhetsmedier också ökat. Båda grupperna förväntas öka ytterligare under de kommande åren. Denna utveckling kan förväntas leda till allt större skillnader mellan olika grupper när det gäller hur de uppfattar verkligheten och agerar utifrån denna uppfattning.

 

Om vi vill förändra våra tankemönster måste vi vara nyfikna på att leta och uppmärksamma information och händelser i vår omgivning och ge det företräde i vårt tänkande så det nya hinner utmana det gamla. Först då skapar vi grogrund för nya kunskaper som leder till en större förmåga att ta till oss, tolka, ta ställning och hantera nya händelser i samhället – både lokalt och globalt.

 

Nu tar Tanka Tankar sommarsemester och återkommer i mitten av augusti.

Jag önskar alla läsare av Tanka Tankar en riktigt fin sommar.

Tänk på att när vi kopplar av så är vi som mest mottagliga för nya intryck.

Inlägg 19 juni 2012

Grunden i människans utveckling är vår förmåga att ständigt samla in och bearbeta information och intryck som sedan tolkas och används i en ständig pågående process att söka nya utvecklingsmöjligheter.

 

Att vara intresserad av vad som sker i omvärlden är ett sätt för människan att mentalt förbereda sig inför kommande förändringar. Desto tidigare vi tar till oss vad som sker i omvärlden desto lättare har vi att möta och hantera förändringar – både i det korta, långa, smala och breda perspektivet

 

Alla vet ju hur lätt det är att fastna i gammalt tänk. Har man alltid gjort saker på ett visst sätt är det enkelt att fortsätta på samma väg. I en värld där informationen flödar och vi hela tiden tvingas göra olika val kan det upplevas tryggt att luta sig tillbaka på gamla erfarenheter. Men denna trygghet för oss tyvärr inte framåt - vi fastnar lätt i förlegade mönster. Så vill vi göra oss mer öppna för förändringar så får vi öppna "nyfikenhetsspjället" och vara beredda på att ompröva gamla tankemönster genom att tänka om och tänka nytt för att bättre möta en ny spelplanen med helt nya spelregler.

 

 

Inlägg 14 juni 2012

Förändringar som rör sig sakta märker vi inte av lika lätt som en kris som slår ner som en bomb med omedelbara konsekvenser. Ända sedan 2008 har världsekonomin liknat en tågolycka på film i slowmotion. Visad i rätt hastighet är filmen en riktig rysare. Men fram vevad med en bildruta i taget under flera års tid så börjar vi vänja oss och leva som om det inte är så farligt som vi först trodde. Vi är tillbaka i gamla beteendehjulspår igen.

 

De människor som letar utanför givna spår och ifrågasätter hur man gör saker är de som kommer att ta både tänkandet och handlandet ett steg längre. Felet vi gör är att vi oftast försöker vara kreativa inom områden som vi redan känner till. Samtidigt springer de riktigt radikala innovatörerna i en helt annan ritning och introducerar något som till början inte passar in i de gamla hjulspåren.

 

Om någon hade påstått för 15 år sedan att snart kommer vi att ha en pryl i vår skjortficka eller handväska som kan vara en kamera, radio, kompass, karta, telefon, nätverkscentral och plånbok på en och samma gång - hade vi troligen skakat på huvudet och undrat om personen kom från Mars. Jag tror att utveckling till stora delar handlar om ett synsätt att ingenting är omöjligt och där man drivs av att se utmaningar som en utmaning. Fler borde leta efter nya utmaningar istället för gamla hjulspår. Om utvecklingen inte har något slut så bör det finnas oändligt många nya utmaningar att finna nya lösningar till.

Inlägg 7 juni 2012

Desto snabbare allting händer i vår omvärld desto viktigare är det att vi i god tid upptäcker förändringar i omvärlden genom att vi aktivt spanar efter trender, mönster, sammanhang och händelser som kan påverka vår verksamhet både inom snar framtid och på lång sikt, så vi inte behöver lägga all vår energi på att springa ikapp verkligheten. Med rätt information kan företaget tidigt se affärsmöjligheter där andra ser — ingenting.

 

Som ledare behöver man kontinuerligt träna sin förmåga att tänka och handla strategiskt, det vill säga både kortsiktigt och långsiktigt, för att både kunna nå verksamhetens operativa mål och säkerställa framtida utveckling.

 

Strategiskt ledarskap handlar om att tidigt fånga en idé som har förutsättning för affärsmässig bärighet och forma en strategi för att kunna placera den i praktisk handling en bit in i framtiden. Men det handlar också om att kunna kommunicera den till sina medarbetare och motivera dem i den riktning organisationen ska utvecklas på i ett längre perspektiv.

