Inlägg 29 nov 2013

Enligt en global undersökning från Gallup är bara 16 procent av svenskarna engagerade i sina jobb medan 73 procent är oengagerade.

 
Nu tror jag att man inte ska ta siffrorna för bokstavligt.  Men i stort är slutsatserna i rapporten både intressanta och oroväckande. Om vi kunde flytta några procent av de anställda från gruppen ”inte engagerade” till ”engagerade” skulle vi troligen öka Sveriges konkurrenskraft och BNP markant. Här finns en stor utvecklingspotential för företag genom att skapa bättre ”organisatoriska hygienfaktorer” som motiverar individen att utveckla sig (nya idéer, ansvar och drivkrafter).

Hög produktivitet är en förutsättning för att svensk industri ska kunna behålla sin konkurrenskraft på en global marknad som i sin tur bidrar till en ökad välfärs i landet.
Men produktiviteten i svensk industri börjar nu nå en nivå där vi ”äter oss ur huset”. Det hjälper inte att företag ständigt ändrar sin organisationsstruktur när vi fortsätter resa på gamla beteende stigar. 

När företag skall genomföra ett utvecklings och förändringsarbete måste varje organisation (ledningen) först bli medvetna om de ”organisatoriska blockeringar” som finns inbyggda i organisationen. Eller som någon uttrycket det ” kulturen äter strategier till frukost”.

Man kan se på frågeställningarna i Gallup undersökningen att man fortfarande ställer frågor utifrån industrisamhällets organisationsmodell som bygger på hierarki, styrning och avgränsningar. Man utgår ifrån att all kraft och kunskap finns lagrad inom företagets som i en hermetisk tillsluten behållare. Det är bara att konstatera att vi lever mitt i 2000-talets affärsprocesser som bygger på ett kunskapssamhälle, men försöker fortfarande sköta det utifrån 1900-talets industriella ledningsteorier och människosyn. Industrisamhället bygger på kollektivism utifrån ”piska och morot” för att skapa prestation medan kunskapssamhället bygger på självständighet, inspiration, motivation och gränsöverskridande nätverk för att skapa kreativ utveckling.

Om vi studerar dagens unga kreativa företag kan dessa personer inte stava till ordet organisationsschema. De arbetar i olika nätverk som bygger på att ”ge och ta”. För att få måste man ge, vilket skapar en inspirerande och kreativ spiral. När man anställer en person i den yngre generationen får man inte bara tillgång till personens kompetens utan också hela dess fysiska och digitala nätverk. Om vi begränsar individens möjlighet att använda sina nätverk kommer de snart att lämna företaget. Produktivitetspotentialen i framtiden ligger inte i företagets ”behållare” utan i “mellanrummet” i de interna och externa gränsöverskridande nätverken. Så frågan är om inte merparten av de 16 procent i Gallup rapporten som ligger i gruppen ”engagerade” finns i de ”nya” organisationerna. Men jag tror också att fler ledare i industrin måste ställa sig frågan ”hur får vi individer från de 73 procent som inte är engagerade att flytta sig till gruppen ”engagerade”.
 
Den största utvecklingspotentialen för de flesta organisationer ligger inte i att öka kontroll och styrning utan att i skapa färre chefsnivåer, öka ansvaret för individen, arbeta med tvärorganisatoriska grupper (fokus på vad som sker mellan människor snarare än vad som sker inom olika enheter), skapa ”fria ytor” för nytänkande (avsätta tid för de som vill träffas och tänka nytt, för vi vet inte under vilken sten framtiden ligger). 

​Klicka här om du vill läsa hela Gallup rapporten - State of the global workplace report 2013

Inlägg 22 nov 2013

Inlägg 22 nov 2013

Den massproducerande industrin där produkterna blir mer av samma sak skapar mottrender där fler och fler söker unika lösningar. Inte som en antidemonstration utan i första hand för att det är möjligt att göra det.

Makerrörelsen, eller ”Do It Yourself” (DIY), som den också brukar kallas, har funnits under en längre tid bland annat inom musik, mode, mat, film och foto och ännu tidigare kallade vi det för "hemslöjd".

På senare år har makerrörelsen vuxit sig stark genom möjligheten att skapa "egenfabriker" med hjälp av bland annat olika digitala tekniker och på senare tid 3D-skrivare som genom additiv teknik kan skriva ut saker i olika material. Tekniker som gör att vi kan förflytta den industriella massproduktionen till individuell unik produktion.

Studier vid Harvard- och Yale-universiteten har visat att människor sätter ett stort värde på ting som de själva producerat helt eller delvis. Upptäckten kallas för Ikea-effekten. En effekt som ligger bakom bland annat flera datorspels framgångar, till exempel Minecrafts, där spelarna själva får bygga upp den värld spelet skall innehålla.

Om vi ser den industriella världen som systemet så skapas det i dag allt fler system utanför systemet. På många platser runt om i världen, bland annat i Stockholm, Malmö och Göteborg, finns så kallade Maker Space, där medlemmar driver utveckling och tillverkning med gemensamt ägda tekniker och maskiner. Sedan 2005 finns också tidskriften Magazine Make. 

Länk till Magazine Make

Inlägg 15 nov 2013

Vägen till förändring ligger bland annat i att bryta sig loss från förlegade begrepp som styr både tanke och handling i fel riktning.

Alla kommer vi ihåg backhopparen Jan Boklöv med sin unika
”V-stil”. Ett begrepp som kom att förändra tekniken för backhoppning i all framtid. I dag använder hela världseliten
V-stilen.

När det växer fram nya begrepp uppstår ofta något nytt och spännande. När existerande begrepp ifrågasätts, utmanas och omformas skapas förutsättningar för nya handlingsmönster. Gamla begrepp är sådana som vi känner igen och som omedvetet styr vårt sätt att tänka. Människor agerar på hur vi uppfattar världen och inte på hur världen är i verkligheten.

Många begrepp har ändrats i sin betydelse och vissa har helt försvunnit. Bland annat delar vi fortfarande in människor i arbetare och tjänstemän och näringslivet i industri- och tjänsteföretag. Vilket är begrepp som vi ärvt med oss in i en globaliserad och digitaliserad värld, där allt fler gränser suddats ut i olika gränsöverskridande nätverk mellan människor, länder och organisationer.

Vi kan inte fortsätta använda en förlegad endimensionell begreppsvärld när vi lever i en tid som präglas av dynamik och förändring. Om vi betraktar världen med fel begrepps-uppfattning är risken stor att även lösningarna blir fel. Vi talar idag om behovet av innovation, men vi är också i behov av begreppskreativitet.


 

Inlägg 8 nov 2013

I vår ledarroll letar vi efter ”känna igen” för att skapa en
trygghet att vi har läget under kontroll. Genom att söka upp gamla ”känna igen” skapar vi ett logiskt tänkande som ger en mer ordnad och förutsägbar bild av en situation än den egentligen är.


Vilket leder till en villfarelse att vi alltid kan hantera nya situationer utifrån tidigare erfarenheter. Men en ny situation är alltid en ny situation och aldrig en kopia på en tidigare händelse. Det är precis som när ett klädmode vi känner igen kommer tillbaka. Då plockar vi glatt fram våra gamla plagg ur garderoben men kan ganska fort konstatera att små men avgörande detaljer ändrats och de är lika passé som tidigare.

Det som sker här och nu och behovet av kompetens för att lösa situationen kan inte skiljas i tid och rum.

Sanningen är att en ledare aldrig kan veta exakt vad som kommer att hända i en given situation. Varje problematisk situation är unik och måste hanteras “här och nu” i sanningen ögonblick.

Man kan göra en liknelse mellan ledarskap och ett Formel-1 lopp. I ett F1-lopp körs bilarna i ett mycket högt tempo. För att överleva och ha en chans att vinna måste föraren vara intuitiv i både sitt tänkande och handlande. Så när hastigheten är 300 kilometer i timmen måste föraren momentant kunna ta in, analysera och agera på olika situationer i loppet. Lösningen heter träning, träning och åter träning – i verkliga situationer



Inlägg 1 nov 2013

För att hänga med i den allt snabbare utvecklingstakten på den globala marknaden behöver företag individer med förmågan att hantera komplexa situationer och se nya sammanhang.

Desto fler människor som samverkar desto snabbare skapar man nya kunskaper och värde. Men hur lär och utvecklas man bäst tillsammans? Man skulle också kunna ställa frågan "hur smakar en apelsin"? En enkel fråga kan man tycka, men vad svarar man? Jag tror att alla kan känna smaken av en apelsin men få kan beskriva den så någon annan förstår. Enklaste sättet är att dela ut apelsiner till alla och sedan tillsammans diskutera upplevelsen. Genom att utsättas för intryck, reflektera och bygga insikter som man sedan delar med andra skapas gemensamma referensramar som kan ligga till grund för att se nya sammanhang och lösningar.

Inlägg 25 okt 2013

Med internet har vi fått en öppen, transparent global marknadsplats där alla kan vara med, oavsett geografiskt läge.

