Inlägg 12 november 2012

Vid ett seminarium för några veckor sedan mellan ett antal ledare från näringslivet och de personer som fått stipendiet "Ungt Ledarskap" gav före detta generaldirektören för Riksrevisionsverket, Inga-Britt Ahlenius, följande råd till seminariets unga ledare. "Strunta i ledarskapslitteraturen. Ledare är inget man kan läsa sig till. Satsa i stället på din personliga utveckling. Läs Tranströmer, Homeros och Garcia Marquez. Vidga dina perspektiv med musik, teater, resor och naturupplevelser. En trygg chef är inte bara trogen sina värderingar i ledarrollen, utan i livets alla roller".

 

När Steve Jobs, en tid före sin bortgång, presenterade storsäljaren IPad 2 upprepade han att bakom Apples framgång finns ett lyckligt äktenskap mellan teknik och humaniora. Tekniken är inte tillräcklig i sig utan framgången beror på att den har förenats med en förståelse för kulturella och humanistiska aspekter.

 

I en intervju i Wall Street Journal, som i förra veckan utnämnde Jack Dorsey (som bland annat utvecklat Twitter) till Innovator of The Year inom teknologi säger han: "Min personliga filosofi är att kreativitet handlar om att hitta icke-linjära vägar mot en lösning. Och det bästa sättet att göra det är att ha kunskaper inom många olika områden".

 

Det kan också nämnas att vid Princeton, världens femte bästa universitet enligt "world university rankings / 2010-2011" läser alla studenter först en grundutbildning i "liberal arts" – humaniora i bred mening, inklusive konsthistoria och samhällsvetenskap – för att få en bred allmänutbildning . Först därefter väljer man yrkesinriktning. Som exempel kan nämnas att personer som lärt sig att studera konst och bild blir skickliga på att lägga märke till subtila detaljer. En kunskap som kan vara ytterst värdefull när man letar trender och nya affärsmöjligheter i marknaden.

 

En tanke som blir allt tydligare för mig är att det är ofta inom kulturvärlden som nya värden i form av böcker, film, teater och konst skapas utifrån visioner, fantasi och nyfikenhet. Många företagsledare och andra chefer borde göra till vana att föra samtal med författare, filmare, konstnärer och andra kreativa fria yrkesgrupper för att få insikt om andra sätt att tänka och skapa. Förutom Steve Jobs och Jack Dorsey kan vi också låta oss bli inspirerad av Leonardo da Vinci som både målade Mona Lisa och samtidigt skissade på helikoptrar. Han drog inga skarpa gränser mellan att vara konstnär och tekniker.

Inlägg 2 november 2012

Det alltför vanliga, alltför vardagliga, det vi nästan har slutat att se brukar vi kalla för omedvetna mönster.

 

För flera år sedan lyssnade jag till en föredragshållare. Jag minns varken namnet på föredragshållaren eller ämnet på föredraget. Det jag fastnade för var hans definition på begreppet prognos - "Prognos är som att köra bil genom att titta i backspegeln. Vi färdas framåt utifrån den information som ligger bakom oss".

 

Det vanligaste synsättet att betrakta framtiden bygger på just prognoser utifrån ett rationellt omedvetet eller medvetet backspegelstänkande utan hänsyn till att den information vi använder som underlag för våra beslut om framtiden, är information vi redan känner till. Frågan är om all tillgänglig statistik i form av tabeller och diagram inte gör oss bättre utan tvärtom sämre på att förutse vad som kommer att hända i framtiden.

 

I vår alltmer turbulenta och föränderliga värld kommer omvärlden inte att utvecklas "som den borde". Vi måste därför bli bättre på att lära oss att möta framtiden genom att våga tänka det ogjorda – att bryta invanda mönster. Men i vår stressade vardag där vi hela tiden fokuserar på att producera och leverera tvingar vi hjärnan att gång på gång återanvänder gammal information då det kräver mindre tid och energi än att tänka nya tankar. Men samtidigt missar vi möjligheten att nå nya insikter. Precis som Kronblom borde vi ta oss tid att lägga oss på sofflocket och tänka på allt och ingenting. Då ökar möjligheterna för hjärnan att söka sig till de mer avlägsna partierna i hjärnbarken där vi ruvar på information som vi knappt är medvetna om. Eller som hjärnforskaren Mark Jung-Beeman, vid Northwestern University i USA, uttrycker det "din hjärna vet mycket mer än vad du själv gör".

 

Kom i sista minuten att tänka på följande historia.

 

En man arbetade febrilt i skogen för att såga ner ett träd.

– Vad gör du? frågar jag.

– Ser du inte det, jag håller på och sågar ned det här trädet!

– Du ser alldeles utpumpad ut, hur länge har du hållit på?