 

Många ledare upplever att vardagen tar över och det blir liten eller ingen tid över för strategiskt ledarskap, det vill säga det ledarskapet som skall förbereda organisationen för framtiden. Konsekvensen av att inte fokusera på ett strategiskt ledarskap leder ofta till att det operativa arbetet och kompetensutvecklingen i organisationen blir ad-hoc, det vill säga ledarskapet fokuserar på vad som behövs för dagen utan hänsyn till framtiden.

 

I Forbes Magazine beskriver man 5 olika kriterier för ett strategiskt ledarskap.

 

Critical thinking is the mental process of objectively analyzing a situation by gathering information from all possible sources, and then evaluating both the tangible and intangible aspects, as well as the implications of any course of action.

 

Implementation thinking is the ability to organize ideas and plans in a way that they will be effectively carried out.

 

Conceptual thinking consists of the ability to find connections or patterns between abstract ideas and then piece them together to form a complete picture.

 

Innovative thinking involves generating new ideas or new ways of approaching things to create possibilities and opportunities.

 

Intuitive thinking is the ability to take what you may sense or perceive to be true and, without knowledge or evidence, appropriately factor it in to the final decision.

 

Klicka här och läs hela artikeln "How to Develop 5 Critical Thinking Types" i nätupplagan av Forbes Magazine

Inlägg 28 maj 2012

Dagens synsätt i många svenska företagen är fortfarande präglat av landets tidigare industriella prododuktionsframgångar. I stället för att fortsätta fokusera på begreppet produktion bör vi i stället tänka i termerna kring högt värdeskapande. Vi ska givetvis dra lärdom av historien, men inte förvänta oss att tidigare succéer kan upprepas enligt gamla mönster. Sverige är unikt i det avseende att vår industriella struktur har en hög andel tillverkande exportföretag. Det har varit en styrka under en lång tid. Men kan bli en nackdel i det avseende att det befäster en identitet som behöver omprövas för att svensk industri ska kunna möta dagens globala konkurrens. Av gammal vana har vi svårt att uppmärksamma företag som inte syns i form av en produktionsanläggning. Åtskilliga av dagens nya företag ser så annorlunda ut i hur de tänker och organiserar sig att de inte tas på riktigt allvar av beslutsfattarna från den äldre skolan. Ändå heter dagens snabbväxande företag till exempel Google, Facebook, Apple, Microsoft Spotify och Skype. Genom att i allt för hög grad fortsätta att ensidigt fokusera på produktion enligt gamla mönster är risken att många framgångsrika branscher som till exempel design, musik, mode, nanoteknik och IT inte får den uppmärksamhet som de förtjänar i form av framtidens värdeskapande produkter.

Inlägg 21 maj 2012

Jag har flera gånger tidigare ställt frågan - "Vad skall Sverige leva av i framtiden?". Världen står inför en dubbel utmaning:

Vi är i dag över sju miljarder människor med allt högre krav på välfärd samtidigt som de ekologiska, sociala och ekonomiska systemen som ska bära denna utveckling redan är hårt ansträngda. Det finns därför en ökande efterfrågan på hållbara lösningar i hela världen. De lösningar som visar sig fungera har en global marknad!

 

Ett område där Sverige ligger långt fram och har stora möjligheter att bli världsledande är miljöteknik. Totalt exporterade Sverige miljöteknik för 32 miljarder kronor 2009. Kina är idag Sveriges näst största exportmarknad för miljöteknik (störst är Tyskland). I Kina, Indien och Sydamerika handlar det om enorma utmaningar när dessa länder genomgår världshistoriens största och snabbaste urbaniseringstillväxt. Marknaden för miljöteknik kommer att vara enorm. Mer är en tredjedel av Kinas stimulanspaket på omkring 4000 miljarder kronor går till miljöteknik och energiinvesteringar.

 

För några år sedan beslöt Siemens, Europas största verkstads och industrigrupp, att satsa på ett affärsområde de kallar infrastruktur och städer. Företaget skall förse världen med vindkraftsparker, tunnelbanor, höghastighetståg, smarta skyskrapor, intelligenta elnät, och återvinningssystem. Redan i fjol kom en tredjedel av omsättningen eller 28 miljarder euro från sådana miljörelaterade produkter och tjänster.

Inlägg 14 maj 2012

Ekonomiska kriser och ökande jobbkonkurrens har de senaste åren skapat en press och stress som hämmar kreativiteten på våra arbetsplatser. Dagens svenska arbetsplatser är för dåliga både på nytänkande och på kundfokus. Det hävdar årets upplaga av Sverigestudien som varje år sedan 2009 kartlagt värderingar kring arbetsliv och samhälle. 1000 personer ur ett tvärsnitt av befolkningen har svarat på frågorna.