Dagens digitala teknik ger människor verktyg att uttrycka sig publikt, fritt och ocensurerat och allt fler gör det genom att sprida olika budskap i text, bilder och filmer genom bloggar och olika sociala medier.

Tidigare fungerade olika stora mediabolag, så som tidningar, Tv, radio, skiv- och filmbolag, som ett ”filter” för vad och vem som fick möjlighet att komma fram i offentligheten. Man kan säga att makten har förflyttats från centrum hela vägen ut i periferien. Det som tidigare hände i periferin kunde väljas bort, sett från maktens centrum, men är idag tillgängligt för alla.

Som konsumenter är vi vana vid att kunna påverka via kommunikation över olika forum på nätet. Vi köper från företag vi tror på och bojkottar de som vi inte upplever gjort sig förtjänta av ett förtroende. Om vi gilla eller inte gillar ett företags beteende så delger vi våra uppfattning via våra digitala nätverk. Öppet att beskåda för alla över hela världen.

Men vi uttalar oss inte bara som konsumenter vi uttalar oss också som anställda, medborgare, chefer med mera. I den digitala kommunikationen knyts privatlivet och jobbet samman i ett allt tätare mönster. Man kan säga att via människors digitala nätverk finns en dynamik som lever sitt eget liv och inte delar in individens i olika faser eller delar. När ett företag anställer en individ anställer den inte bara en person utan ett helt nätverk.

Många företag satsar idag på direktkommunikation med individen utan att passera de etablerade medierna. Den tidigare SAS chefen Jan Carlzon lär ha sagt redan vid millenniumskiftet att alla företag kommer att ha en egen TV-kanal. Nu ser vi hur företag i allt högre utsträckning börjar äga TV-kanaler på samma sätt som de under lång tid startat tidningar. Handelsbanken har gjort en ambitiös TV-satsning som enligt vissa bedömare har fler tittare än TV4 Play.

 Klicka här och ta en titt på Handelsbankens professionella TV-utbud

Inlägg 16 okt 2013

I går avslutades Industridagen i Göteborg där politiker och näringslivet under två dagar träffades för att diskutera svensk industri. Två ämnen som låg i fokus var innovation och jobb. Inte konstigt för ett land som Sverige där tillverkningsindustrin står för över 70 procent av landets totala export som genererar enorma världen i intäkter för landet.

Samtidigt visar färska siffror från EUs statistikbyrå Eurostat att Sverige har på årsbasis det största fallet i industriproduktion av alla EU-länder. Industriproduktionen i EU sjönk i augusti i år jämfört med samma månad i fjol i genomsnitt med 1,8 procent – men i Sverige var fallet ännu större: -7,9 procent. Under augusti steg industriproduktionen i EU medan den i Sverige minskade näst mest: -2,8 procent. Om detta beror på cykliska faktorer eller om det är en neråtgående trend framgår inte. Men varningslampan lyser rött.

Vi kan konstatera med relativt hög sannolikhet att Asiens och så småningom Afrikas andel av världens befolkning och världsekonomin kommer att fortsätta växa. Flera utvecklingsländer, exempelvis Kina, har på relativt kort tid utvecklats från ett bondesamhälle till ett land med fokus på produktion för export till investeringar i högteknologiska företag, infrastruktur och städer och i förlängningen en gigantisk konsumtionstillväxt. Konkurrensen i världen är redan hård och kommer att bli ännu hårdare. Företag och kapital arbetar idag i en gränslös värld där man utgår från en rationell kalkyl utifrån var man utvecklar och tillverkar vad på bästa sätt och till lägsta kostnad.

Idag utgör Sveriges befolkning 1,4 promille av världens. En andel som de närmaste 30-40 åren kommer att sjunka inte bara i Sverige utan i hela Europa och Nordamerika.

Med 1 promille av världens befolkning i framtiden samtidigt som befolkningen inkomster, utbildning och teknikutveckling växer i tillväxtländerna kan ingen i Sverige slå sig till ro.

I rapporten från McKinsey, Urban world: The shifting global business landscape, kan man bland annat ta del av bilden nedan som visar att år 2025 kommer nästan 230 företag på Fortune Global 500 vara grundade i tillväxtländerna. Vilket är en ökning med 206 företag från år 2000. I rapporten kan man också läsa om hur tillväxtländernas växande städer är fyllda med miljontals nya och alltmer välmående konsumenter, som skapar en ny tillväxtmarknad i en tid då mycket av den utvecklade världen står inför en långsammare tillväxt. Vi får inte glömma att många av västvärldens största företag grundades för många år sedan och har i generationer fått behålla sin nuvarande status. En status som inte längre är lika given som förr.

Tillbaka till industridagen i Göteborg där våra politiker tävlade om vem som kunde leverera flest superlativ med tillhörande löften. Men innovation och nya jobb skapas inte av politiker, de skapas av kreativa individer och nytänkande företag.

För att möta framtidens utmaningar behöver Sverige få igång en folkrörelse som bygger på nyfikenhet, nytänkande och entreprenörer som tar initiativ, experimenterar, och driver på för att omvandlar nya kunskaper till nya produkter och nya jobb – stora som små.

 
Klicka här och läs rapporten, Urban world: The shifting global business landscape, från Mckinsey

Inlägg 11 okt 2013

Misstag förefaller uppenbara när vi gjort dem. Men det är bara för att vi kan bedöma dem i efterhand. Det var omöjligt att veta i förväg. Men i efterhand kan vi alltid lära av våra misstag. Därför är misstag inget misslyckande utan ett lärande för framtiden.

Ett tydligt tecken på vad misstag kan leda till i förlängningen får man om vi går tillbaka och betraktar internetbubblan som sprack i slutet av 1990-talet.

Drygt 10 år efter internettbubblan har Stockholm utvecklats till en av världens mest spännande utvecklingsarena för internetbaserade tjänster där flera företag är värderade till mångmiljardbelopp. Några uppmärksammade exemplen är Skype, Spotify, fakturatjänsten Klarna och spelföretaget King. Men det finns ytterligare uppemot 100 riktigt heta internetbolag som startats av svenska entreprenörer. Sverige skulle troligen inte varat så högt rankad som ett IT-land om det inte varit för den kulturen som skapades under 1990-talet. Eller som gruppen Den svenska björnstammen tydliggör på ett träffande sätt med sin låt ”ett fel närmare rätt”.

1970 existerande inte det vi idag kallat IT-branschen, en bransch där det i dag finns över
40 000 IT-relaterade tjänsteföretag med drygt 140 000 anställda och cirka 380 miljarder kronor i omsättning. Det motsvarar cirka 10 procent av vår BNP. Detta illustrerar vikten av att ha modet att följa den teknologiska utvecklingen, i både upp och nergångar, och ta vara på de möjligheter den öppnar för nya branscher och produkter.

Att den snabbväxande svenska internetsektorn är både spännande och intressant som en tillväxtbransch visar Dagens industri när man idag lanserar sitt podcastmagasin
Digitalpoden som går att lyssna på via appar som till exempel Podcaster.

 

Inlägg 4 okt 2013

Vi är på väg in i ett kunskapssamhälle vars främsta produktionskraft bygger på mänskligt tänkande och samverkan. Den ”viktlösa ekonomin” i ett kunskapssamhälle blir utbyte av information som genom olika nätverk kan förädlas till nya kunskaper.

En intressant fråga är om Sveriges nuvarande förmåga att utveckla nya kunskaper för framtiden är tillräcklig för att vara en bas i ett kunskapssamhälle.

Desto komplexare vårt samhälle blir desto fler kunskaper måste var och en utveckla för att kunna förstå och påverka det samhälle vi lever i. Utveckling kräver att varje tidsepok ackumulerar och förädlar kunskap som kan appliceras i framtiden. Utan denna samlade kunskap sker ingenting. Förr kunde fysisk styrka vara en förmåga som gjorde att man överlevde medan i dagens kunskapssamhälle blir det allt mer viktigt att kunna ta till sig abstrakt information, tolka, förstå och förädla den till ny kunskap samt omsätta den i praktiken. Det vi brukar benämna som kognitiv intelligens. Eller uttryckt som ”kapaciteten att förvärva kapacitet”.

Med låg kognitiv intelligens blir det motigare att finna och ta till sig abstrakt information och man nöjer sig då med en lägre nivå på informationsinhämtning, med risk för att man växer fast i en kunskapsmönster som relativt snabbt passerat bäst före datum.

Vi får inte glömma att all ny information är mer eller mindre abstrakt då vi inte har några tidigare kunskaper och erfarenheter att jämföra med. 

I en värld som blir allt mer komplex är det en ovärderlig förmåga för företag att ha tillgång till individer som kan tänka abstrakt, lösa problem vi aldrig har mött tidigare och tänka i  annorlunda och innovativa mönster - Vi kan inte fantisera om sådant som vi inte kan tänka.


