Inlägg 4 mars 2014

När gränser suddas ut och världen krymper så får det en rad konsekvenser. En är att vi tvingas att vidga vår världsbild och en annan är att vi måste ompröva våra tankemönster.

Det är lätt för traditionella företag att gå i fällan och tro att man kan sitta trygg på sin etablerade marknad och  produktionsapparat och se ner på nykomlingar som något småtjafs som snart kommer att försvinna. Det är tankeväckande när Facebook för drygt en vecka sedan köpte WhatsApp med 55 anställda för ca. 150 miljarder kronor samtidigt som Volkswagen lägger ett bud på Scania, med ca. 35 000 anställda, på ca. 60 miljarder kr för att öka sin ägarandel från ca. 50 till 100 procent.

För 6 år sedan existerade inte "appekonomin". Enligt en studie från Gigaom, som EU-kommissionen presenterade i början av februari, kommer inom några år nästan 5 miljoner människor att arbeta med app-utveckling inom EU. Enligt studien motsvarar intäkterna globalt 153 miljarder kr år 2014 och kommer att ha ökat till 553 miljarder kr 2018.


 

Inlägg 26 feb 2014

Om logik, system, teknik och produktivitet är det enda som skapar affär skulle vilken teknokrat som helst kunna skapa och driva företag. Problemet är att logik och produktivitet aldrig kan vara målet, bara medlet. För att lyckas i längden måste verksamheter ha ett stort mått av visioner, kreativitet och nya idéer som möter marknadens framtida behov. Det duger inte att bara förbättra det som redan finns.

Industrin är van vid att kortsiktigt kunna mäta kostnaden för att producera och mindre van att sätta ett långsiktigt pris på den innovativa processen. Den effektiva processen tar utgångspunkt i verksamhetens ekonomiska kapital medan den innovativa processen utgår från verksamhetens kreativa kapital. I verksamheter med fokus på effektivitet och hård ekonomisk styrning är man ofta mindre benägen att våga tänja på den kreativa processen med risk för ett ekonomiskt misslyckande. Risken är då stor att man tidigt låser in sig i en maximerad osäkerhetsminimering som resulterar i produkter med ett lägre innovativt värde.

Den industri som vill klara sig på en global marknad med allt snabbare efterfrågan på nya produkter kommer att tvingas till att integrera kreativitet och effektivitet genom hela verksamhetens organisationsmodell - från ax till limpa. Effektivitet och kreativitet är inte varandras motpol, båda är lika viktiga. Utmaningen är att få ihop dem.

Inlägg 11 feb 2014

När det skapas helt nya värden med helt ny teknik kommer många gamla värden att förändras eller försvinna.

Även om man bara är i början 3D-skrivarteknikens utveckling så talar många redan nu om en kommande ”massindividualisering”. Analysföretaget Gartner skrev i en analys i slutet av förra året att 3D-skrivartekniken kommer att vända upp och ned på ”design-, prototyp- samt tillverkningsprocessen inom ett brett spann av industrier".

3D-printing kommer inte bara att revolutionera tillverkningsindustrin. I år väntas över
100 000 konsumenter köpa en 3D-skrivare som idag finns tillgängliga från 5000-kronor. Samtidigt kommer sju av de femtio största amerikanska detaljhandelskedjorna att erbjuda 3D-utskrifter i år, förutspår analysföretaget Gartner nyligen i en analys. Det amerikanska företaget Shapeways, som är ledande inom 3D-printing på konsumentmarknaden, har skapat en marknadsplattform med fler än 14 000 butiker där individer säljer produkter utskrivna med 3D-teknik.

3D-skrivartekniken gör det möjligt att individualisera och integrera den kreativa processen med den fysiska produktionen.
 Precis som med datorer, internet och läsplattor handlar inte 3D-teknik främst om själva saken i sig, utan vilken revolutionerande utvecklingsprocess den kommer att skapa för framtiden. 3D-tekniken kommer att förändra vår syn på massproduktion. Vem vill ha det alla andra har när man kan införskaffa det unika från eller själv skapa och sälja till hela världen.

Inlägg 5 feb 2014

Den snabba utvecklingen av mobilteknik i hela världen möjliggör transformering av en mängd olika områden i samhället, bland annat utbildning i olika former med hjälp av bild, ljud och film. Utbildning är inte längre något som är bundet till en fysisk plats utan kan transformeras med hjälp av mobilteknik, "connect to learning”, när som helst, var som helst och till vem som helst, fattig som rik, , Mobiltekniken kommer att få en revolutionerande betydelse för världens samlade kunskapsutveckling. En mobiltelefon eller en surfplatta blir en del av utbildningssystemet genom att transformera utbildningsmaterial till kunskaper för människor i hela världen Vi vet redan idag att utbildning ger multipla effekter för både samhällets och individens utveckling. Enligt en uppskattning kommer 90 procent av världens befolkning ha tillgång till mobilteknik 2019. Här har näringslivet ett stort intresse att driva på kunskapsutvecklingen med hjälp av ny teknik. Ökade utbildningsinsatser och ökad kunskapsnivå i världen ökar levnadsstandarden och därmed också köpkraften på varje investerad krona.