 

För ett land som Sverige som i flera studier anses vara bland världens bästa på innovation och kreativitet ger resultatet i Sverigestudien en oroväckande bild. Stämmer det är det förstås ödesdigert för Sveriges företag som i stor utsträckning lever på hoppet om den svenska innovationskraften som en framtida konkurrensfördel. Ett företag som inte proaktivt har förmågan att ta in omvärlden kommer att ha svårt att skapa nya värden för marknaden.

 

När jag läser studien slås jag av likheten mellan årets och förra årets resultat (se mitt inlägg nedan från 20 maj 2011). I Sverigestudien 2012 skriver författarna – "Sverigestudien är en karta för dialog om framtiden, nästa steg är att använda den". Man får hoppas att detta arbete kommer igång på allvar inom alla företag i Sverige så att nästa års resultat inte blir ytterligare en kopia på tidigare resultat.

 

Klicka här och ta del av hela Sverige Studien 2012

Inlägg 7 maj 2012

Är all nytänkande nytänkande? Jag tror det är viktigt att skilja på olika sorters nytänkande. Merparten av all nytänkande handlar om vardagsförbättringar, att göra saker lite bättre och lite snabbare och lite mer kostnadseffektivt i syfte att öka produktiviteten. Men så finns det ett nytänkande som är radikalt och omstörtande som leder till fundamentala förändringar i samhället. Det är ofta dessa radikala innovationer som leder till helt nya beteendeförändringar.

 

Joseph Schumpeter myntade begreppet kreativ förstörelse: radikala innovationer som medför en på längre sikt hälsosam nedbrytning av existerande strukturer. Ett tydligt exempel är hur läs och surfplattorna snabbt och radikalt utmanade det tryckta materialet. 1998 var den svenska dagspressens samlade upplaga 4,2 miljoner exemplar. 2010 hade den minskat med 17 procent till strax under 3,5 miljoner. Under samma period har morgontidningarna tappat mer än 20 procent av sina annonsintäkter, enligt Tidningsutgivarna, TU. Det valet läsarna har idag är om man skall köpa eller prenumerera på en papperstidning eller om man skall läsa tidningen i telefonen eller surfplattan. Tryckt media står utan tvekan inför det mest dramatiska som hänt sedan tryckpressen uppfanns.

Inlägg 2 maj 2012

Är tillverkningsindustrin något gammeldags som hör till en svunnen epok medan den postindustriella utvecklingen är framtiden? Eller är det dags att satsa på en utveckling där distinktionen mellan industri-, tjänste- och upplevelsesektorn suddas ut, till förmån för ett helt nytt synsätt som bygger på utveckling av produkter som bärare av ett högt värdeskapande.

 

Dagens synsättet i många svenska företagen är fortfarande präglat av landets tidigare industriframgångar. I stället för att fortsätta fokusera på begreppet produktion bör vi i stället tänka i termerna kring värdeskapande produkter. Vi ska givetvis dra lärdom av historien, men inte förvänta oss att tidigare succéer kan upprepas enligt gamla mönster. Sverige är unikt i det avseende att vår industriella struktur har en hög andel tillverkande exportföretag. Det har varit en styrka under en lång tid. Men det är en nackdel i det avseende att det befäster en identitet som behöver omprövas för att svensk industri ska kunna möta dagens globala konkurrens.

 

Dagens svenska storföretag kommer inte att uppstå i form av ett nytt SKF, Ericsson Sandviken eller Atlas Copco. Genom att i allt för hög grad fortsätta att ensidigt fokusera på produktion enligt gamla mönster är risken att många framgångsrika branscher som till exempel design, musik, mode, nanoteknik och IT inte får den uppmärksamhet som framtidens produkter som de förtjänar. Av gammal vana har vi svårt att uppmärksamma företag som inte syns i form av en produktionsanläggning eller ett stort huvudkontor. Åtskilliga av dagens nya företag ser så annorlunda ut i hur de tänker och organiserar sig att de inte tas på riktigt allvar av beslutsfattarna från den äldre skolan. Ändå heter dagens snabbväxande företag till exempel Google, Facebook, Apple, Microsoft Spotify och Skype. 