 

Inlägg 26 september 2013

I tidigare inlägg och inspirationsbrev har jag ställt frågan ”Vad ska Sverige leva av i framtiden”.

Vi kan konstatera att mer och mer inom industrin sker med hjälp av automatiserade maskiner och processer, vilket gör att effektiviteten ökar medan antalet arbetstillfällen minskar.

Sverige har jämfört med tillväxtländerna mer eller mindre utnyttjat sin möjlighet att ytterligare förbättra sin produktivitet inom den renodlade industrisektorn. Antalet timmar som vi arbetar på ett år har minskat från cirka 3000 timmar år 1870 till cirka 1600 timmar år 2000. En större del av minskningen har skett inom industrisektorn.

Sverige som ett framgångsrikt industriland har under lång tid betraktats som en självklarhet. Men idag är det inte lika naturligt att Sveriges styrka i framtiden kommer att ligga inom vår nuvarande basindustri.

Att svenska företag utmanas är inga problem i sig. När världsekonomin växer skapas nya marknader, nya exportmöjligheter och nya affärschanser. Problemet uppstår när Sverige inte har förmågan att utveckla nya produkter och växande företag.

Vi befinner oss i första hand inte i en finanskris utan i en konkurrenskris som i sin tur leder till jobbkris

Vi måste bli mer innovativa i vår syn på hur nya ekonomiska värden skall skapas. Vi måste flytta över en hel del av vårt fokus från ”mer av samma sak” till utveckling av nya innovativa produkter som skapar nya jobb och ekonomisk tillväxt.

För att möta framtidens utmaningar behöver Sverige få igång en folkrörelse som bygger på nyfikenhet, nytänkande och ett entreprenörskap som tar initiativ, experimenterar, och driver på för att omvandla nya kunskaper till nyttigheter – stora som små.

Så istället för att ställa frågan ”Vad ska Sverige leva av i framtiden” kanske vi skall ställa oss frågan ”Hur ser jobben i Sverige ut i framtiden”. Ta en titt på de två TED-filmerna nedan och låt er inspireras av de "nya" jobben och produkterna - kanske det vi skall leva av i framtiden.


Inlägg 18 september 2013

 

 

Nytt nummer av TANKA TANKAR

 

Nedan kan du hämta senaste inspirationsbrevet avTANKA TANKAR på temat : Business as (un)usual

 

Du får gärna skicka Tanka Tankar vidare till någon du tror kan vara intresserad

 

Trevlig läsning

 

Inlägg 12 september 2013

Många företag står inför utmaningen att utveckla en organisation med förmåga att snabbt mobilisera förändringskraft för att möta den ökande konkurrensen i marknaden. Att förändra en organisation handlar i första hand om att förändra människors uppfattningar, beteenden, attityder och kompetens. Helt avgörande för att klara av att genomföra förändringar genom andra är att man har ledare som förstår människor.

Ingen har uttryckt vad ett förändringsledarskap handlar om så tydligt som den danska filosofen och författaren Søren Kirkegaard.

“Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra.

Vill jag ändå visa hur mycket jag kan så beror det på att jag är fåfäng och högmodig och egentligen vill bli beundrad av den andra i stället för att hjälpa henne.”

Inlägg 3 september 2013

Medan hela musikindustrin koncentrerade sig på att skapa olika hinder för nerladdning av musik, med hjälp av bland annat IPRED-lagen, utvecklade Spotify en produkt som både lagligt och effektiv tillhandahåller streamad musik via dator eller smartphone – vart man vill och när man vill.

 Detta är vad man i samband med förändringsarbete brukar kalla för förändring av första och andra ordningen. Första ordningen handlar om traditionellt systemtänkande. Det vill säga förändring inom ramen för det befintliga problemet utan hänsyn till att man försöker lösa ett problem som det inte finns någon lösning på. Andra ordningen fokuserar på att gå utanför givna ramar och leta efter nya konceptuella lösningar – upptäcka nya verkligheter.

 Eller som Einstein uttryckte det; ”Vi kan inte lösa problem genom att tänka på samma sätt som vi gjorde när vi skapade dem”

Den illegala nerladdningen av musik minskade med 25 procent mellan åren 2011 och 2012.

65 procent av skivbolagens totala svenska försäljning består numera av strömmad musik.

Det läggs in 20 000 nya låtar på Spotify varje dag.  Idag finns över tjugo miljoner inlagda låtar. Det lönar sig att tänka enligt andra ordningen.

En nyttig fråga att ställa sig med jämna mellanrum är: ”Vad är idag omöjligt att göra i vår bransch men som skulle förändra förutsättningarna för hela branschen om det gick att göra”

 När frågan väl är ställd har sökandet efter andra ordningen startat.

Inlägg 21 augusti 2013

I gårdagens Dagens industri skriver Per Schlingmann i en artikel ”Ledarskap handlar om mod att fatta beslut om förändring, att ta risker och att gå på intuition. Förmågan till ständig förändring är den främsta framgångsfaktorn för företag. Det handlar om att prova det nya och ta risker att misslyckas”

 
Jag kan bara hålla med Per Schlingmann. Att konkurrera på världsmarknaden är som att köra rally utan kartläsare. Full fart in i ett kurvigt parti som man sedan måste bromsa sig igenom för att inte åka av. När ska jag gasa igen blir huvudfrågan. Ingen har det exakta svaret, men precis som i alla tävlingar där marginalerna är små så gäller det att våga chansa om man vill vinna. Desto tidigare jag trycker på gasen desto större chans har jag att vinna, men tyvärr också att försvinna.

En skicklig ledare måste ha förmågan att bedöma om det är mer att vinna än att förlora i en given situation. Om man vill vinna framgångar är det en ständig balansgång mellan tur och otur. Tur får inte leda till högmod och onormalt höga risknivåer medan otur inte får framkalla rädsla för att misslyckas eller att kritiseras av andra. För marginalerna är små, det handlar om att vinna eller försvinna – tur eller otur.

För att lyckas och att vinna måste vi ha modet att våga mer. Misstag förefaller uppenbara när vi gjort dem. Men det är bara för att vi kan bedöma dem i efterhand. Det var omöjligt att veta i förväg. Men i efterhand kan vi lära av våra misstag. Därför är misstag inget misslyckande utan ett lärande för framtiden. Om man arbetar i ett laboratorium är modet att våga och misslyckas en del av utvecklingen. Man har en idé eller en hypotes som man följer genom ett antal experiment och många gånger misslyckas man och man testar igen. Det finns ingen som bestraffar en eller söker syndabockar. Detta tänkande måste vi överföra in i affärsdrivande verksamheter.

Utvecklingen är ingen logisk linjär resa utan mer en cirkulär resa där man testar, lär, korrigerar och testar igen. Det är en upplevelsebaserad rörelse som kräver att vi agerar oss in i framtiden och inte enbart försöker tänka oss in i framtiden. Att nyfiket utforska, testa och skapa helt nya resultat är att bryta ny affärsmässig mark. Vill vi ha annorlunda resultat måste vi ha modet att börja göra på ett annorlunda sätt – Svåra tider kräver djärva lösningar.


 

Inlägg 20 juni 2013

Det är viktigt att ha koll på vilken riktning viktiga trender rör sig och försöka förstå vilka konsekvenser det kan leda till på sikt. En avgörande faktor för att förstå framtida utmaningar och möjligheter är att man förstår vad som händer just nu.

Världen förändras snabbt och i dag slåss allt fler länder om att locka till sig avancerad tjänste- och industriproduktion. Avgörande är att ha tillgång till kompetenta medarbetare. Bara de företag som lyckas locka till sig, behålla och vidareutveckla medarbetarnas kompetens kommer att klara sig i den globala konkurrensen.

I en globaliserad värld med tuff konkurrens blir företag allt mer angelägna om att undvika risker som kan äventyra företagets utveckling. En del i att undvika risker är att man försöker skapa en större flexibilitet kring tillgång av kompetens. Den globala migrationen kommer att öka avsevärt när det gäller både företag och individer. Det vill säga, antingen finns det intressanta företag med rätt produkter som lockar till sig intressanta individer med rätt kompetens eller så finns det intressanta individer som lockar till sig intressanta företag.

Den svenska arbetsmarknaden präglas av en stark dynamik. Det finns ingen anledning att tro att denna dynamik skall minska i framtiden. För att möta framtida utmaningar är det viktigt att var och en investerar tillräckligt i utbildning och kunskapsbyggande så man kan ta de nya jobb som växer fram i marknaden.

Idag är det i väldigt stor utsträckning arbeten som kräver mindre kunskaper och utbildning som minskar eller försvinner. De jobb som tillkommer gör det oftast i moderna kunskapsintensiva branscher som kräver utbildning och kompetens på högre nivå.

Enligt prognoser från SCB kommer arbetskraft med hög utbildning, minst gymnasienivå, öka med över en halv miljon arbetstillfällen de kommande 20 åren. Samtidig som behovet av arbetskraft med högst grundskoleutbildning väntas minska med 230 000 personer.
(se också mitt inlägg nedan den 27 februari 2013)

Med dessa tankar önskar Tanka Tankar sina läsare en riktigt härlig sommar.
Tanka Tankar är tillbaka med nya tankar i augusti.  