 

Inlägg 28 jan 2014

Jag skrev för en tid sedan i ett Tanka Tankar inlägg, att i dagens globala kunskapssamhälle kan den som diskar på en restaurang i en månad för lönen köpa en dator och genom den föda embryot till avancerade produkter som sedan kan spridas  i ett globalt nätverk och få en stor genomslagskraft i hela världen.

Ett målande exempel på denna kunskapsutveckling upplevde jag för ett par veckor sedan under min senaste spaningsresa som denna gång gick till till Kuba. Inom den globala utvecklingen brukar man tala om de utvecklade länderna (industriländerna) och utvecklingsländer (tillväxtländer). Men Kuba får vi nog betrakta mer som ett sedan länge stillastående land där bondesamhället och en nersliten industri lever sida vid sida samtidigt som tillgång till modern informationsteknik (internet) är en bristvara.

Men ändå mitt i Havana city i ett "håll i väggen" hade en ung tjej i en rivningsfärdig lokal temporärt inrättat sin fotoateljé. Med hjälp av en inte helt modern dator och ett redigeringsprogram skapade hon helt fantastiska bildmontage i varierande storlekar av foto som hon gått runt och tagit i Havanna. Dessa foto sålde hon för mellan 10 - 30 dollar styck (medellönen på Kuba är ca. 170 dollar om året). När vi var där vid två tillfällen var lokalen full av människor från olika delar av världen som var intresserade av att köpa hennes motiv. Själv köpte vi två fotomontage för att ta med hem till Sverige. Tjejen berättade för mig att hon nu var tvungen att stänga sin ateljé för att hon inte fick vara kvar. Hon var förtvivlad för hon visste inte var hon skulle ta vägen. Med en fungerande internetuppkoppling hade denna talang haft en fortsatt lysande utveckling både kreativt och ekonomiskt. Men det är ändå glädjande att se att kunskapssamhället gror bland den yngre generationen även i länder som har en begränsad utveckling.

Inlägg 20 dec 2013

2014 ser ut att bli ett riktigt bra och spännande år. I alla fall om man skall tro Konjunkturinstitutets, KI, senaste rapport ”Konjunkturläget 2013”.

KI målar upp en bild av svensk ekonomi som bottnat under hösten och som växer onormalt snabbt framöver. KI baserar sina prognoser på bättre konsumtion, högre investeringar och stigande export.

 Klicka här för att ladda ner hela KI rapporten ”Konjunkturläget 2013”.

Tanka Tankar önskar alla sina läsare en riktigt god jul och ett gott nytt år.

Vi gör nu ett uppehåll fram till första veckan i februari 2014. Under tiden kommer jag att genomföra min årliga spaningsresa som denna gång går till Kuba.

Inlägg 11 dec 2013

En av de stora utmaningar som dagens och morgondagens ledare har att hantera, är övergången från industriell verksamhetslogik till nya logiker som uppstår i kölvattnet av alla framväxande kunskapsföretag.

Kunskapsintensiva verksamheter bygger på frekventa och många kontakter utifrån ett gränsöverskridande synsätt. Principen bygger inte som den industriella logiken på att skilja människor och deras aktiviteter åt utan snarare det omvända att föra dem samman och sätta kompetens och aktiviteter i förbindelse med varandra.

Desto större betydelse medarbetarnas individuella kompetens har för företagets värdeskapande processer desto sämre fungerar de industriella strukturerna som bygger på att dela upp ansvar, befogenheter, funktioner och arbetsuppgifter i tydliga organisatoriska avgränsningar.

I slutet på 1990-talet var det populärt att tala om det intellektuella kapitalet som delades upp i strukturkapital och humankapital. Kortfattat kan man säga att strukturkapitalet var allt som företaget ägde och som inte gick hem klockan fem, medan humankapitalet var all den kompetens som de anställda stod för och tog med sig när man gick hem på kvällen. Målet var att systematisera och föra över så mycket som möjligt av humankapitalet till ett strukturkapital i form av bland annat tydliga normer, processer och arbetsrutiner. Syftet var att all kunskap och konkurrensfördelar skulle finnas lagrad i organisationen som i en hermetisk tillsluten behållare. I dagens kunskapsbaserade samhälle där kunskap är en strategisk råvara och ett medel för tillväxt kan organisationens strukturkapital snabbt bli ett ”föråldrat kapital” som hindrar nytänkande och utvecklingsarbetet i företaget.

Organiseringen handlar inte längre om att skilja människor och deras aktiviteter åt utan snarare det omvända – att föra dem samman i nya konstellationer.