Inlägg 23 april 2012

Filmen nedan handlar om personer som vågade gå sin egen väg för att förverkliga en dröm och en idé. Dessa personer lyssnar inte alltid på vad andra tycker och tänker och följer inte alltid alla regler och normer och uppfattas ofta som lite struliga och på gränsen till besvärliga. Men de vet vad de vill och det är inte sällan som de lyckas och då hyllar vi dem, men tyvärr inte förrän i efterhand. Det som skiljer dessa människor från andra är just modet att våga gå sin egen väg, lägga ribban högre än förnuftet och hålla fast vid sin ambition trots motgångar. Vi behöver fler personer som vågar lämna den normala trygga mallen och leta nya vägar. Personer som är nyfikna, envisa och vågar tänka annorlunda och inte minst passionerade av att lyckas.

 

Here's to the crazy ones.

The misfits.


The rebels.


The troublemakers.


The round pegs in the square holes.


The ones who see things differently.


They're not fond of rules.


And they have no respect for the status quo.

You can quote them, disagree with them, glorify or vilify them.


About the only thing you can't do is ignore them.


Because they change things.

They push the human race forward.


And while some see them as the crazy ones,
we see genius.

Because the people who are crazy enough to think
they can change the world,

are the ones who do.

 

Think different.

Inlägg 17 april 2012

"Ut med det gamla och in med det nya" har länge varit kärnan i klassisk marknadsföring. Men något håller på att hända. Vi rör oss mer och mer mot ett beteende där vi vill ha allt men inte äga något? Är vi på väg mot ett samhälle där vi allt mer och mer accepterar att inte äga det vi behöver utan nöjer oss med att hyra eller betala för den delen vi använder.

 

Intresset för olika prylars historia och bakgrund ökar kraftigt bland dagens medvetna konsumenter som samtidigt som dom vill ha något också bryr sig om sociala och miljömässiga aspekter av sin konsumtion. Den klassiska konsumtionen – köp, slit och släng – håller på att förändras mot köp – byt – använd och lämna vidare. I framtiden blir ägandet mindre viktigt och det handlar mer om förvaltning innan saker går vidare till någon annan. Att sälja vidare över nätet eller hyra kommer att få en ännu större betydelse om vi betraktar den ohämmade miljöpåverkan som överkonsumtionen skapar. Svenskarna sålde varor på Blocket för 212 miljarder kronor under 2010, vilket motsvarade 6,4 procent av Sveriges BNP.

Inlägg 10 april 2012

År 2030 förväntas tillväxtmarknaderna producera 70% av världens BNP-tillväxt. Tio år senare kommer deras börsvärde vara 1,2 gånger mer än den utvecklade världen. Denna tillväxt är långt mycket större än prognoserna för Europa under de kommande tjugo åren.

 

I en ny rapport - "8 miljarder affärsmöjligheter" - lyfter man fram Human Resources som den stora utmaningen för företag som vill lyckas på den globala tillväxtmarknaden. Författarna till rapporten menar att kultutella och mjuka mänskliga frågor kommer att vara morgondagens hårda framgångsfaktorer.

 

Rapporten pekar bland annat på följande rubriker:

 

Förstå stora trender

Vårda sitt kulturella IQ

Integrera huvudkontorens funktion

Bemästra komplexitet

 

Klicka här och läs artikeln "HR issues – Key success factors of tomorrow" från Roland Berger Strategy Consultants

 

Klicka här för att ladda ner rapporten  "HR goes global – Emerging markets change the HR agenda"

Inlägg 19 mars 2012

Trots min beslutsrätt som chef hamnar jag ofta i en situation där jag tvingas inse att min beslutskraft inte är tillräcklig. Då krävs synpunkter, kunskap och erfarenhet från andra för att beslutet ska bli så kvalitativt som möjligt. Här ligger skillnaden mellan beslutsrätt och beslutskraft. Beslutsrätten har jag fått med mig i min roll som chef. Beslutskraften är dock kopplad till mina kunskaper om det jag skall fatta beslut om.

 

Jag hör vad du säger men jag lyssnar inte! - Lyssnande är det säkraste och mest effektiva sättet att få till sig den information jag behöver för att fatta ett bra beslut. Men många chefer ignorerar ofta detta och lägger istället all fokus på att finslipa och formulera sina egna åsikter i tron att den egna uppfattningen då blir bättre och mer effektiv.

 

Detta synsätt kan fungera mycket väl om du redan vet allt. För dem som inte gör det kan lära sig en hel del genom att studera "The executive's guide to better listening", som tar upp hur man bygger en större kunskapsbas genom att lyssna och ta till sig andras utmanande synsätt och nytänkande. Lyssna blir nyckeln till nya idéer.

 

Klicka här och ta del av "The executive's guide to better listening" från McKinsey&Company

 

Tips! När ni kommer ner en bit i texten finns en klickbar gul ruta - A field guide to identifying bad listeners – som beskriver sex stycken olika typer av "dåliga lyssnare".