 

Inlägg 12 juni 2013

När det skapas helt nya värden med helt ny teknik kommer många gamla värden att försvinna. Störst påverkan i marknaden får det när ny teknologi görs tillgänglig för de stora massorna.

Om någon hade påstått för 15 år sedan att snart kommer vi att ha en pryl i fickan eller handväskan som kan vara en kamera, radio, kompass, karta, telefon, nätverkscentral och plånbok på en och samma gång - hade vi troligen skakat på huvudet och undrat om personen var född med livlig fantasi.

Ett annat exempel är surfplattan som blev startskottet till en dramatisk påverkan inom ett antal tunga industrigrenar. Till nackdel för tillexempel pappersindustrin, tryckerier, transporter och distribution, men till fördel för till exempel olika typer av mediabolag.

Nu ser vi intrånget på marknaden av 3D-skrivare. Som är en av den nya teknologin som Chris Anderson tar upp i sin nya bok, Makers-The new industrial revolutionen (se länk nedan till intervju i SVT med Chris Anderson)

Analysföretaget Gartner skriver i en aktuell analys att 3D-skrivarteknik kommer att vända upp och ned på ”design-, prototyp- samt tillverkningsprocessen inom ett brett spann av industrier".

Redan idag kan man designa skräddarsydda produkter i 3D-program som sedan kan skrivas ut / tillverkas med hjälp av 3D-skrivare var som helst i världen. Denna nya teknik gör det möjligt att individualisera både de tänkande arbetsuppgifterna och den fysiska produktionen.

Traditionell tillverkning av produkter idag kan ske på olika sätt men den är fortfarande bunden till fysiska anläggningar med varierande storlek. Även om man bara är i början 3D-teknikens utveckling så talar många redan nu om en kommande ”massindividualisering” inom industriproduktionen.

Många människor tror att den här tekniken ligger flera år in i framtiden när den i själva verket är tillgänglig redan nu och dessutom överkomplig för de flesta företag. 3D-skrivarna har blivit  bättre, billigare och mer lättillgänglig. När dessa faktorer sammanfaller brukar det vare en avgörande indikation på när en ny teknologi är nära sitt stora genombrott.

Risken är att många företag betraktar 3D-skrivaren som man betraktade persondatorer för 25 år sedan. Något som är roligt att ha, men som många fortfarande inte vet vad de ska använda den till. Precis som med datorer, internet och läsplattor handlar inte 3D-teknik främst om själva saken i sig, utan vilken revolutionerande utvecklingsprocess den kommer att skapa för framtiden.


Klicka här och se intervjun med Chris Anderson i SVT Agenda

 

Inlägg 3 juni 2013


I tider av lågkonjunktur, som till stor del präglas av negativa prognoser och dåliga nyheter, är det viktigt att leta efter ljuspunkter som ger positiv energi och framtidstro.

OECD har rankat 30 utvecklingsländer utifrån 11 faktorer såsom inkomstnivå, hälsa, säkerhet och bostadssituation vilket tillsammans skall ge en bild av landets lyckonivå. Bland de sju lyckligaste länderna återfinns tre nordiska representanter - med Sverige på andra plats. I topp hamnar Australien vars starka ekonomi är huvudförklaringen till den utbredda lyckan, rapporterar BBC.

Enligt OECD presterar Sverige bra på flera områden, vilket gör att den totala lyckonivån blir "exceptionellt" hög. Den genomsnittliga disponibla hushållsinkomsten ligger över genomsnittet i OECD.

Sysselsättningsgraden på 74 procent är högre än snittet i OECD, samtidigt som svenskarna jobbar färre timmar.

Svenskarna är bättre utbildade än genomsnittet I OECD, men presterar något sämre på tester i matematik och läsförståelse.

Medellivslängden är högre I Sverige, och fler känner sig inkluderade i samhället. Över lag är svenskarna också mer nöjda med sina liv, där 85 procent säger sig ha mer positiva än negativa upplevelser under en typisk dag.



Här kan ni läsa mer om OECD Better Life Index 
 

Inlägg 28 maj 2013

Majoriteten av världens företag har siktet inställt på att stärka sin position i marknaden genom att växa både när det gäller lönsamhet och storlek. Samtidigt blir konkurrensen i hela världen tuffare och tuffare. När marknaden får allt fler aktörer som konkurrerar om att leverera samma saker blir möjligheterna till vinst och tillväxt begränsade.

Att öka tillväxten gör man inte genom att ensidigt fokusera på att kapa kostnader och öka kontrollen utan i första hand genom nytänkande, idéer och innovation. Företag som fastnar i att göra samma sak som de alltid gjort medan världen runt omkring dem förändras kommer snabbt att försvinna från marknaden. Det är de företag som ständigt tänker på vad som är nästa steg som kommer att kapa åt sig i tillväxtmarknaden. Ett tydligt exempel är Apple som med ett börsvärde 1997 på 2 miljarder dollar gått till världens högst värderade företag med över 500 miljarder dollar i börsvärde 2012. En sådan tillväxtresa kan bara göras med hjälp av nytänkande och att hela tiden ifrågasätta sin nuvarande affärsmodell.

Problemet med företag som får en dominerande marknadsposition är att de lätt får en övertro till sin egen förträfflighet. Till skillnad från sportens värld, där man vinner en titel som ingen kan ta ifrån en, är affärer en ständigt pågående process, Där kan framgång bli företagets fiende nummer ett. De tror att de alltid kommer att vara en vinnare.

Nyckeln till tillväxt är att företagen lyckas utveckla en absorberande kapacitet, det vill säga  ett nyfiket och nytänkande klimat där individer hela tiden genom sina nätverk letar och tar vara på idéer och sedan lyckas utveckla dem så att de når marknaden före sina konkurrenter. 

Bra idéer kommer inte fram av sig själv. Vi måste ständigt leta efter dem. Idéer kan födas överallt, i de mest osannolika miljöer. Desto fler miljöer vi vistas i och desto fler intryck vi samlar på oss desto fler nya idéer får vi tillgång till. En idé leder ofta till flera andra, och det bästa sättet att få en riktigt bra idé är att ha tillgång till en massa idéer.

Tidigare kunde vi i stor utsträckning luta oss mot företagets utvecklings eller forskningsavdelningar. I en allt snabbare utvecklingstakt kommer detta inte att vara tillräckligt, ledare på alla nivåer måste uppmuntra alla sina medarbetare att vara spanare efter nya idéer. Det gäller att först hitta de idéerna som kan förändra världen.


 

Inlägg 10 maj 2013

Sverige tillhör i dag världens rikaste länder, men historisk framgång är ingen garanti för framtida framgångar. Detta gäller inte enbart länder utan i hög grad även företag. Den centrala frågan är vilken insikt och framförhållning som krävs av både politiker, företagsledare och vanliga medborgare för att Sverige fortsättningsvis ska tillhöra världens rikaste länder om 20, 30 eller 50 år.

 

"Vad kommer människor i framtiden säga när de ser tillbaka på vår tid? Kommer de säga att vi var insiktsfulla och framsynta? Att vi agerade på ett sätt som gjorde att vi kunde möta olika utmaningar på ett sätt som var långsiktigt riktigt? Eller kommer de säga att vi inte förstod vilka förändringsprocesser som pågick och var viktiga, att vi agerade kortsiktigt och därmed bidrog till att öka de långsiktiga problemen? Att vi inte insåg vilka möjligheter som olika samtida och framtida utmaningar förde med sig? Kommer vi få beröm eller skäll av framtida generationer? Kommer vi framstå som föredömen eller avskräckande exempel? Svaret är så klart omöjligt att veta nu: det får framtiden avslöja. Samtidigt avgörs svaret av hur vi agerar i nutiden. Det avgörs av i vilken utsträckning vi har förmågan att identifiera vilka samhällsutmaningar vi står inför och i vilken utsträckning vi har förmågan att hitta svar på hur dessa samhällsutmaningar ska mötas." Citatet är hämtat från inledningen av boken Framtidsutmaningar – Det nya Sverige, som är en del av arbetet i regeringens Framtidskommission.

 

Många har svårt att skilja mellan det som redan har hänt och det som de vill ska hända. De infogar gamla erfarenheter i sin egen framtidshorisont och gör dem till självbekräftande sanningar.

 

Resan mot framtiden handlar till stor del om att vara nyfiken och våga agera och testa. Gemensamt för de som lyckas är att de vågar ta första steget utifrån en idé och därefter lära och anpassa idén efter vad som fungerar i verkligheten. Utvecklingen är ingen logisk linjär resa utan mer en cirkulär resa där man testar, lär, korrigerar och testar igen. Det är en upplevelsebaserad rörelse som kräver att vi agerar oss in i framtiden och inte försöker tänka oss in i framtiden.