– Över fem timmar, och jag är alldeles slut. Det är ett hårt arbete.

– Men varför tar du inte rast i några minuter och vässar sågen? Det skulle    

   säkert gå mycket fortare då.

– Jag har inte tid att vässa sågen, jag har för bråttom med att såga.

Inlägg 26 oktober 2012

Att kunskapssamhället är på väg att ta över industrisamhället är något vi talat om länge. Internet har utan tvekan varit den enskilt största påverkandefaktorn för denna förskjutning. Nu kan man också mäta effekten av detta paradigmskifte.

 

Internet förbrukar mer energi än den mycket energikrävande pappersindustrin. En enda pappersmaskin av någorlunda format förbrukar mer elektricitet än en medelstor svensk stad. Men nya uppgifter visar, att internet förbrukar mer energi än pappersindustrin.
Det är New York Times, som har kommit fram till, att internet, och framförallt de servrar, som distribuerar nättrafiken, drar mer ström än världens pappersindustrier tillsammans. Dessutom använder servrarna påslagna dieselgeneratorer som back-up för oönskade strömavbrott.
Datacentralerna förbrukade 76 miljarder kilowatt år 2010, medan pappersindustrin gjorde av med 67 miljarder kilowatt.

 

Ett annan effekt i kunskapssamhället är att internet fortsätter att sprida sig neråt till allt yngre barn. Enligt undersökningen "Svenskarna och Internet 2012" ligger gränsen för när hälften av en åldersgrupp börjat använda Internet kring 3 år. Sedan slutet av 90-talet har nybörjaråldern sjunkit med ungefär ett år för varje år som gått. 1997 hade hälften av 15-åringarna börjat använda Internet, tre år senare använde hälften av 13-åringarna nätet, år 2004 var nybörjaråldern nere i 9 år och 2010 var nybörjaråldern 4 år.

Inlägg 16 oktober 2012

Desto mer van man är vid något, desto mindre stimulans ger det till vårt tänkande. Vi fastnar då lätt i invanda tankemönster. Vi är vana vid att söka svar och lösningar inom ramen av logiskttänkande där A alltid kommer före B. Genom att se på en frågeställning från helt nya perspektiv kan man få överraskande lösningar som ligger utanför våra invanda tankemönster.

 

Ett målande exempel är arkitekten som hade byggt ett bostadsområde och tillfrågades av fastighetsägaren var han tyckte att de asfalterade gångvägarna mellan husen skulle löpa. Arkitekten föreslog att man skulle anlägga gräsmattor över hela området. Efter sex månader kunde man konstatera ett antal upptrampade stigar, som både var kortaste och bekvämaste för de som bodde i området. Nu var det dags att asfaltera.

Inlägg 11 oktober 2012

Förändringsledarskap handlar till stor del om att få så många med sig kring en idé att man når en kritisk massa som skapar förändringskraft i organisationen. Eller som Malcolm Gladwell uttrycker det i sin bok The tipping point – "The tipping point is that magic moment when an idea, trend or social behaviour crosses a threshold, tips, and spreads like wildfire"

 

Tipping point effekten sammanfattas på ett träffsäkert sätt i filmen nedan

Inlägg 5 oktober 2012

Att tänka nytt kommer alltid att vara större än att tänka gammalt. Det nya ligger framför oss och det gamla bakom oss. Att tänka nytt handlar om att bryta invanda mönster och se nya möjligheter och lösningar.

 

Columbi ägg tricket tillskrivs i historieböckerna Christofer Columbus. Men det påstås att den italienska arkitekten Filippo Brunelleschi gjorde det så kallade Columbi ägg tricket över åttio år tidigare än Columbus. Filippo Brunelleschi ville bygga kupolen till katedralen i Florens men vägrade att visa upp ritningar och modell. Han sa att den som kunde ställa ett ägg på ett marmorbord borde få bygga kupolen. Ingen lyckades. Brunelleschi tryckte då till ägget så det stod upprätt. De andra arkitekterna sa att det där kunde vi också ha gjort. Ja vist, sa Brunelleschi, och den som har sett ritningarna kan bygga kupolen. Han fick jobbet. Men inte ägget. Det gick till Columbus.

 

Lösningen var självklar men ingen var så fri i tanken att man såg förbi invanda mönster. Ibland behöver vi problemlösande specialister och ibland behöver vi nytänkare för att se nya möjligheter. När ett problem kan lösas med hjälp av erfarenhet är det bra med specialistkunskap. Men om vi står inför nya utmaningar och letar nya möjligheter så är det inte erfarenheten som kommer att hitta den där unika lösningen. Då kan det räcka med en person som vänder tänket, går på tvären och får en "wild and crazy"-tanke. En tanke behöver inte vara fel bara för att man är ensam om den. Den är bara ny och den ligger i framtiden.