Inlägg 13 mars 2012

Förr var näringslivet reglerat utifrån fasta gränser och givna spelregler. Idag lever vi i en global och gränslös värld som i hög grad präglas av en ständig utvecklings- och förnyelsekamp som ställer stora krav på flexibilitet, tillgänglighet och lyhördhet dygnet runt. Ett så kallat 247365-samhälle.

Denna gränslöshet både påverkar och ställer nya krav på företag, ledare och medarbetare. Det kommer att bli svårt att klara sig på marknaden för de företag som försöker avskärma sig från det gränslösa samhället genom att hålla kvar vid gamla regler, normer och strukturer. Företagen måste finna nya sätt att hantera denna gränslöshet när det gäller exempelvis tillgång till nya marknader, information, kompetens och nytänkande.

För att möta denna utveckling är många företag på väg att lämna en kultur som bygger på styrning och kontroll till förmån för en kultur som bygger på tillit och förtroende. En kultur som utgår från tydligt förankrade mål genom hela organisationen, delaktighet och involvering för att främja en öppen kommunikation, självständiga medarbetare som arbetar utifrån frihet under ansvar, ständig dialog som skapar lärande och ett coachande ledarskap som stöttar och skapar förutsättningar för utveckling och prestation. En sådan kultur kan sammanfattas i orden – gränslös arbetsglädje.

Inlägg 5 mars 2012

Lagom är ett begrepp som sitter djupt i vår kultur tillsammans med Jantelagen. Men kapar vi alla längs med knäna så är alla inte lika långa - alla är lika korta. Globaliseringen i världen har de senaste årtionden tillsammans med allt effektivare teknik och IT-hjälpmedel gått snabbare än möjligheterna att ersätta bortfallet av de arbetstillfällen som gått förlorade på grund av denna utveckling. Förr kunde en person med genomsnittlig utbildning få ett genomsnittligt jobb med en genomsnittlig lön. Men idag finns det fler som är genomsnittliga än det finns arbetstillfällen. Varför skall arbetsgivarna nöja sig med genomsnittlig kompetens när de kan få tag i kompetens som ligger över genomsnittet. Genomsnittet räcker inte längre, var och en måste lägga till något extra som gör att man kan tillföra ett mervärde som märks och gör skillnad. I ett samhälle där genomsnittet får allt mindre betydelse i arbetslivet behövs det ett helt nytt sätt att se på kompetensutveckling för att ta oss förbi genomsnittet. Jag tror att många ungdomar vet var de nya kompetensområdena finns men att vi som idag sitter vid rodret har svårt att både se och förstå dessa områden och än svårare att skapa förutsättningar för att de skall kunna utvecklas till helt nya arbetstillfällen.

Inlägg 28 februari 2012

Att chefer måste kunna kommunicera har länge varit känt, men idag gäller det också att kunna kommunicera på rätt sätt med rätt teknik. Den effektive och strukturerade chefen från 80- och 90-talet som fokuserade på att äga "sanningen" för att inte tappa kontrollen, får det svårt om han eller hon inte förstår och anpassar sig till dagens kommunikationssätt.

 

Om det finns ett missnöje på en arbetsplats når det snabbt ut via bloggar, Facebook eler Twitter. Det är svårt att påstå att man är bra på att kommunicera och leda om det finns 100-tals inlägg på olika sociala medier som tycker tvärtom. Inläggen behöver inte vara sanna men inte heller felaktiga. Det är bara deras upplevelse av verkligheten. Som ledare kan vi bara försöka ge en så bra bild som möjligt när vi kommunicerar, men vi kan aldrig hindra andra att ha åsikter, även om de sker på ett mer öppet sätt idag än förr. För dagens ledare gäller det att förstå att han eller hon inte längre kontrollerar informationsflödet, men kan mycket väl ta del i den pågående diskussionen.

 

Fördelen med dagens transparenta kommunikation är att det blir lättare att få mer engagerad och involverad personal kring olika företagsfrågor. De flesta vill veta hur det går för företaget och hur de bidrar till helheten. Man kanske inte måste veta allt som händer i och kring företaget för att klar sitt jobb. Men man känner sig mer betydelsefull om man blir informerad. Folk vill känna sig stolta över sin arbetsplats. De vill berätta om sitt företag för sina vänner och de skall tycka det verkar ett intressant och spännande företag. Desto mindre involverade vi bli desto mindre engagerade blir vi och till sist blir arbetet en transportsträcka till man skall gå hem igen – och koppla upp sig mot världen.