 

När man står inför en utmaning och tvekar för att den verkar vara omöjlig. Då kan det vara värt att för sig själv citera Yngve Bergkvist, grundaren av Ishotellet i Jukkasjärvi - "Om man kan bygga ett hotell av is, i en liten by 200 kilometer norr om Polcirkeln, och få människor från hela världen att gapa av hänförelse, då är ingenting omöjligt".

 

Samtidigt är det viktigt att konstatera att utveckling för framtiden kräver att varje generation ackumulerar och förädlar kunskap i nutiden som kan appliceras i framtiden. Utan denna samlade kunskap sker ingenting.

Inlägg 3 maj 2013

För många människor är en egen bil fortfarande höjden av frihet och status. Den globala bilparken ökade med nästan 60 miljoner fordon 2011 och särskilt i Kina, Brasilien och Indien är suget efter bilar oerhört stort. Konsultbolaget McKinsey tippar att totalmarknaden ska öka med i snitt 8 procent till 2020.

 

Men till biltillverkarnas fasa tycks bilintresset och bilens ställning som statussymbol att minska eller plana ut i de rika delarna av världen, exempelvis Sverige. Hos den yngre generationen konkurrerar bilen både ekonomiskt och statusmässigt med prylar som läsplattor, datorer och smarta telefoner men också kravet på längre utbildningar som tär på ekonomin.

 

En annan bidragande faktor mot bilägandet är den kraftig ökade urbaniseringen med trängsel, parkeringssvårigheter och utbyggnad av kollektivtrafiken. I dag saknar nästan hälften av de svenska hushållen bil visar siffror från SCB. Samtidigt ökar fenomenet bilpooler i storstäderna vilket slår hårt mot biltillverkarna eftersom varje bilpoolsbil ersätter 15 nybilsköp, enligt tidningen Economist.

 

Slutningen får vi inte glömma att många lever idag ständigt uppkopplade genom Facebook, Smartphone, Skype och andra sociala medier och behöver därför inte bil i lika stor utsträckning som tidigare för att åka iväg och träffa andra människor. Utan att dra för stora kopplingar till bilbranschen kommer man lätt att tänka på pappersindustrin som är en bransch som drabbats hårt av påverkan från digitala- och sociala medier.

 

Läs också mitt inlägg på samma tema från den 30 augusti 2011.

Inlägg 23 april 2013

Hur ofta träffar man inte personer som tror att allt går att räkna i pengar. Men det ekonomiska värdet är långt ifrån allt. Vill man förstå värdet räcker det inte att kunna räkna pengar. Eller som Oscar Wilde utryckte det - "han visste priset på allt men inte värdet på något". Kalkyler och statistik i all ära men det räcker inte att bara få fram en summa eller ett medelvärde. Man måste också förstå vad som ligger bakom beräkningen. Om fokus på människans förverkligande enbart utgår ifrån "pengar in, pengar ut" är risken att vi suddar ut individens inneboende potential. Det man borde mäta i högre utsträckning är det kvalitativa bidraget och utfallet. Det som skapar meningsfullhet, tillfredsställelse, utveckling och välfärd för individen och samhället i stort.

 

Många hävdar att det är BNP-förändringen man ska hålla sig till när det gäller att bedöma hur bra det går för ett land. Fel menar andra som hävdar att välstånd beror på många andra saker som måste vägas in - till exempel hälsa, trygghet, välbefinnande, hållbarhetsfrågor och möjligheter till personlig utveckling.

 

Båda synsätten är rätt, visar ett försök till en djupare beskrivning av länders utveckling genom Social Progress Index, utvecklat av bland andra den kände Harvardprofessorn Michael Porter. Porter & Co har försökt mäta sådant som människor verkligen tros bry sig om. Följande tre dimensioner får väga lika tungt i mätningen.

• Grundläggande mänskliga behov som mat, vatten, boende och personlig trygghet.

• Basen för välbefinnande som tillgång till grundutbildning, information, livslängd

• Möjligheter som äganderätt, politiska rättigheter, valmöjligheter och jämlikhet

 

Resultatet är spännande, inte minst för att Sverige toppar listan.

 

I ett globalt kunskapssamhälle kommer de kulturella och humanistiska dimensionerna troligen att få lika stor betydelse som de ekonomiska och tekniska områdena har idag. Vi kan redan idag se många företag som i jakten på nya produkter och marknadsområden söker nya kunskapsområden i skärningspunkten mellan humanism, teknik, naturvetenskap och ekonomi.

 

"Inte allt som betyder något kan räknas och

inte allt som kan räknas betyder någonting."

                                                                            Einstein

 

Klicka här och läs mer om resultatet från Social Progress Index

Inlägg 15 maj 2013

I ekonomisk lågkonjunktur blir företag som björnar. De går i ide för att övervintra och leva på sina fettreserver. Men när de vaknar till våren är de tillbaka i samma verklighet men betydligt magrare och utan krafter. Genom att gå i ide minskar chanserna drastiskt att skapa nytänkande och åstadkomma offensiva satsningar.

 

I dag presenterades regeringens ekonomiska vårproposition. Prognossidorna är ingen munter läsning.

 

- Det blåser en stark motvind från världsekonomin som håller tillbaka återhämtningen i Sverige", skriver Borg i ett pressmeddelande. Regeringen spår att BNP växer med 1,2 procent i år och 2,2 procent nästa år och med 3,6 procent 2015, enligt budgeten som nu är offentlig. Arbetslösheten bedöms i år bli 8,3 procent och nästa år 8,4 procent för att sedan sjunka till 8,1 procent 2015.

 

Risken är stor att lågkonjunkturen legitimerar argument som "det känns helt fel att göra något nu – det är bäst att vänta". Och därmed kan alla beslut om utveckling skjutas upp med hänvisning till lågkonjunkturen. Men sanningen är att det är i lågkonjunktur som vinnarna skapas. Det är nu nytänkande, flexibilitet och förändringsbenägenhet är avgörande. Vinnarna är de som letar möjligheter när alla andra går i ide.

 

Klicka här och läs en sammanfattning av regeringens ekonomiska vårproposition

Inlägg 10 april 2013

Världen växer och fortast växer storstäderna.

 

Nedan en lista på världens megastäder (antal invånare)

1. Tokyo 35 milj

2. Guangzhou 26 milj

3. Seoul 26 milj

4. Jakarta 25 milj

5. Shanghai 25 milj

6. Mexico City 23 milj

7. Delhi 23 milj

8. Sáo Paulo 22 milj

9. New York 21 milj

10.Karachi 21 milj

11. Bombay 21 milj

12. Manila 21 milj

13. Los Angeles 18 milj

14. Osaka 17 milj

15. Beijing 16 milj

16. Moskva 16 milj

17. Kairo 16 milj

18. Calcutta 16 milj

19. Buenos Aires 14 milj

20. Dhaka 14 milj

 

Jag har tidigare vid flera tillfällen skrivit om urbaniseringseffekten som ett stort tillväxtområde.

 

År 1800 bodde 2 procent av världens befolkning i städer, år 1950 hade siffran växt till 29 procent. 2008 passerades mittlinjen då över 50 procent av världens befolkning lever i städer.

 

Urbanisering är ett tillväxtområde som kommer att skapa en enorm potential för företag som har förmågan att tidigt ta till vara på de möjligheter som uppstår i den explosionsartade befolkningstillväxten som äger rum i städer runt om i världen. För att klara den kraftiga urbaniseringstillväxten kommer det att kräva ett stort mått av nytänkande inom områden som infrastruktur, sjukvård, bostäder, energi, vatten, mat och andra förnödenheter.

 

När människor flyttar in i städer och påverkas av den urbana miljön skapas successivt ett urbant beteende där efterfrågan på nya konsumtionsrelaterade produkter, tjänster och service hela tiden kommer att öka.

 

Många städer kommer också att bli kreativa center som folk söker sig till. När det finns tillräckligt många kreativa människor så kommer den puls de skapar att dra till sig mängder av andra kreativa näringsgrenar.

I mitt förra inlägg skrev jag: "Företag som vill vara med och lyckas i framtiden måste ha förmågan att verka tvärs över olika branschgränser."

 

I framtiden kommer vi att få se mindre "Made in China", "Made in USA" och "Made in Sweden". De flesta produkter som vi kommer i kontakt med är "Made in the World".

 

Framgångsrika företag vet att vid de flesta genombrott är det mer eller mindre omöjligt att säga vem som kom på idéen eller lösningen. Nya produkter uppstår i ett större sammanhang genom kommunikation och samverkan mellan många kreativa personer. Många människors individuella kompetens blir till en kollektiv begåvning som skapar flexibilitet och bredd för alla.

 

En person kan föda embryot till en idé som sedan kan utvecklas i en kedja av kreativitet och växa till en produkt eller tjänst som sedan får en stor genomslagskraft i marknaden.

 

Ändå lever många företag kvar i föreställningen att man måste äga och kontrollera hela kedjan från utveckling ända ut till kund. Dessa företag fastnar i en fälla där flödet av idéer, kompetens och marknadskontakter begränsas till den egna förmågan att styra och kontrollera. Musik-, bok-, tidnings- och skivbolag som tidigare kontrollerade hela kedjan från ax till limpa har dyrköpt fått uppleva denna utveckling.

 

Globaliseringen gör det allt svårare, för att inte säga meningslöst, att sätta en nationell etikett på en produkt. Värdeskapande i dagens globala ekonomi sker i allt mer komplexa system. Idag går det att byta de mest triviala insatser mot de mest komplexa produkter och skapa unika kunskaper. Den som diskar på en restaurang i en månad kan för lönen köpa en avancerad dator och utveckla nya värden i form av text, musik, film, programvaror och mer.

 

I Dagens industris nya magasin Idé skriver Jan Gradvall om hur skapandet av musik har gått från den egna låtskrivaren till ett resultat av samarbete där ett halvdussin låtskrivare från hela världen kan vara inblandade över internet . I artikeln framgår att av de 100 största hitlåtarna under 2012 var endast 5 procent skrivna av en ensam låtskrivare enligt statistik från Storbritannien. Bland de 15 främsta låtskrivarna i popmusikens hemland Storbritannien under 2012 återfinns fler svenskar än engelsmän och amerikaner.

 

I artikeln beskriver bland annat Jan Gradvall hur man från en studie i Stockholm brukar koppla upp sig på kvällen mot en låtskrivarpartner i Los Angeles där arbetsdagen just börjat. Att man befinner sig på var sin kontinent när de arbetar spelar ingen roll. Tack vare Skype kan de ändå befinna sig i samma rum. När den ena gått och lagt sig kan den andre fortsätta och sedan skicka en färdig låt till uppdragsgivaren dagen efter en beställning.

 

Vi kommer framöver att få se en växande gränslös utveckling. Hoppas vi får se många svenskar utöver musikbranschen som lyser med sin närvaro.

Inlägg 4 april 2013

Företag som vill vara med och lyckas i framtiden måste ha förmågan att verka tvärs över olika branschgränser. Eller som Alfred Nobel uttryckte det – "inget företag kan vara innovativ i isolering och inget företag har inom sina organisatoriska gränser tillgång till mer än en bråkdel av all relevant kunskap och alla idéer som kan kombineras".

 

"Kunskapshantering har misslyckats", säger University of Toronto professorn Don Tapscott i video intervjun "Making internal collaboration work". Problemet, menar han, är att chefer tror att företagets kunskap är en tillgång som kan begränsas i en organisatorisk behållare. De har fel säger han : De viktigaste kunskaperna är inte begränsade till att finnas inom företag. 

Klicka här och ta del av intervjun.

 

I ett kunskapssamhälle kommer framtidens produkter inte att komma fram utifrån ett på förhand strukturerat, planerat och styrbart scenario utan kommer att vara ett resultat av gränsöverskridande kunskapsutbyte i komplexa nätverk som sträcker sig långt utanför företagens formella makt att styra och kontrollera.

 

Genom internet och sociala medier har kontakterna mellan företag och omvärlden suddats ut. Vi är idag endast en knapptryckning från ett världsomspännande nätverk av människor. Nytänkande är idag inget som måste födas av en eller några personer inom ett företag. Det sker i första hand mellan en mängd personer med helt skilda kompetenser och preferenser. En idé som fångas upp kan snabbt utvecklas i en global kedja av kreativ kommunikation och växa till en produkt eller tjänst som får en enorm genomslagskraft i marknaden.

 

Enskilda individers kunskaper kan med hjälp av alla nya informationskanaler breda ut sig långt utanför företagens organisatoriska gränser. Kunskapsgenererande individer från hela världen kommer att tillåtas att arbeta rakt in i företagens affärsprocesser.

 

I en intervju i nättidningen "Innovation Management" ger professor Henry Chesbrough, sin syn på utvecklingen av oppen innovation de senaste tio åren. Han säger bland annat i intervjun att när han 2003 skrev sin första bok i ämnet gjorde han en Google sökning på begreppet oppen innovation och fick 200 träffar. Vilket ska jämföras med när han gjorde samma sökning nästan tio år senare fick 483 miljoner träffar. Han konstatera att oppen innovation har nått en "tipping point" där många framgångsrika företag använder sig av denna arbetsmetod. (klicka här och läs mer om "collaboration" och oppen innovation) 

 

 

Behöver företagen äga all kunskap för att kunna utveckla nya innovativa produkter? Troligen inte, avgörande för framgång kommer mer att handla om att man har anställda som vet var, hur och med vem man skall kommunicera för att få tillgång till kunskaper för att kunna utveckla innovativa produkter som marknaden vill ha i framtiden.

 

I dagens kunskapsekonomi beräknar man att 70 procent av värdet för ett genomsnittligt företag består av intellektuellt kapital, det vill säga värde man inte kan ta på som t ex. varumärken, nätverk, innovationsförmåga, kunskap och kompetens. Maskiner, fabriker och annat fysiskt kapital utgör bara 30 procent. För företag blir det allt mindre viktigt att äga, det kan snarare bli en belastning när det kräver flexibilitet snabb omställningsförmåga för att möta nyckfulla eller kraftiga förändringar i omvärlden.

 

I McKinsey Newsletter february 2013 finns en intressant artikel på temat - Six social-media skills every leader needs (klicka här och ta del av hela artikeln)

Inlägg 15 mars 2013

"De flesta företag tar fortfarande en nationell eller regional utgångspunkt när de fördelar sina resurser för den globala tillväxten. De bör skifta fokus till snabb-

växande städer." skriver McKinsey Global Institute i sitt nyhetsbrev.

(här kan ni klicka och läsa hela artikeln från Mc Kinsey)

 

Den urbana tillväxten kommer inte bara att skapa ett stort konsumtionstryck, många städer kommer också att bli kreativa center som folk söker sig till. De städer som inte uppfattas som intressanta kommer troligen ha en sämre tillväxt över tiden.

 

Den amerikanska urbanforskaren Richard Floridas har en tydlig teori om hur tillväxt skapas i städer. Teorin kan sammanfattas i följande mening - " den startas med en tillräcklig mängd kreativa personer". När det finns tillräckligt många kreativa människor så kommer den puls de skapar att dra till sig andra kreativa näringsgrenar. Tillsammans kommer alla dessa människor utveckla och producera kultur, evenemang och olika innovativa produkter som i sin tur driver på andra näringsgrenar och i sin tur den ekonomiska tillväxten. Denna kreativa smälltdegel drar till sig nya invånare och besökare som vill vara där och identifiera sig med den kreativa miljön.

 

I en debattartikel i Dagens industri den 12 mars skriver Maria Rankka, vd Stockholms handelskammare, bland annat "Stockholms län växte förra året med 35 000 personer eller cirka två fullsatta bussar varje dag... Detta är en enorm tillväxttakt som vi inte har upplevt på decennier och i absoluta tal inte någonsin. Fram till 2030 kommer Stockholm att vara den snabbast växande huvudstadsregionen i Västeuropa. Hela huvudstadsregionen genomgår en dramatisk utveckling och vi har goda förutsättningar att fortsätta att vara en magnet för talang, kreativitet, kunskap och utveckling"

 

Denna utveckling är glädjande för Stockholmsregionen och i förlängningen för hela landet. Jag tror dock det skulle vara bra för den ekonomiska tillväxten om fler städer tog upp kampen att identifiera sig som en intressant, spännande och kreativ plats – en hemvist för Homo Creativus.

Inlägg 6 mars 2013

Tidigare blogg inlägg kan du läsa under rubriken Logga in längst upp

Den utveckling vi nu ser är början på en kunskapsbaserad ekonomi som successivt tar en allt större plats som en faktor för den ekonomiska tillväxten i hela världen. En utveckling där informationsflödet blir bränslet och individers tankeförmåga utvecklingsmotorn för nya kunskaper. Vi ser redan idag att den enskilda individers kunskapsinhämtning breda ut sig långt utanför företagens organisatoriska gränser.

 

I kunskapssamhället kommer det att vara en skarp skiljelinje mellan de som bara konsumerar och förbrukar information och de som reflekterar, värderar och förädlar information till nya kunskaper.

 

Vi befinner oss just nu i skarven mellan informationssamhället och kunskapssamhället i vad man kan kalla för ett förståelsesamhälle, där vi famlar efter hur vi kan förädla information till nya kunskaper.

 

Men företagen har redan idag ett stort behov av individer med bred kunskapsbas och förmågan att hantera komplexa situationer och se nya sammanhang.

 

För den som är vetgirig, proaktiv, nyfiken och målinriktad finns det otroliga mängder att ösa ur för att förflytta sig från informationskonsument till kunskapsproducent.

 

Som exempel kan man sedan flera år gå in på Ted.com och ta del av en mängd föreläsningar i världsklass. Via appen iTunes U kan man ta del av gratis undervisningsmaterial från ledande universitet från hela världen och välja bland över

500 000 gratisföreläsningar

Inlägg 27 februari 2013

"Vad ska Sverige leva av i framtiden" är en fråga som för många ligger högt upp på den strategiska dagordningen. En fråga jag själv tagit upp flera gånger i mina inlägg och inspirationsbrev. Ett svar man ofta hör är att svenska företag måste högre upp i värdekedjan och leverera produkter och tjänster med högre kunskapsinnehåll. Vad menas då med högt kunskapsinnehåll. Begreppet symboliserar något nytt som vi inte riktigt förstår och kan förklara innebörden av. Men det räcker kanske att konstatera att begreppet fortfarande är i sin linda men står för något spännande som vi inte har råd att avhålla oss ifrån. Enligt min mening är det produkter och tjänster där utvecklingen kräver dels kvalificerade kunskaper och dels tillför ett högt nyttovärde för kunden. Kända exempel är Microsofts Officepaket och Apples Iphone. Utvecklingen av båda dessa produkter kräver individer med kvalificerade kunskaper och kunden får en produkt där det i stort sätt bara är användarens kreativitet som sätter gränser för vilka nyttovärde man kan skapa.

 

I lågkonjunkturer drabbas mer eller mindre alla företag av att göra nerdragningar och omstrukturering. I första hand drar man ner på arbetsuppgifter längre ner i värdekedjan. En del av dessa arbetsuppgifter kommer tyvärr aldrig mer tillbaka. Men när lågkonjunkturen vänder behövs i första hand kompetens högre upp i värdekedjan.

 

Utveckling och tillväxt kräver en symbios mellan företag med höga utvecklingsambitioner och individer med höga kompetensambitioner. Har företaget höga utvecklingsambitioner men finner inte rätt kompetens flyttar de sin verksamhet och finner inte individen med höga kompetensambitioner företag med rätt utvecklingsambitioner flyttar den till någon kreativare plats.

 

Desto fler företag vi får i Sverige med utvecklingskraft högt upp i värdekedjan, desto fler människor inspireras att utbilda sig och utveckla kunskaper, som gör att man i framtiden kan vara med att utveckla produkter och tjänster med högt kunskapsinnehåll

– de produkter Sverige ska leva av i framtiden.

 

"Vi kommer aldrig att nå nya oceaner om vi inte vågar lämna land i sikte"

Inlägg 20 februari 2013

När vi behöver genomföra förändringar i organisationen uppfattar vissa det som hela havet stormar och andra som en västanvind.

 

Anledningen är att vi har olika mentala referensramar där det nya möter det gamla.

 

Hur ofta har inte någon på jobbet sagt, "Jag har en ny idé", och direkt kommer osäkerheten fram och man börjar leta efter FINN FEM FEL, i stället för att låta sig inspireras och koppla på nyfikenhet som börjar leta efter "FINN FEM RÄTT".

 

Hjärnan har svårt att ta till sig ny information som den inte har kunskap att värdera – i brist på kunskap skapas osäkerhet. Men vi är inte statiska som individer, vi förändras hela tiden, vi är själva ansvariga för vår egen kunskapsutveckling genom att kontinuerligt expandera vår mentala komfortzon - låta sig inspireras, vara nyfiken och utsätta sig för nya intryck.

 

Kunskap är som censorer för hjärnan. Desto fler censorer vi har desto fler perspektiv kan vi ta till oss och desto lättar har vi att ta till oss förändringar. När vi expanderat vår mentala referensram genom att skapa oss nya insikter och kunskaper så återfår den aldrig sin ursprungliga dimension.

 

Gör till vana att fråga dig själv varje kväll - "vad har jag lärt mig idag som jag inte viste när jag vaknade i morse?" - Låt det inte bli en vana att svara "ingenting".

 

Klicka här och läs en artikel från min föreläsning vid Kunskapsdagarna

Inlägg 13 februari 2013

Jag har tidigare, bland annat i mitt senaste Tanka Tankar, skrivit om skillnaden mellan information och kunskap. I korta drag är information allt som finns tillgängligt via olika media medan kunskap är sådant vi reflekterat över, tagit till oss, tror på och är beredd att handla efter. Med andra ord det som blir min personliga sanning, tills jag omprövar den. Man skulle också kunna uttrycka det som att information ligger utanför oss och kunskap inom oss.

 

Med dagens teknik är vi bara några knapptryckningar från att få information om i stort sätt allting. Risken är stor att vi oreflekterat sväljer alla svar som den absoluta sanningen utan att reflektera, ifrågasätta och söka alternativ som ger oss nya perspektiv, nya val och nya utvecklingsmöjligheter.

 

I en debattartikel i Dagens Industri den 9 februari skriver Tony Fang, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet, att inför framtiden finns en enorm utmaning för väst när det gäller att kunna hantera det kinesiska språket. Han skriver bland annat att "kinesiskan är ett bildspråk som obrutet har används i flera tusen år. Att lära sig det kinesiska språket är som att få ett nytt sinne som är outnyttjat hos de flesta i väst, vilket med stor sannolikhet kommer att bidra till nya vågor av innovation inte minst i Sverige." Tony Fang skriver vidare "På kinesiska finns det faktiskt många ord och begrepp som består av två till synes motsägelsefulla begrepp, som tillsammans får en egen dynamik." "Det kinesiska sättet att tänka är djupt rotat i yin- och yangfilosofin där motsatser anammas, extremer neutraliseras, och ställningstaganden fångas inte i absoluta termer, utan snarare i förhållande till situation, sammanhang och tid".

 

Personer som lärt sig att studera konst och bild blir skickligare på att lägga märke till subtila detaljer. En kunskap som kan vara ytterst värdefull när man söker nya lösningar eller affärsmöjligheter - Den som har många val är rik!

Inlägg 6 februari 2013

 

 

Nytt nummer av TANKA TANKAR

 

Nedan kan du hämta senaste inspirationsbrevet avTANKA TANKAR på temat :

Kunskapsekonomin i Kunskapssamhället

 

Du får gärna skicka Tanka Tankar vidare till någon du tror kan vara intresserad

 

Trevlig läsning

 

Inlägg 25 januari 2013

Sveriges framtid avgörs inte av vad vi utvecklade igår utan vad vi utvecklar idag. I tidigare Tanka Tankar har jag tagit upp att vi rör oss allt mer emot produkter som är en sammansättning av materiella och immateriella värden. Redan idag köper vi mängder av produkter som är materiellt och immateriellt sammansatta. Samtidigt sker det en allt större förskjutning mot att det är det immateriella värdet vi betalar för. Det immateriella värdet tar därmed allt större plats som en faktor för ekonomisk tillväxt. Om vi köper en bok så är det inte boken vi köper det är läsupplevelsen. Om vi köper ett dataspel är det inte den digitala produkten vi köper utan en spelupplevelse och när vi reser på semester är det inte transport och boendet utan njutning, upplevelse och må bra som är värdet vi är villiga att betala för.

 

För att överleva på den globala marknaden måste de svenska företagen hela tiden leta efter dels produkter som ligger högt upp i värdekedjan och dels efter helt nya marknader.

 

En bransch som på ett föredömligt sätt integrerat materiell och immateriell produktion är den svenska modebranschen. Branschen omsätter 206 miljarder kronor. Enligt analysföretaget Volante går 60 procent av den totala omsättningen på export. Antalet anställda i modebranschen, exklusive H&M, är närmare 50 000. Därmed kommer modebranschen på fjärde plats bland de näringar som sysselsätter flest anställda i Sverige, efter bygg- och anläggningsindustrin, fordonsindustrin och trävaru- och pappersindustrin.

 

Regeringen har tidigare identifierat modeindustrin som en av fem kreativa branscher som ska bidra till att fördubbla Sveriges export. De övriga branscherna är musik, mat, film och litteratur. Gemensamt för alla dessa branscher är att de har produkter som är materiellt och immateriellt sammansatta.

Inlägg 15 januari 2013

Vi har länge fått höra att industrin håller på att försvinna och tillhör det förflutna medan tjänster tar över allt mer. Men avindustrialisering är fel ord efter som produktionen av varor har aldrig varit större än vad den är idag och kommer troligen att fortsätta öka. Däremot har produktiviteten inom den renodlade industrisektorn hela tiden förbättras avsevärt och resulterar i att sysselsättningen minskat för varje år. Sverige har jämfört med tillväxtländerna mer eller min utnyttjat sin möjlighet att ytterligare förbättra sin produktivitet inom den renodlade industrisektorn. Antalet timmar som en västerlänning arbetar på ett år har minskat från cirka 3000 timmar år 1870 till cirka 1600 timmar år 2000. En större del av minskningen har skett inom industrisektorn.

 

Produktivitetsförbättring är däremot en underliggande tillväxtmöjlighet för tillväxtländerna som har en stor outnyttjad potential att göra kraftfulla produktivitetsförbättringar inom många industriella områden. Detta gör att tillväxtländerna har större möjlighet att till exempel klara av att bära prisökningen på olika insatsvaror då man kan kompensera ökningen genom att förbättra sin produktivitet.

 

Samtidigt ser vi i Sverige att industriarbete och tjänstearbete flyter ihop mer och mer. Om vi skall kunna behålla industrin i Sverige är det dags att se på industrin med andra ögon och med ett nytt innehåll där mekanik förenas med IT och avancerade tjänster. I stället för att se industrin som en relik från förr bör vi betrakta den som basen i en högkvalificerat verksamhet som levererar produkter med högt kunskapsinnehåll med stor efterfrågan på den globala marknaden.

 

Morgondagens mångfasetterade samhälle kommer att ställa stora krav på en förmåga till integrering av olika kunskapsområden. Hitintills har vi i stort sätt haft en övertro på att hålla isär olika kunskapsområden som teknik, ekonomi, naturvetenskap och humanism vilket lett till kunskapsfundamentalism som om svaren på alla frågor finns uppdelade mellan dessa områden.

 

När man frågade ungdomar för 20 år sedan " vad vill du bli" blev svaret ofta " något med media" Ett svar som för många som växt upp med tillverkningsindustrin lät lite drömmande och världsfrånvänt. Men bakom hörnet väntade en explosion av olika integrerade kunskaper inom det digitala segmentet som ger upphov till en mängd helt nya produkter och arbetstillfällen.

 

Klicka här och läs rapporten "Manufacturing the future: The next era of global growth and innovation" från McKinsey Global Institute

Inlägg 7 januari 2013

Hur kommer det att gå för Sverige 2013? Sanningen är att det vet vi inte. Många förståsigpåare dömde ut 2013 som ett förlorat år innan det ens hade startat. Det är som att vakna på morgonen och bestämma sig för att denna dag ska bli den sämsta dagen i mitt liv. Sen gäller det bara att se till att dagen följer den tanken, så man kan konstatera när det är dags att gå och lägga sig – "vad var det jag sa, det blev den sämsta dagen i mitt liv". Detta är vad man brukar kalla för en självuppfyllande profetia.

 

Men vi kan ju givetvis precis som alla självutnämnda experter gissa hur 2013 kommer att bli. Antingen gissar vi i mol och ser allting som ett elände eller så betraktar vi framtiden i dur och ser möjligheter i stället för hinder. Vad är då skillnaden mellan en optimist och en pessimist. Enligt Winston Churchill ser en pessimist svårigheter i varje möjlighet, medan en optimist ser möjligheter i varje svårighet.

 

Vi kan konstatera att det inte är pessimismen som driver utvecklingen framåt utan optimismen. Jag tror vi mår bäst om vi betraktar pessimismen som ett litet gupp i vägen. Desto mer tid vi tillskriver pessimismen desto mer uppmärksamhet får den och desto mer kraft tar den. Vad vi tror och tänker om framtiden präglar våra beteenden. Ser vi möjligheter kommer vi att fokusera på dessa och ser vi hot kommer dessa att ta över och styra vårt tänkande och handlande. Själv är jag optimistiskt nyfiken på framtiden, för det är där jag ska tillbringa resten av mitt liv.

 

God fortsättning på det nya året – ett år fullt av nya möjligheter

Inlägg 20 december 2012

Så här i juletider är det särskilt märkbart hur affärerna tävlar om att överskölja oss med massproducerade produkter utan unika värden. Kanske är det därför vi ser en ökande trend mot efterfrågan på unika hantverk. Allt från närproducerad mat till handgjorda klockor. Läste i veckan boken Sveriges framtid av Bo Dahlbom och reflekterade då över hur vardagshantverk i bondesamhället för drygt 100 år sedan har förflyttats till efterfrågad lyx i dagens upplevelsebaserade samhälle. Kan därför inte låta bli att citera ett par stycke ur hans bok, en bok jag förövrigt starkt rekommendera för den som är intresserad av en resa från dåtid genom nutid och vidare in i framtiden.

 

"När hantverk automatiseras försvinner kompetens. Hantverket kännetecknas av mödosamt förvärvade kunskaper som överförs från generation till generation, sällan nedtecknas och därför gärna går förlorade när hantverkarna dör ut"

 

"Den tilltagande kommersialiseringen av samhället gör att vi ständigt är på jakt efter nya upplevelser att konsumera. Hantverket lever kvar som lyx"

 

Nu tar Tanka Tankar julledigt och återkommer efter Trettonhelgen med nya Tankar. Tilldess kan det vara värt att unna sig lite lyx. Så varför inte plocka fram mormors gamla kokbok, köpa in bra råvaror och njuta av riktigt unikt hantverk.

 

En riktigt God Jul och Gott Nytt År önskar

Tanka Tankar

Inlägg 11 december 2012

I reportaget "Den stora utmaningen – vad ska vi leva av i framtiden" i SVT 2010 inledde Viktor Norman, professor vid Handelshögskolan i Oslo och expert i det svenska Globaliseringsrådet tillsatt av regeringen, med följande påstående - De stora vinnarna i globaliseringen är de som klarar omställningen först. Och de stora förlorarna är de som klamrar sig fast vid det gamla så länge att de kväver framväxten av något nytt.

 

I den nya boken "The 10 trillion dollar prize" illustrerar författarna från Boston Consulting potentialen i den dramatiska konsumtionsökningen i tillväxtländerna de närmaste åren. 2020 kommer det att finnas en miljard medelklasskonsumenter bara i Kina och Indien. Tillsammans kommer de att handla för 10 000 miljarder dollar 2020, motsvarande 19 gånger svensk BNP. Det innebär en tredubbling av konsumtionen från dagens nivå. Under perioden fram till 2020 väntas dessutom 83 miljoner kineser och 54 miljoner indier skaffa sig en universitetsexamen.

 

Denna enorma ökning i konsumtions och välfärd öppnar gigantiska affärsmöjligheter för svenska företag inom segmenten konsument-, industri- och tjänsteprodukter. Men då gäller det att följa Viktor Normans råd – att kunna ställa om till det nya och inte klamra sig fast vid det gamla.

Inlägg 4 december 2012

Ytterst handlar all förändringsarbete i företag och organisationer om att förändra beteenden hos människor, vilket ställer krav på kunskaper om hur den enskilda individen reagerar och hanterar förändringar med tankar och känslor. När man skall genomföra en förändring handlar det till stor del om att skapa insikt och förståelse hos medarbetarna för varför man gör förändringen – vad är anledningen, vad är målsättningen, hur berör det mig och vad förväntas av mig?

 

På Kunskapsdagarna i Lund gav jag en föreläsning på temat "Det finns inga fasta skallar, vi är alla olika". Nedan kan du dels läsa om föreläsningen i en artikel i Suntliv.nu och dels ta del av några sammanfattande bilder från föreläsningen.

Inlägg 27 november 2012

När man går omkring på de gamla varvsområdena i Göteborg kan det vara svårt att föreställa sig varvskrisen som knockade Göteborg på 70-talet. Här trängs nu olika teknologi- och utvecklingsföretag med högskolor. Här kan man verkligen tala om förändringar – från tung verkstadsindustri till framtidsinriktad kunskapsindustri. Faktum är att fler personer verkar här i dag än det någonsin gjorde under varvsindustrins storhetstid. Samma utveckling kan vi se i min gamla hemstad Malmö där Kockums kranen under lång tid först symboliserade tung tillverkningsindustri och sedan arbetslöshet. Nu är den borta och i stället får Torning Torso och Öresundsbron symbolisera en positiv framtidsbild utifrån mottot " Från en krisdrabbad industristad till en kunskapsstad i Öresundsregionen". Idag är värdet av att ta till sig det nya och anpassa sig mer värdefullt än erfarenhet av det som varit.

 

Det är glädjande att ta del av att Sverige är bland de bästa länderna i världen på innovation, enligt en ny rapport från OECD . De pekar dock på att omvärldsförändringarna är snabba och de framtida utmaningarna stora. Samtidigt har Sverige goda förutsättningar att dra nytta av den fortsatta globaliseringen. Rekommendationen som de ger, är att bredda forskning och innovation även till små och medelstora företag. I dag är mycket baserat kring de stora företagen

 

Nedan kan du läsa den preliminära rapporten från OECD

Inlägg 20 november 2012

Att ha tydliga regler och normer skapar trygghet. Men denna trygghet gör också att man skapar en tydlig gräns mellan vad som är rätt och fel. En gräns som gör att vi inte vågar pröva något nytt i rädslan att göra fel. Vi tenderar då att använda oss av ett synsätt där varje frågeställning, situation eller problem har ett rätt svar. Desto färre rätt man har i organisationen desto färre fel kan man göra. Fördelen blir då att vi vågar experimentera och ta ut svängarna mer. Först efter att vi har testat en ny idé vet vi om den blev bra eller dålig.

 

Jag kan rekommendera att nedan lyssna på Ninna Solomin som i Sveriges Radios program Tankar för dagen den 12 november talade om alla staket som förminskar världen och stänger ute.